Accounts-bloggen

Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

När vi svarar på en fråga tillräckligt ofta är det dags att föreviga det i ett blogginlägg. Och därför är det verkligen på tiden att vi förklarar fåmansbolagsreglerna.

Vad gäller det?

Fåmansbolagsreglerna, eller 3:12-reglerna som de även kallas (efter en gammal lagparagraf), reglererar hur du beskattas när du får aktieutdelningar från eller säljer aktier i fåmansbolag. De reglerar faktiskt en massa annat också, men det man mest kommer i kontakt med är beskattningen, så här tittar vi bara på den aspekten.

Vi gör en väldigt översiktlig genomgång – idén är att du ska förstå vad reglerna handlar om, inte att du ska kunna göra de exakta beräkningarna. Skatteverket har ägnat en broschyr åt ämnet och BL en hel bok.

Har du kvalificerade aktier i ett fåmansföretag?

Om du äger ett onoterat (dvs inte noterat på t ex börsen) aktiebolag med en eller relativt få delägare, kan vi utgå ifrån att det är ett fåmansföretag. Ett fåmansbolag är ett svenskt onoterat aktiebolag (plus några mindre vanliga bolagsformer) där de fyra största ägarna (eller färre) har mer än 50% av rösterna i bolaget. Om man räknar lite måste man alltså vara minst åtta delägare för att inte vara ett fåmansbolag, plus att det inte får finnas för stora enskilda delägare. Så kan man då fördela aktierna mellan medlemmarna i sin stora familj och undgå fåmansbolagsreglerna. Nope, eftersom alla närstående personer räknas som en person.

Om du arbetar aktivt i företaget och inte har några externa, passiva delägare, kan vi också utgå ifrån att dina aktier är kvalificerade. Det vi först kommer att gå igenom är vad som gäller för kvalificerade aktier, men se några undantag och en förklaring av begreppet ”kvalificerade” mot slutet av artikeln.

Hur sker beskattningen?

Det vi ska titta på är när du får aktieutdelning från bolaget eller när du säljer aktier med vinst i bolaget. För aktier i börsbolag beskattas dessa två händelser som inkomst av kapital med 30%, oavsett beloppsnivån. För fåmansbolag har man begränsat hur stor del man får skatta som inkomst av kapital, medan överskjutande belopp beskattas som inkomst av tjänst (dvs som lön). Skattesatsen i inkomst av kapital är däremot bara 20% istället för 30%. Belopp som beskattas som inkomst av tjänst behandlas däremot inte som lön i bolaget, dvs det bokförs inte som lön och inga arbetsgivaravgifter betalas.

Anledningen till begränsningen är att man inte vill att en företagare undgår den progressiva beskattningen av löneinkomster (du vet, när man betalar extra statlig skatt på högre löneinkomster) genom att ta ut vinster som utdelning istället för lön.

Hur mycket får man då skatta som inkomst av kapital? Det är här gränsbeloppet kommer in.

Gränsbeloppet

Varje delägare som äger aktier den 1 januari blir varje år tilldelad ett gränsbelopp, vilket enkelt uttryckt är det belopp man kan ta emot i aktieutdelning (eller ha i reavinst) till kapitalskatt. Vi kan också kalla det utdelningsutrymme, även om det alltså också kan användas för reavinster. Om man inte använder sitt gränsbelopp sparas det och räknas upp till kommande år.

Observera att hur mycket ett bolag kan dela ut beror på mängden vinstmedel i bolaget och det är årsstämman som beslutar om aktieutdelning. Gränsbeloppet styr bara vad som händer på delägarnivå när delägaren tar emot en utdelning. De två har egentligen inte med varandra att göra, även om man som företagare såklart tar båda i beaktning när man beslutar om utdelning.

Gränsbeloppet kan räknas ut på två olika sätt och varje delägare får varje år bestämma vilken regel man vill använda. De två reglerna är huvudregeln och schablonregeln (förenklingsregeln).

Schablonregeln (förenklingsregeln)

Vi tar denna först eftersom den är absolut enklast. Här får delägarna i ett bolag varje år 2,75 IBB (inkomstbasbelopp) att dela på. Inkomstbasbeloppet sätts varje år och det är föregående års IBB som används för gränsbeloppet. IBB 2013 var 56 600 kr och schablonbeloppet för 2014 är alltså 155 650 kr. Äger man 50% av aktierna blir gränsbeloppet därför 77 825 kr. Varje person får dock bara använda schablonregeln i ett bolag varje år.

Huvudregeln

Här blir det lite mer komplicerat. Gränsbeloppet räknas ut som runt 10% på anskaffningsvärdet på aktierna plus eventuellt en lönebaserad del. Procentsatsen är mer exakt statslåneräntan + 9 %-enheter – för 2014 innebär detta 11,09%. Och med lönedelen blir det lite hårigt – häng med nu. Man tittar på föregående års löner – för gränsbeloppet inkomståret 2014, som man räknar ut i blankett K10 i deklarationen våren 2015, gäller alltså 2013 års löner.

Först och främst måste du själv ta ut lön över en viss nivå för att använda lönedelen. Gränsen är lite knivig att räkna ut, men börjar på runt 360 000 kr och stiger beroende på totala löner i företaget. Mer exakt är gränsen antingen 10 IBB (566 000 kr för 2013) eller 5% av företagets totala löner plus 6 IBB, vilket för 2013 innebär 339 600 kr + 5% av totala löner. (UPDATE 2018-01-19: numera är det 9,6 IBB istället för 10 IBB)

Om du själv (eller en närstående) tar ut tillräckligt hög lön får du lägga till en lönedel, som är 50% av företagets totala löner multiplicerat med din ägarandel. Viktigt: om du tar ut 1 kr för lite i lön, får du inte använda lönedelen alls, så det är viktigt att hålla koll på lönenivåerna i slutet av året.

Förvirrad än? 🙂 Egentligen räcker det att komma ihåg att om du själv tar ut en hyfsad lön och bolaget kanske t o m har andra anställda, kan du få väsentligt högre gränsbelopp med löneunderlaget än med schablonregeln och det gäller att se till att man klarar lönekravet.

Deklaration

När man är delägare i ett fåmansbolag har man en alldeles egen deklarationsbilaga som heter K10. Såvida inte dina aktier är okvalificerade (se separat stycke), då du istället använder blankett K12. Där räknar man ut sitt årliga gränsbelopp samt räknar ut skatten de år man fått aktieutdelning och/eller sålt aktier. Om du inte lämnar någon K10 de år du inte fått någon utdelning eller sålt några aktier kommer inte Skatteverket att protestera, men det är ändå bäst att lämna in den varje år för att räkna ut och räkna upp sitt gränsbelopp. Annars måste man återskapa K10:an flera år bakåt den gång i framtiden då man faktiskt har något att skatta för.

Undantag: Okvalificerade aktier

Vi sa ovan att om du arbetar aktivt i företaget är dina aktier förmodligen kvalificerade. Men det finns alltså situationer då aktierna inte är kvalificerade, vilket innebär helt andra regler. Framför allt kan dina aktier vara okvalificerade om du inte är aktiv i företaget i någon större utsträckning, eller ”verksam i betydande omfattning” som det formellt kallas. Du kanske är delägare men deltar bara på nåt styrelsemöte om året. Eller ditt företag är ett fastighetsbolag, där hela verksamheten sköts av en förvaltare. Då kan vi glömma allt vi sa ovan om gränsbelopp – istället skattar du 25% på alla utdelningar och reavinster, oavsett belopp.

Vissa företagare samlar på sig vinster i sitt bolag och vill sedan pensionera sig, bli passiv i bolaget och plocka ut allt till 25%. Men det finns en fem års karenstid som innebär att man måste vara passiv i fem år innan aktierna blir okvalificerade. Vissa lägger därför bolaget ”i träda” i fem år för att sedan ta ut alla vinster.

Undantag: Utomståenderegeln

Om bolaget har passiva delägare med minst 30% av aktierna (rättare sagt om de har rätt till minst 30% av aktieutdelningen), blir alla aktier i bolaget okvalificerade. Ett typexempel är då en investerare äger 30% eller mer av bolaget, men inte arbetar i verksamheten. Om alla aktier är okvalificerade innebär det 25% skatt på alla utdelningar och reavinster för alla ägare, oavsett belopp.

Resonemanget är att om så stor del av bolaget ägs av andra, kommer du inte att sänka din lön till förmån för utdelning för att undvika skatt, eftersom utdelningen då till minst 30% går till någon annan.

Äga genom bolag

Fåmansbolagsreglerna gäller dig som person och de aktier du äger privat. De används inte för beskattning då ett bolag äger aktier i ett annat bolag. Om du har ett ägarbolag som i sin tur äger aktier i ett annat bolag, är förvisso båda bolag fåmansföretag, men utdelningar och reavinster i dotterbolaget är skattefria i moderbolaget precis som vanligt när bolag äger onoterade aktier. Det är bara då ägarbolaget delar ut pengar till dig, eller när du säljer aktier i ägarbolaget, som fåmansbolagsreglerna används. Däremot kan du vid löneunderlagsberäkningen ta med löner även i dotterbolag, så länge ditt ägarbolag äger mer än 50%.

Frågan om man ska äga privat eller genom bolag är rätt komplicerad och du bör bolla den med en redovisningskonsult eller revisor.

Framtida förändringar

I budgeten som nyligen (Hösten 2014) lades fram av den nya rödgröna regeringen sades att fåmansbolagsreglerna ska ses över och eventuellt reformeras, men det nämndes inget om på vilket sätt de skulle förändras. De flesta verkar dock vara ense om att de knappast kommer att förbättras för företagare. Dessutom känns det som att varenda regering sen reglerna kom till har velat se över (och ibland justerat) fåmansbolagsreglerna.

En personlig reflektion är att när skatten som i Sverige vid en viss nivå plötsligt blir 20%-enheter högre, vill många företagare försöka komma undan den, varför lagstiftarna skapat ett ganska krångligt regelverk för att förhindra detta, varpå företagarna köper mängder av konsulttimmar för att navigera bland reglerna och ändå komma undan den höga skatten. Känns lite suboptimalt.

Slutkläm

Detta var en snabb sammanfattning av fåmansbolagsreglerna. Det är bra att han en grundläggande förståelse för dessa som delägare i fåmansföretag. Man kan absolut ge sig på att räkna ut sitt årliga gränsbelopp själv, med hjälp av t ex Skatteverkets broschyrer och blanketter. När det gäller att uppfylla lönekravet gäller det att ha tungan rätt i mun. Och ska man bestämma sig för om ett lönsamt bolag med flera delägare ska ägas privat eller genom bolag – ja, då ska man nog både tänka till rejält och ta lite hjälp av ett proffs.

42 Kommentarer

  • Hej!

    När man pratar om passiva ägare nämns ofta femårsregeln.

    Om jag startar ett bolag med en passiv ägare (investerare som äger 40 %) blir alla aktier okvalificerade direkt då eller måste det gå fem år först?

    Tack för en mycket bra sida!!

  • Hej!
    Femårsregeln innebär egentligen ”fem år eller från företagets bildande (om det är mindre än fem år)”. (OK, det där var min formulering – det är förmodligen mycket krångligare uttryckt i lagen 🙂 ).
    Så om en utomstående (passiv) äger 40% från dag 1 gäller även utomståenderegeln från dag 1 och alla aktier blir direkt okvalificerade.
    Kul att du gillar bloggen!

  • Hej,

    Vad gäller om jag startar bolaget (som jag äger till 100%) under inkomståret? Dvs, jag äger inte aktierna vid årets ingång. Som jag förstår det så gäller inte Schablon (förenklingsregeln) då. Men omfattas jag ändå av Huvudregeln?

    Om jag inte lyckas uppnå huvudregelns minibeloppet för hur mycket lön ägaren måste ta ut (348 600 kr för 2015), hur beskattas eventuell utdelning då? Som inkomst av tjänst enbart?

    Tack på förhand

  • Hej Erik,
    Tyvärr gäller ägande vid årets ingång hela gränsbeloppet – du får alltså inget gränsbelopp för det år du blir ägare till aktierna, varken med huvud- eller schablonregel. Och du måste i princip äga aktierna den 31 december – att bli ägare den 1 januari räcker inte, enligt vad vi hört från Skatteverket. 🙁
    Om du startar bolaget själv är det bildningsdatumet du blir ägare. Bildningsdatum kan sättas tidigare än du skickar in anmälan till Bolagsverket, se mer på https://www.accountfactory.com/blog/pa-gang-att-starta-ab-gor-det-i-ar/.
    Nja, om du inte uppnår lönekravet för löneunderlaget (348 600 kr + 5% av totala löner under 2015, i praktiken 367 000 kr för en enmansföretagare), får du helt enkelt inte använda löneunderlaget. Istället får du gränsbelopp enligt huvudregeln men utan löneunderlag, eller enligt schablonregeln. Om utdelning överstiger gränsbeloppet beskattas överskjutande del som tjänst, medan utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20%.

  • Hej,

    Tack för ett trevligt initiativ och att du så generöst delar med dig av din kunskap!

    En fråga angående utomståenderegeln ovan:

    Jag har under 2015 (1/7) blivit huvudägare (75%) i ett bolag som jag inte är, eller kommer vara, verksam i då det ligger långt ifrån mitt kunskapsområde såväl som kompetens. Skälet till mitt delägande är väl egentligen egalt men för att öka förståelsen så var aktuellt bolag på väg i konkurs pga likviditetsbrist och jag lånade in en rejäl slant mot att jag fick överta/köpa tre aktieägares andelar (de ägde vardera 25%) för nominella värden. Verksamheten har sedan dess ”lyft” ordentligt och genererar nu vinst varje månad. Bolaget bildades i november, 2014.

    Vi ser redan nu att verksamheten kommer generera vinst, totalt sett, under 2015 (31/12). En mindre utdelning, såväl som återbetalning av inlånat kapital, kommer vara möjlig väl bokslut/årsredovisning är på plats. Hur bedömer du att jag ska beskattas för denna (jag har rätt till utdelning motsvarande min ägarandel, dvs 75%)? Träffas mitt ägande möjligen av utomståenderegeln? Gäller det även den kvarstående delägaren (som äger 25%) och som i högsta grad är verksam i bolaget?

    Stort tack på förhand!

  • Hej Anna!
    Så länge du inte är (och inte har varit) verksam i betydande omfattning i bolaget, är dina aktier helt enkelt okvalificerade och du skattar 25% på all utdelning och alla reavinster på aktierna. Den enda knepiga frågan här är huruvida du är verksam eller inte, men om du överhuvudtaget inte arbetar i bolaget eller i ett bolag med liknande verksamhet, bör du inte vara verksam i betydande omfattning.
    Delägaren på 25% har ju däremot kvalificerade aktier. Utomståenderegeln kan i framtiden kicka in och göra dennes aktier okvalificerade, eftersom du äger mer än 30% och dina aktier är okvalificerade. Det krävs normalt att utomstående äger mer än 30% under beskattningsåret *och* de fem föregående beskattningsåren, för att utomståenderegeln ska få effekt. Så det är väl normalt tidigast 2020 som utomståenderegeln kan gälla här.

  • Hej,
    Jag äger med mina barn ett bolag, som inte haft någon verksamhet sedan 2010. Vid utgången av 2010 fanns en aktieportfölj i bolaget. De enda aktiviteter jag gjort 2011-15 är att sälja aktier för att kunna betala utdelning och skatt. Jag menar därmed att aktierna inte längre är kvalificerade och att således resterande fritt eget kapital kan delas ut 2016 och beskattas med 25%. Känner du till liknade fall och hur Skatteverket då tolkat begreppet ”verksam i företaget i betydande utsträckning”?

  • @Sigvard
    Personligen tycker jag det låter som att du inte skulle vara verksam i betydande omfattning, men jag kan inte gå i ed på det eftersom gränsdragningen där kan vara knepig ibland. Har tyvärr inte ett gäng rättsfall att hänvisa till, däremot står det en del matnyttigt (inkl rättsfall) i Skatteverkets rättsliga vägledning. Kolla om du hittar tillfredställande svar där.

  • Tack Mikael för ditt svar och för informationen på sidan i övrigt. Nu känner jag mig ganska trygg med att gå vidare som planerat.

  • Hej, jag och min bror ska köpa ett bolag inom en väldigt kort framtid. Min bror kommer att vara passiv ägare. Bolaget som köps kommer i sin tur ägas av ett bolag och detta kommer i sin tur ägas till 50% av oss båda bröder. De andra bolagen kommer också att ägas till 50% var. Igår kom vi att tänka på att denna ägarstruktur kommer att göra det surt för oss när det är utdelningsdags…
    Vi vet inte hur strukturen ska se ut för att få den biten att funka?Tacksam för hjälp!//H

    • Hej Lasse!

      Jag tror din fråga är lite för stor för att avhandla på bloggen – du behöver nog köra detta via någon kunnig som kan se hela situationen och göra en bedömning.

      Klart är dock att eftersom ni två är närstående så spelar det ingen roll om din bror är passiv – så länge du är aktiv blir även hans aktier kvalificierade, vilket är samma som att han är aktiv.

      När man har ett företag som visar vinster och som vill dela ut vinsterna i högre takt än vad som kanske är skattemässigt fördelaktigt för alla ägare, brukar de flesta lösa detta genom att äga via holdingbolag. Om jag får upp utdelningar till mitt holdingbolag (vilket är skattefritt för onoterade aktier) kan jag ju sedan ta ut dem därifrån i min egen takt.

      Men holdingbolag får andra implikationer, t ex för möjligheten till löneunderlag. Så situationen är inte alltid så enkel. Om ni inte känner er säkra på att själva skapa strukturen, ta gärna hjälp av en rådgivare.

  • Hej
    Kan man komma ur kvalificerade aktier på något sätt om dottern driver vidare huvudverksamheten i annat bolag?

    • Hej Mattias!

      Jag tror det är en bedömningsfråga i varje fall. Men syftet med regeln är rimligen att förhindra att man kringgår reglerna.

      Dvs om jag driver en redovisningsbyrå mot svenska kunder, lägger ned verksamheten och påbörjar min 5-åriga trädaperiod, och sedan min dotter som bor i Australien helt på egen hand startar upp en redovisningsbyrå mot australiska kunder, är min gissning att man borde kunna motivera att jag ska fortsätta vara passiv och min trädaperiod inte avbrytas.

      Men om min dotter tar över min redovisningverksamhet i sitt eget, nya bolag här i Sverige när jag pensionerar mig, är det nog rätt kört. Då fortsätter mina aktier i mitt bolag med största sannolikhet att vara kvalificerade. Rättspraxis verkar prata om att delar av verksamheten måste föras över till det nya bolaget för att det ska anses vara ”samma eller likartad verksamhet”. Eller om den nya verksamheten fortfarande är knuten till min person på något sätt, t ex mina kunskaper eller affärskontakter.

      Det skulle i alla fall vara min bedömning. Och när verkligheten hamnar nånstans mitt emellan dessa två extremfall, ja då blir det som vanligt en bedömningsfråga. 🙂

  • Hej,
    Tack för en bra blog 🙂

    Startade mitt AB i våras och startade på riktigt 1/5 med konsultuppdrag (lämnade min anställning 30/4). Har hittills tagit ut 236.000 kr i bruttolön och planerar för lönen i december så jag kan ta utdelning 2018.

    Vad jag förstår så måste jag minst komma upp i bruttolön 6 InkomstBasBelopp (IBB) + 5% av mina bruttolöner för att kunna ta ut någon utdelning (oavsett huvudregel eller schablon).

    Stämmer det?

    • Hej Joacim!

      Nja, inte riktigt. Du kan alltid välja att använda schablonregeln och då spelar din lön ingen roll.

      Men vi kan ta det från början. För att vara lite petig: bolaget kan lämna utdelning på årsstämman så länge senaste bokslutet visar att det finns fritt eget kapital i bolaget. Oftast genom att bolaget visat vinst och betalat bolagsskatt på denna, dvs årsstämman kan enkelt uttryckt dela ut senaste bokslutets vinst efter skatt plus om det finns några gamla vinster kvar i bolaget. Och då spelar det ingen roll hur din K10 och gränsbelopp ser ut.

      Men jag gissar att du bara vill ta ut utdelning som du betalar 20% kapitalskatt på, dvs du vill inte skatta på utdelning som lön? Och då behöver vi ta hänsyn till ditt gränsbelopp i din K10 för att kolla hur mycket utdelning du vill dela ut.

      Eftersom du äger aktierna 2018-01-01 får du ett gränsbelopp för 2018. Och om ditt bolag gör bokslut 2017-12-31 kommer första utdelningen att betalas ut tidigast 2018.

      Du kan varje år räkna ut gränsbeloppet antingen via förenklingsregeln (schablonregeln) eller huvudregeln, helt enkelt välja den som ger bäst resultat. För att använda löneunderlaget för att få en lite boost i huvudregeln för gränsbeloppet 2018 är det 2017 års löner vi tittar på. Om du är ensam i bolaget behöver du ta en kontant bruttolön på minst 388 500 kr (ca) under 2017 för att kunna använda löneunderlaget. Det är alltså 6 * IBB 61500 kr + 5% av total lön. Gör du det får du ett gränsbelopp 2018 på 50% av lönen 2017 plus ca 10% av ditt anskaffningsvärde (50 000 kr, gissar jag). Så tar du lön på 390 000 kr 2017 får du ett gränsbelopp på ca 195 000 + 5 000 = 200 000 kr.

      Om du inte tar ut tillräckligt med lön 2017 för att använda löneunderlaget, får du istället använda schablonregeln med ett gränsbelopp på 169 125 kr 2018.

      Så skillnaden är inte jättestor för ett enmansbolag på de nivåerna. Det är först när du har fler anställda (eller för all del tar ut mer lön själv i ditt bolag) som det tar fart med löneunderlaget.

      • Tack för ett superbra svar!
        En liten tilläggsfråga:
        Att jag inte har haft aktierna hela 2017 då jag startade bolaget i våras – har det någon betydelse om jag kan ta utdelning eller inte?

      • Som sagt kan du alltid ta utdelning efter bokslutet så länge bolaget har vinstmedel att dela ut. Men du kommer inte få något gränsbelopp (=utdelningsutrymme) för 2017, eftersom du blev ägare till aktierna under 2017. Första gränsbeloppet kommer alltså för inkomståret 2018, men å andra sidan kommer ju även första utdelningen 2018 (om du gör bokslut 171231).

        Om man bildar bolaget själv blir man ägare till aktierna på bildningsdatumet.

  • Om jag ,precis som Joacim J ovan, startade mitt AB våren 2017, gör bokslut 20171231, har vinst, kan jag då ta utdelning nu 2018 med skatt på 20 %? Eller jag måste vänta till 2019?

    • Hej Ann-Sofie!

      Ja det kan du. Eftersom din utdelning kommer under 2018 är det inkomståret 2018 som gäller för dig. Och eftersom du äger aktierna 2018-01-01 får du ett gränsbelopp för 2018. Om du äger samtliga aktier och inte kan använda löneunderlaget, får du schablonbeloppet 169 125 kr i gränsbelopp.

  • Hej Mikael,
    Jag startade Aktiebolag dec 2016, ensam ägare. Ingen verksamhet skedde 2016. Efter 2017 har bolaget vinstmedel att dela ut. Har jag då rätt att utnyttja 2 st schablonbelopp i år? Tacksam för svar.

    • Hej Niklas!

      Yes, det stämmer. Om bolaget bildades och du var ägare till aktierna 2016 får du ett schablonbelopp för 2017 och ett för 2018. Så om du tar ut utdelning 2018 har du två schablonbelopp att leka med.

      Och nu förutsätter jag att detta är ditt enda bolag, eftersom man bara får schablonbelopp i ett bolag varje år.

      • Suveränt! Stort tack för ditt svar. Mvh

      • Hej Mikael,
        Stort tack för ditt svar! Det stämmer. Jag har en följdfråga inom området som jag hoppas du kan/vill svara på. Om jag har uppfattat det korrekt skulle man kunna sätta ett bolag i karens och efter 5 år kan man ta utdelning på alla vinstmedel som finns i bolaget till 20% beskattning? Följdfråga, behöver man aktivt göra någonting/meddela myndighet eller dylikt för att bolaget ska bli i karens? Tacksam för svar.

      • Japp, det stämmer (sånär som på skattesatsen, se nedan). Och egentligen är det inte bolaget man sätter i karens, utan det är du (och alla dina närstående) som slutar vara verksamma i bolaget. Bolaget kan alltså fortfarande ha verksamhet, bara du (eller nån närstående) inte är ”verksam i betydande omfattning” i bolaget, ett bolag i samma koncern eller ett bolag med samma verksamhet. Finns lite fler såna där småregler, men det är väl huvuddragen.

        Fast i ett enmansbolag blir det ju i princip samma sak, dvs bolaget blir helt passivt om du blir det. Och det är ju onekligen lättare att ”sälja in” idén att du är passiv om även bolaget är det.

        Du behöver inte göra något speciellt gentemot myndigheterna just vad gäller hur verksam du är. Om bolaget läggs ”vilande” bör du ju i och för sig avregistrera det som arbetsgivare och egentligen även för moms, om du inte har momspliktig omsättning.

        Om du t ex blir ej verksam under 2017 kommer 2018 vara det första året i ”trädan” och fr o m 2023 är dina aktier inte längre kvalificerade och du kan ta ut utdelning eller sälja aktier med reavinst till 25% skatt (obs, ej 20%), oavsett belopp. Och för 2023 lämnar du inte längre en K10, utan istället en K12 och endast om du har något att beskatta.

  • Hej!
    Tack för mycket matnyttig information i bloggen. Jag har en fråga som är relaterad till detta. Vi sålde ett bolag (Bolaget) där jag ägde ca en fjärdedel via mitt egna aktiebolag (Holdingbolaget). Holdingbolagets enda uppgift var att äga aktier i Bolaget. Innehavet i Bolaget vi sålde räknades som okvalificerat pga utomståenderegeln du nämnde ovan. Enligt uppgift skall i detta fall mitt privata ägande i Holdingbolaget också räknas som okvalificerat (K12)? Gäller det även efter att vi sålde Bolaget och Holdingbolaget endast förvaltar kapital? Behöver kapitalet i Holdingbolaget förvaltas diskretionärt för att mitt privata ägande i detta skall räknas som okvalificerat? Tackar på förhand /Johan

    • Hej Johan!

      Risken finns att du nu tycker att jag duckar lite, men jag vågar faktiskt inte svara på dina frågor. I en fråga som har lite fler ”rörliga delar” vill man sätta sig in rejält i hela situationen – risken är annars att man missar nån detalj och säger något tokigt.

      Men på sista frågan kan jag säga att det finns ett antal rättsfall angående just hur mycket kapitalförvaltning man kan göra utan att bli verksam i betydande omfattning. En Kammarrättsdom (Kammarrätten i Sundsvall mål 302-09, hittar tyvärr ingen länk) tyckte till exempel att en företagare med ett hundratal transaktioner per år på sammanlagt nån eller några miljoner, inte var verksam i betydande omfattning.

      Men det kommer att vara en bedömningsfråga i varje fall, så vill du känna dig lite säkrare är det nog en bra idé att bolla med någon kunnig med insyn i er situation. Ledsen att jag inte kan säga något mer konkret här.

  • Hej hur funkar det med utdelning om företaget är lagt i konkurs kan man som ägare ändå du någon utdelning alls?

    • Hej Kalle!

      När ett bolag försätts i konkurs kommer en konkursförvaltare in, övertar styrelsens roll och tar kontroll över företaget. Först i kö att få sina pengar är ju fordringsägare (dvs de företaget är skyldigt pengar). Om det sedan i slutändan är pengar över i företaget (vilket ju av naturliga skäl är ovanligt) delas dessa ut till ägarna i samband med att bolaget likvideras. Jag har själv aldrig varit konkursförvaltare så jag kan inte detaljerna, men detta var väl enkelt uttryckt som det funkar. Så ägarna kan inte själv besluta om utdelning efter att ett bolag är försatt i konkurs.

  • Hej Mikael, jag äger aktier i ett konsultföretag via ett eget holdingbolag som bildades i höstas. Jag fick strax därefter en utdelning och nu i vår ännu en utdelning. Jag förstår att jag måste vänta med uttag till efter första bokslut, men hur mycket kan jag sedan ta ut och hur bör jag tänka för att minimera skatten vid privat uttag?

    • Hej Jesper!

      Ja, ett bolag kan bara dela ut vinster som fastslagits i senaste bokslutet, och för ett nystartat bolag måste man alltså göra sitt första bokslut innan utdelning kan ges.

      Rent generellt kan ett aktiebolag dela ut alla tillgängliga vinstmedel från senast fastslagna bokslut, förutsatt att det inte hänt saker efter bokslutet som försämrat bolagets ställning, eller att man på annat sätt äventyrar bolagets ekonomi genom utdelningen. Formellt sett är det Aktiebolagslagens 17 kap. 3§ som reglerar detta.

      Men jag vågar mig inte på att säga hur du ska minimera skatten utan att känna till hela situationen. Lite för många rörliga delar för det.

  • Hej Mikael!

    Jag äger idag 0,4% av bolaget jag arbetar i. Jag lurar på hur det fungerar för mig. Har jag kvalificerade eller okvalificerade aktier? Hur bör jag jag beskatta min utdelning samt eventuell försäljning av aktier?

    Huvudägarna som består av två person äger idag cirka 92% av bolaget och sen är vi cirka 15 ägare med små andelar.

    Tack på förhand!

    Johan

    • Hej Johan!

      Om du har kvalificerade eller okvalificerade aktier beror främst på om du är (eller har varit) verksam i betydande omfattning i företaget eller inte. Så det går inte att säga baserat på bara din ägarandel. Här är (ganska kortfattad) info från Skatteverket

      Huruvida du är verksam i betydande omfattning får bedömas i ditt specifika fall.

      Om dina aktier är okvalificerade (dvs du är inte verksam), skattar du 25% på alla utdelningar och reavinster. Om de är kvalificerade får du räkna ut ditt gränsbelopp varje år och skatta 20% inom gränsbeloppet, medan belopp utöver gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst.

  • Hej jag och min fru äger 50/50 en AB. Jag driva företaget och ta ut lön men hon ta ingen lön och är passiv. påverkar det utdelning utrymme eller räkna vi som en? (För tar ut 50% av bolagets lön kostnad som utdelning tillsammans och skattes som 20%). Ska hon göra k10?

    • Hej Adrian!

      Ni räknas som en person i vissa aspekter. Om en av er uppfyller lönekravet för att använda löneunderlaget så får båda av er använda löneunderlaget i era K10:or. Det räcker alltså att en person i närståendekretsen uppfyller lönekravet.

      Men en av er (i detta fall du) måste alltså själv uppfylla lönekravet – ni kan alltså inte lägga ihop era löner när ni jämför med lönekravet. Om lönekravet skulle vara 400 000 kr måste alltså minst en av er själv ta ut minst 400 000 kr.

      Ja, alla ägare ska fylla i en K10 varje år. Eftersom du är aktiv i bolaget blir även din fru aktiv genom närståenderegeln. Eller ”hennes aktier blir kvalificerade”, heter det egentligen.

      Andra passiva delägare som inte inte har aktiv närstående och därför har okvalificerade aktier, fyller istället i en K12 men bara de år man tar utdelning eller säljer aktier.

  • Hej Mikael! Först 1000 tack för all info med tips ock tricks, uppskattar att du tar din tid.
    Det är så här jag har startat en Konsult AB 180101, har frun som anställd sköter kundkontakter, planering och schema, total Bruttö Lön till henne 15 0000. Bolaget sannolikt kommer att göra en vinst på ca 300000 kr. Själv har en annan anställning och årslön CA 800000kr. Hur tror du/är bäst att beskatta vinsten? Om jag vill ta utdelning, kommer jag omfattas av K10 eller 3:12 regeln. tack i förhand.

    • Hej David!

      Det blir nog ett tvådelat svar. Eller t o m tredelat. 🙂

      1. Du har enkelt uttryckt två saker att välja mellan: lön till din fru och utdelning. Att ta ut lön till dig själv är ju såklart ett rätt dyrt alternativ.

      Om vi utgår från att din fru har en marginalskatt på ca 30% så blir total ”skatteavbränning” vid lön 46,7%. Dvs om vinst före skatt betalas ut som lön till henne försvinner det ungefär så mycket i soc och skatt.

      Om ni istället lämnar kvar vinsten och tar ut som utdelning blir skatteavbränningen i 22% bolagsskatt och 20% skatt på utdelning totalt 37,6%. Nu utgår vi ifrån att du har utrymme i din K10 för utdelningen, vilket iofs inte alls är säkert.

      Utdelning är alltså billigare just nu. MEN på lön får ju din fru allmän pension och hennes SGI går upp. Dessutom sparar ni på K10-utrymmet, vilket kanske kan användas ännu effektivare i framtiden. Så man får ha i åtanke vad man tror om framtiden.

      2. Om ni väljer utdelning har vi alltså frågan om hur din K10 ser ut. Och det är lite av ett kapital för sig. Men för varje år får ni åtminstone runt 170 000 kr schablonmässigt i utrymme, med gällande regler och förutsatt att detta är ditt enda bolag.

      3. Om ni väljer lön har vi andra begränsningar att ta hänsyn till – för fåmansbolagsägare och dennes make/maka. Du kan läsa mer om detta i SKV:s broschyr, sida 9. Men i korthet, om bedömningen är att du är företagsledare och din fru medhjälpande maka (som det låter lite som i ditt fall), måste din frus lön vara marknadsmässig för det arbete hon utför. Så man kan alltså inte justera lönerna hur man vill för att skatteplanera.

      Så det finns inget entydigt rätt svar, men de här faktorerna är väl vad du behöver ta hänsyn till.

      • Tusen Tacka Mikael!
        jag har följdfråga gällande vinstutdelning uttag för 2018.
        Bolaget bildats 2017-12-12 och jag ägade 100% vid året ingång ( ägar fortfarande), fast Bolaget registrerats 2018-01-02 hos BV och F-skattgodkänd Januari 2018, kan jag ta ut vinsten 2019 enligt 3:12 regelen. Läst här i din bolag och förstått att man kan och att det bildningsdatum och ägande vid året ingång som gäller men vill fortfarande försäkra mig om att jag har förtått det rätt.
        tack i förhand

      • Hej David!

        Ja, det stämmer. Om du bildade bolaget 2017 anses du vara ägare till aktierna vid ingången av 2018. Du får alltså ett gränsbelopp för 2018 och kan utnyttja det redan då.

        Men om bolaget gör första bokslutet 2018-12-31 kan du ju såklart inte ta ut utdelning förrän 2019. Och då har du två gränsbelopp ackumulerade – ett för 2018 och ett för 2019.

        Som referens, här är en rättslig vägledning från Skatteverket angående när en andel uppkommer i ett aktiebolag (dvs när man som bolagsbildare blir ägare till aktierna). Bolagsbildning och stiftelseurkundens undertecknande är i det här sammanhanget samma sak.

  • Anna-Carin Jonsson

    Hej! Om jag är på väg in i ett delägarskap i ett AB. Jag 40%, en annan 30%, 3 ytterligare med 10% var. Jag och den på 30% kommer att jobba aktivt i bolaget resten passiva i bolaget. Jag skulle vilja i aktieägaravtalet reglera möjligheten till utdelning mot hur mycket man jobbat aktivt i bolaget. Kan man göra så eller gäller solidarisk utdelning utifrån ägarprocent?

    • Hej Anna-Carin!

      Yes, utdelningen är alltid proportionerlig efter ägarprocent så den kan du tyvärr inte styra.

      För den typen av situationer kan ”Helsingborgsmodellen” ibland vara ett alternativ, där varje delägare har ett eget AB som i sin tur är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag. I HB/KB kan man styra fritt hur vinsten fördelas mellan delägarna. Men det kan finnas andra anledningar till att den modellen inte passar. Och den är ju onekligen bökigare.

      ”Tanken” är ju att arbetsinsats ska belönas med lön och att utdelningen är kopplat till ägandet och det man satsat i bolaget. Sen förstår jag om man gärna av t ex skatteskäl vill göra annorlunda, men det är alltså tyvärr inte så lätt. Kanske finns kluriga konstruktioner för att uppnå det ni vill, men inget jag känner till.

  • Hej

    Om man har ett litet nybildat AB med ett litet överskott (långt under gränsbeloppet i förenklingsregeln) och man inte betalat ut löner.
    Kan man ändå i sin k10 spara utdelningsutrymme enl förenklingsregelns nivåer?

    • Hej Jimmie!

      Ja, du kan alltid få ett gränsbelopp enligt förenklingsregeln i K10:an, oavsett löneuttag, oavsett vinst i bolaget och oavsett om du använder gränsbeloppet för utdelning eller sparar det för kommande år.

      De vanliga reglerna gäller såklart, dvs att du får gränsbelopp för ett år om du ägde aktierna vid ingången av året. Och du får bara utnyttja förenklingsregeln i ett bolag varje år.

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *