Account Factory arrangerar tillsammans med Täby Danderyd Nyföretagarcentrum gratis deklarationsträffar under april 2011. Träffarna är till för dig som deklarerar din enskilda firma eller ditt aktiebolag själv. Vi kommer att gå igenom deklarationsblanketterna ruta för ruta samt såklart besvara dina frågor om företagsdeklarationen.

Vi har delat upp det på två träffar:

13 april 2011 kl 8-10: Enskilda firmor (fullbokat)

Vi går igenom NE-blanketten och pratar om de olika begreppen som räntefördelning, periodiseringsfonder, expansionsfonder, mm.

14 april 2011 kl 8-10: Aktiebolag

Vi går igenom bolagsdeklarationen och blankett K10, diskuterar 3:12-reglerna, mm.

Båda träffarna hålls i våra lokaler på Kanalvägen 17, 4 tr i Roslags Näsby, Täby. Vi bjuder på kaffe och en frukostmacka. Anmälan per mail. Antalet platser är begränsat.

För frågor om träffarna, kontakta oss på 08 768 50 00 eller mail.

Uppdatering 2011-04-06:

Kategori: Events
Inga kommentarer »

På lördag är det dags för Earth Hour igen. Ni känner väl till konceptet vid det här laget: 20.30 släcker man ljuset i en timme. Syftet är att uppmärksamma och skapa engagemang kring klimatfrågorna.

Lördag kväll är vi sällan på kontoret, så där kommer det att vara släckt ändå.

Hemma har vi en tradition att ha gäster på middag under Earth Hour. Maten får vi se till att ha klar i tid. Innan 20.30 springer jag sedan runt huset och stänger av inte bara lampor utan all möjlig elektronik.

Hur effektivt är Earth Hour? Svårt att säga, men att bara själv påminna sig om hur mycket energi man förbrukar tycker jag är nyttigt nog.

Kommer du att släcka för Earth Hour?

Kategori: Övrigt
Inga kommentarer »

Deklarerar du ditt företag själv? Account Factory och Nyföretagarcentrum Täby anordnar deklarationsträffar i mitten av april, där vi hjälper dig med företagsdeklarationen. Mer specifikt kommer vi att gå igenom de nödvändiga blanketterna ”ruta för ruta”, prata lite om saker som räntefördelning, p-fonder och exp-fonder samt svara på era frågor.

Tid och plats

Platsen är Kanalvägen 17, 4 tr i Täby, se vägbeskrivning. Vi kör två frukostträffar, en för enskild firma och en för aktiebolag:

13 april kl 08.00-10.00: Enskild firma

14 april kl 08.00-10.00: Aktiebolag

Vi bjuder på en frukostmacka och kaffe/te.

Anmälan

Anmäl dig till info@accountfactory.com senast 1 april. Deklarationsträffen är helt gratis men antalet platser är begränsat.

Kategori: Events
Inga kommentarer »

Hittade denna på Underskrift.se. Den här killen har fattat hur kul det är med papperslöst. Ungefär såhär låter det på vårt kontor när vi bokför papperslöst också. Typ.

Kategori: Humor
Inga kommentarer »

Många företagare har hört att man bör fyllnadsbetala skatten i februari. Här reder vi ut hur företagarens skattebetalningar fungerar. Detta rör ”skattesubjekten” (dvs såna som betalar skatt) aktiebolag, enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag.

Din totala skatt

I inkomstdeklarationen varje år deklarerar du din inkomst vilket används för att beräkna din totala skatt. I din totala skatt ingår en rad skatter, framför allt inkomstskatt, sociala avgifter och moms (för den som har årsmoms). Ibland kan även andra skatter som t ex fastighetsskatt, särskild löneskatt mm ingå.

Tre sätt att betala skatt

Din totala skatt kan betalas in på upp till tre olika sätt:

1. Preliminärskatt (ofta F-skatt) under inkomståret
2. Fyllnadsinbetalning efter inkomstårets slut
3. Kvarskatt

1. Preliminärskatt

När man registrerar sitt företag hos Skatteverket fyller man även i en preliminär självdeklaration över vad man tror att man kommer att tjäna. Detta bör man även göra varje år för kommande inkomstår i en separat preliminär självdeklaration. Baserat på din uppskattning skickar Skatteverket varje januari ut ett besked om hur mycket du ska betala i prelskatt varje månad. Om du inte skickat in någon preldeklaration, gissar Skatteverket istället baserat på tidigare år. Prelskatten för inkomståret 2011 betalas under perioden februari 2011 till januari 2012. Om du känner att din prelskatt är för hög eller för låg, kan du när som helst under inkomståret skicka in en uppdaterad preldeklaration.

2. Fyllnadsinbetalning

När inkomståret är slut och man gör bokslut kanske man inser att man betalat för lite i prelskatt. Då kan man göra en fyllnadsinbetalning under året efter inkomståret (=taxeringsåret). Detta kan göras fram till slutskattebeskedet kommer.

3. Slutskattebesked

I december under taxeringsåret (året efter inkomståret) kommer slutskattebeskedet, där det står vad din totala skatt blev. Om du redan har betalat mer än din totala skatt i prelskatt/fyllnadsinbetalning, får du skatteåterbäring som betalas ut i samband med slutskattebeskedet. Har du däremot betalat för lite får du istället kvarskatt, som ska betalas senast den 12 mars året efter taxeringsåret.

Summering tidslinje

För inkomståret 2011 betalas alltså prelskatten under perioden februari 2011 till januari 2012. Fyllnadsinbetalning kan göras under 2012, ofta i början av året. Inkomstdeklarationen görs i maj 2012. Slutskattebeskedet och ev skatteåterbäring kommer i december 2012, medan kvarskatt ska betalas senast 12 mars 2013.

Ränta på kvarskatten

Varför ska man då fyllnadsinbetala och inte helt enkelt skjuta på all skatt så länge som möjligt? Två orsaker:

1. Många vill helt enkelt ”bli av med” skatteskulden så fort som möjligt för sin egen sinnesro.
2. Det beräknas ränta på kvarskatten fr o m våren efter inkomståret.

På de första 20 000 kr i kvarskatt räknas ”låg kostnadsränta” (i skrivande stund 2%) från den 2 maj taxeringsåret (=året efter inkomståret). För nästa 10 000 kr (dvs kvarskattebeloppet mellan 20 och 30 000 kr) räknas låg kostnadsränta från den 12 februari taxeringsåret. För kvarskatt därutöver räknas ”mellan kostnadsränta” (i skrivande stund 2,5%) från 12 februari taxeringsåret. Ränta på skattekontot är aldrig avdragsgill. Se Skatteverkets grafiska översikt över ränteberäkningen samt räntesatser.

Bör man fyllnadsinbetala?

Tja, det är egentligen upp till var och en. Räntan på skattekontot är i och för sig inte avdragsgill, men kan ändå vara relativt billig finansiering om företaget har likviditetsbrist. Det gäller i så fall bara att hålla koll på när den slutliga kvarskatten ska betalas.

Om man å andra sidan har pengarna sittandes på ett konto utan ränta – ja, då kan man väl lika gärna fyllnadsinbetala.

Kategori: Kunskap
1 kommentar »

En mindre känd möjlighet för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag är att öka sitt antal karensdagar och på så sätt sänka sina egenavgifter.

Bakgrund

Som EF/HB har en företagare fortfarande rätt till sjukpenning vid sjukdom. Som grund för sjukpenningen används din SGI – Sjukpenningsgrundande Inkomst. Det är samma SGI som används vid föräldraledighet, för övrigt. Reglerna för uträkningen av SGI för företagare är härligt flummiga, men baseras framför allt på din årsvinst samt vad man borde tjäna i ditt yrke.

Karensdagar

Anställda har ju en karensdag vid sjukdom, dvs en dag då man inte får betalt alls, innan man sedan får sjuklön av sin arbetsgivare sjukdag 2-14 och därefter sjukpenning från Försäkringskassan. Liknande fungerar det för enskilda näringsidkare och HB-delägare, förutom att man efter karenstiden direkt får sjukpenning (man har ju ingen arbetsgivare). Numera har företagare däremot hela sju karensdagar, vilket har kompenserats med en generell sänkning av egenavgifterna. Man får alltså helt enkelt sjukpenning fr o m sjukdag åtta.

Välj fler karensdagar

Många företagare vet dock att de aldrig kommer att utnyttja sjukpenningen och möjligheten finns då att välja ett större antal karensdagar. I gengäld får man lägre egenavgifter. Inga stora nedsättningar, men ändock lägre:

7 karensdagar: 28,97%
14 karensdagar: 28,86% (0,11% lägre)
30 karensdagar: 28,68% (0,29% lägre)
60 karensdagar: 28,46% (0,51% lägre)
90 karensdagar: 28,32% (0,65% lägre)

Grupper med lägre egenavgifter

Om du inte fyllt 26 år vid årets ingång är dina egenavgifter istället 14,88% vid 7 karensdagar. Även du får rabatt vid fler karensdagar, men rabatten är så obetydlig att den knappt är värd att nämna (ned till 14,74% vid 90 karensdagar). Om du är över 65 år är dina egenavgifter alltid 10,21%.

Passiv näringsverksamhet

Om du bedriver passiv näringsverksamhet, betalar du inte egenavgifter utan istället särskild löneskatt på 24,26%. Då kan du inte få sjukpenning för näringsverksamheten och därför inte heller välja antal karensdagar.

Hur gör jag?

Ändrat antal karensdagar ska meddelas till Försäkringskassan. I skrivande stund finns inte blanketten på deras webbsida, ring 0771-524 524 för mer info.

Är du kund hos Account Factory, meddela oss så fixar vi ansökan.

Kategori: Kunskap
Inga kommentarer »

Årsskiftet 2010/2011 börjar närma sig och för företagaren är det vissa saker som behöver ses över innan året är slut. Det blev en ganska lång bloggpost, så kolla vilka rubriker som är intressanta för dig.

Ska du starta AB?

Om du är på gång att starta AB i dagarna, bör du göra det innan årsskiftet. Se förra veckans bloggpost.

Boosta balansräkningen (EF)

Vid årsskiftet är det bra att ha så stort eget kapital som möjligt i sin enskilda firma. I praktiken innebär det så stora tillgångar som möjligt. Anledningen är att underlagen för expansionsfond och räntefördelning beräknas på det egna kapitalet vid årsskiftet. Det kan hjälpa dig att få ned din skatt.

Att stoppa in pengar den 30 december och sedan ta ut dem den 2 januari funkar inte – det är endast ”beständiga” insättningar som räknas. Men du kan se till att alla verksamhetens bankkonton faktiskt bokförs i firman. Om du t ex sätter av pengar till framtida skatte- och momsbetalningar bör det kontot också bokföras.

Jämna ut din inkomst (AB/EF)

Detta gäller både AB-ägare och enskilda firmor. I det svenska skattesystemet börjar vi ju betala ytterligare 20% statlig skatt på våra inkomster utöver brytpunkten, som 2010 är 384 600 kr. Om man har möjlighet att jämna ut sin inkomst över åren kan man minimera sin statliga skatt.

När man räknar på brytpunkten använder man bruttolönen för AB-ägare och nettointäkten (ungefär vinst minus 25%) för enskilda firmor.

Enkelt uttryckt är det bättre att tjäna 350 tkr i år och 350 tkr nästa år, än att tjäna 100 tkr i år och 600 tkr nästa år. Vet du med dig att du kommer att tjäna mer eller mindre nästa år, kan det alltså vara idé att försöka flytta inkomster/utgifter mellan åren. I ett AB är det rätt enkelt att bestämma när man tar ut lön. Lite knivigare i enskilda firmor.

Hur flyttar man inkomster/utgifter mellan åren? (EF)

Till viss del kan man använda avsättningar i deklarationen, men det skadar inte att hjälpa dem lite på traven. Ska man följa reglerna är det däremot inte alltid så enkelt som man kan tro.

Större inköp kanske kan flyttas till lämplig sida av årsskiftet. Tänk på att det är oftast leveransdagen som räknas. Större jobb kanske kan göras eller köpas in på lämplig sida av årsskiftet. Här är det oftast när jobbet utförs som styr vilket år det tillhör – det räcker alltså knappast att bara flytta fakturan. Bolla gärna med din redovisningskonsult om du är osäker.

Boosta din inkomst (AB/EF)

Å andra sidan kanske du inte vill ha för liten inkomst heller. För att t ex få maximal allmän pension ska du under 2010 tjäna 412 400 kr. Även här är det bruttolön respektive nettointäkt som räknas.

Det går alltså inte att få max allmän pension och samtidigt undvika statlig inkomstskatt. Pick your poison!

På samma sätt kan du vilja se till att din Sjukpenningsgrundande Inkomst (SGI) är på en hyfsad nivå. Denna styr din sjukpenning och föräldrapenning från försäkringskassan. För AB-ägare styrs den av lönen (för de senaste 6 månaderna, om du har ojämnt löneuttag), medan det är lite luddigare för enskilda firmor. Man brukar använda deklarerad inkomst, ibland i kombination med vad som är normalt för branschen.

Maxa 3:12-reglerna (AB)

Betalar ditt AB ut totala löner (brutto) på minst 463 000 kr under 2010? I så fall kan det vara idé att se över ditt eget löneuttag. Om du kommer upp i en viss nivå kan du nämligen få ett högre gränsbelopp, som innebär möjligheter till aktieutdelning till lägre skatt.

Att räkna på det s k löneunderlaget är rätt knepigt, så ta gärna hjälp av en redovisningskonsult.

Boosta inkomsten för att utnyttja ROT/RUT (AB/EF)

ROT- och RUT-avdragen görs ju numera i form av en skattereduktion på upp till 50 000 kr per person och år. Men det krävs att du faktiskt betalar tillräckligt mycket skatt för att den ska kunna reduceras, annars missar du reduktionen. Håll med om att det vore snopet! Det krävs en inkomst (bruttolön/nettointäkt/inomst av kapital) på ca 300 000 kr för att få utnyttja den maximala skattereduktionen på 50 000 kr.

Pensionsinbetalningar (AB/EF)

Det kan diskuteras om man ens ska pyssla med pension och i så fall vilken sorts pension. Men den som vill göra pensionsinbetalningar gör oftast klokt i att göra inbetalningen så den sitter på kontot hos pensionsinstitutet senast 30 december. Undantaget är när ett AB gör inbetalningar för en anställds/ägares räkning, då lite andra regler gäller.

Undvik ”aktiefållan” (AB)

Om ditt AB investerar i börsaktier finns det en specialregel som säger att förluster endast är avdragsgilla mot aktievinster, inte mot verksamhetens övriga vinster. Finns inga aktievinster hamnar förlusterna istället i den s k ”aktiefållan”, vilket innebär att man sparar dem tills man i framtiden får vinster att dra dem mot.

Har du förluster under året och dessutom orealiserade vinster, kan det vara en idé att realisera tillräckligt med vinster för att täcka förlusterna. Antingen genom att sälja aktierna permanent, eller att ”vända” dem, dvs sälja dem och direkt köpa tillbaka dem till t ex dig själv. Du kan såklart även vända dem på börsen, men då får du betala courtage.

Var det allt?

Såklart inte. Det finns naturligtvis fler åtgärder man kan vidta, men de är ofta rätt specifika för varje företag. Tänk helt enkelt till litegrann kring ditt företag och din inkomst såhär i slutet av året. Om du har en redovisningskonsult tycker jag du kan slå dem en signal och få deras input.

PS. Allt ovan som gäller enskilda firmor gäller även delägare i handelsbolag.

PPS. Det finns såklart en del att göra för privatpersoner också. Här går jag bara in på det som rör företag och ägarnas inkomst från sina företag.

Kategori: Kunskap
Inga kommentarer »

Är du på gång att starta aktiebolag? Gör det i så fall gärna innan årsskiftet så kan du tjäna lite skatt.

Varför starta innan årsskiftet?

Den 1 januari varje år blir varje delägare i ett fåmansbolag tilldelad ett s k gränsbelopp. Gränsbeloppet är det belopp du varje år kan ta ut i aktieutdelning till hyfsat låg skatt, enligt 3:12-reglerna. För nystartade bolag är gränsbeloppet i princip alltid enligt schablon, dvs för närvarande ca 128 tkr fördelat på bolagets ägare. Om du bildar i år får du ett gränsbelopp för 2011 – om du bildar efter årsskiftet får du ditt första gränsbelopp först 2012.

Gränsbeloppet kan man spara från år till år om man inte utnyttjar det, så även om du inte kan ta aktieutdelning första året är det inte fel att börja ”bunkra upp” gränsbelopp.

Vad måste ske innan årsskiftet?

Det står ingenstans hos Skatteverket om bolaget måste vara registrerat innan årsskiftet, så vi mailade dem och frågade. Enligt mailsvar räcker det att bolaget bildas senast 31 december – det behöver alltså inte registreras i år.

Bildas och registreras – vad är skillnaden?

När man ska starta ett AB skriver grundarna under en s k stiftelseurkund, där man i korthet säger att man ska bilda bolaget, vem som äger hur många aktier etc. När stiftelseurkunden är underskriven är bolaget bildat. Stiftelseurkunden skickar man in till Bolagsverket, tillsammans med en registreringsblankett, en bolagsordning, ett bankintyg och ev lite annat. När Bolagsverket har godkänt alltihop och tilldelat bolaget ett organisationsnummer, är bolaget registrerat. Det är registreringsdatum som blir första dagen på första räkenskapsåret.

TILLAGT 2011-11-15: Om du bildar online på verksamt.se skapas stiftelseurkunden automatiskt när du gör registreringen. Så se bara till att skicka in anmälan innan årsskiftet (och se till att inte sätta stiftelsedatumet på nästa år, varför du nu skulle göra det).

Vad blir skattevinsten?

Total skattekostnad för att ta ut vinst är 26,3% bolagsskatt och 20% kapitalvinstskatt, totalt ca 41%. Upp till vinster på ca 350 000 kr är det faktiskt lägre skatt om man tar ut vinsten som lön. Därutöver blir aktieutdelning något bättre. När man kommer in på nivåer som skulle innebära statlig skatt vid löneuttag, är aktieutdelning inom gränsbeloppet betydligt bättre. För att inte tala om när man säljer bolaget med en hyfsad vinst – då är det bra att ha ett upparbetat gränsbelopp.

Kategori: Kunskap
6 kommentarer »

SvD skriver idag en helsida om att topprevisorerna ”gynnas av unika skattelättnader” och betalar ”bara 20 procents skatt på stora delar av sin årliga inkomst”. Man kan tycka vad man vill om revisionsbranschen – och där finns en del att tycka – men SvD:s artikel är tyvärr till stora delar vinklad skandaljournalistik.

Vi tar de ”unika skattelättnaderna först”. Det hela handlar om de s k 3:12-reglerna (se förklaring nedan), som gäller för i princip alla mindre aktiebolag i Sverige och även ett antal större. Inget unikt där.

En effekt av 3:12-reglerna är att konsultbolag (med relativt stort antal anställda) har större nytta av regelverket jämfört med andra företag. Revisionsfirmor är såklart konsultbolag, men det är de ju knappast ensamma om. De har i och för sig ofta fler anställda per delägare än vad som är normalt bland fåmansbolag, vilket ger en förstärkt effekt. Men unikt? Nja…

Vad är det då som de gör som är så fruktansvärt. Jo, de gör till att börja med vinst (usch). Dessa vinster delas sedan ut till delägarna (huga). Dessutom gör man detta helt enligt gällande regler (skandal).

Och vad blir då skatten på dessa utdelningar? Tja, först betalar företaget bolagsskatt med 26,3% och sedan delägaren skatt på utdelningen med 20%, summa ca 41%. Motsvarande skattesats på lönen för en anställd med 25 tkr i månadslön är ca 42% (inkl sociala avgifter).

OK, men en poäng med aktieutdelning är att skatten är platt, dvs att skatteprocenten är konstant oavsett storleken på inkomsten. På löneinkomster börjar man ju betala statlig skatt över 32 tkr/månad, vilket innebär att marginalskatten går upp rejält.

Å andra sidan måste delägaren ta ut minst 40 tkr i månadslön året innan utdelningsåret för att få utnyttja sitt stora gränsbelopp. Så delägaren har alltså redan betalat skatt på en rätt hög månadslön innan han/hon får ut sin ”lågbeskattade” utdelning.

Det var liten djupdykning i skattefrågan, nu tillbaka till artikeln. Såvitt jag förstår är det skandalösa enligt SvD att ”topprevisorerna [...] undgår stora summor i inkomstskatt” (citat från SvD:s framsida) genom att följa exakt samma regler som i princip alla andra företagare i landet. Skillnaden är att de stora revisionsbyråerna är dels väldigt lönsamma och dels har väldigt många anställda och kan därför utnyttja 3:12-reglerna fullt ut. Det blir helt enkelt väldigt stora summor, vilket jag antar upprör folk.

Man kan ju såklart ifrågasätta reglernas utformning och det görs konstant till höger och (framför allt) till vänster. Men den kritiken måste ju gå till politikerna, inte till företagarna.

En granskning av revisionsbranschen är nog på sin plats. Och att det är en bransch i behov av förnyelse, tillsammans med vår egen redovisningsbransch, är jag den första att skriva under på. Men saklighet, Mensch, saklighet…

Uppdatering 2011-01-11:

SvD följer idag upp artikeln med en lite mer nyanserad artikel om Sven-Olof Lodins åsikter om regelverket, med anledning av hans inlägg på SvD Opinion. Lodin var med i gruppen som 2004 utredde och förändrade regelverket. Han menar att idén med löneunderlaget var att risktagande i bolaget skulle belönas med högre gränsbelopp och att öka antalet anställda var just ett bra mått på risktagande. Men i många konsultbolag som avses i SvD:s artikelserie används s k ”nakna aktier”, vilket är aktier som dels kostar delägaren väldigt lite och dels måste säljas tillbaka till bolaget eller till annan ägare när man slutar sin anställning. Eftersom nakna aktier inte innebär något reellt risktagande, innebär delägarskapet snarare en form av belöning för utfört arbete. Dels kan man argumentera att möjligheten att få köpa aktier väldigt billigt (priset 10 kr nämns för en aktie som ger ca 12 000 kr i årlig utdelning) är en förmån som borde beskattas. Dels säger Lodin att sättet dessa konsultbolag använder 3:12-reglerna inte är i enlighet med idén bakom regelverket och att reglerna därför borde justeras. Han föreslår en regeländring som gör ett undantag för s k ”flerfåmansföretag”. Läs mer i hans inlägg.

Lodins resonemang har ju betydligt bättre  poänger än SvD:s ursprungliga artikel. Att bolag som växer mycket får väldigt stora fördelar – kanske större än lagstiftarna hade tänkt sig – ser jag inte som ett problem. Det är ”smällar man får ta” med incitamentssystem och att lägga energi på att oroa sig för att några tjänar mycket pengar är inte så konstruktivt. Men jag håller helt klart med om att systemet med ”nakna aktier” inte riktigt känns helt bra. Man gör anställda till delägare utan nån egentlig makt eller risk, bara för att undvika lönebeskattning. Om man bygger upp ett bolag tycker jag det ska belönas, men det är sällan vad dessa delägare gör. Men det är ju bara vad jag tycker.

Kategori: Nyheter
Inga kommentarer »

En av de podcasts som snurrar i telefonen hos mig just nu är TechZing, en podcast av och med Justin Vincent och Jason Roberts om framför allt webben och webbstartups. Intervjuer med intressanta personer, med fokus på webbentreprenörer, varvas med fria diskussioner om allt ifrån webbapplikationer och startups till diverse sidospår.

Justin har nu i sin blogg samlat några av deras bästa intervjuer till en kompilation han kallar How to start a successful bootstrapped web app business. Har redan lyssnat på några av dem sedan tidigare och det finns utan tvekan guldkorn för webbentreprenören här. Rekommenderas varmt.

(Bootstrapping = att starta en verksamhet med egna och mycket små medel)

Kategori: Företagande
Inga kommentarer »