Accounts-bloggen

Aktieutdelning i fåmansbolag

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

I Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna gick vi igenom i korthet hur fåmansbolagsreglerna fungerar avseende framför allt aktieutdelning. Men i kommentarstråden blev det tydligt att fenomenet aktieutdelning kan behöva lite mer förklaring. So here we go.

Vi kommer framför allt att prata om aktieutdelning i små, ägarledda aktiebolag, även om de flesta principer gäller alla aktiebolag.

Två parter

En viktig grundprincip är att vi måste se bolaget och ägarna som två olika parter. Även om du är ensam i ditt aktiebolag och förmodligen tar dina beslut med både bolagets och din privata situation i åtanke, är det bra att känna till hur den formella processen ser ut för de olika parterna.

Processen för aktieutdelning

Så här ser den normala (men inte enda) processen ut för aktieutdelning:

  1. Bolaget gör bokslut.
  2. Bolaget håller årsstämma, fastställer bokslutet och beslutar om aktieutdelning.
  3. Delägaren deklarerar sin utdelningsinkomst för inkomståret.

Bolaget gör bokslut

Aktieutdelning behöver inte tas i anslutning till bokslutet, men det är det vanligaste. I vilket fall behöver bolaget ha gjort minst ett bokslut innan utdelning kan tas. Stämman kan nämligen bara disponera kapital i bolagets senast fastställda bokslut för utdelning.

Detta innebär att man aldrig kan ta aktieutdelning under ett bolags första räkenskapsår och att man aldrig kan dela ut innevarande års vinst. Vinsten måste först fastställas i ett bokslut.

Aktieutdelning beslutas på bolagsstämman

En aktieutdelning kan endast beslutas av bolagsstämman i aktiebolaget, antingen på den ordinarie årsstämman som hålls efter bokslutet eller på en extrainsatt bolagsstämma.

Bolagsstämman kan dela ut fritt eget kapital

På bolagsstämman tittar man på vilka vinstmedel som finns tillgängliga. Detta är normalt sett fritt eget kapital i det senast fastställda bokslutet. Låt oss bena ut det lite.

Eget kapital delas upp i Bundet och Fritt eget kapital. Bundet kapital är eget kapital som inte kan delas ut, som t ex aktiekapital och reservfond (bokförs oftast på konton 208X). Medan Fritt eget kapital kan delas ut, t ex balanserad vinst, aktieägartillskott, överkursfond och föregående års vinst (bokförs oftast på konton 209X). Läs mer i Vad är eget kapital?. Disponibla vinstmedel för stämman är alltså det fria egna kapitalet.

Det ”senast fastställda bokslutet” innebär att man kan bara dela ut medel som fastställts i ett bokslut. På årsstämman (=den ordinarie årliga bolagsstämman) fastställer man det senaste bokslutet innan man tar beslut om utdelning, så inga problem där.

Styrelsen lämnar förslag

Inför ett beslut om utdelning måste styrelsen lämna ett förslag på utdelning. För den ordinarie årsstämman kan det göras i årsredovisningen, annars i kallelsen till bolagsstämman.

I förslaget intygar styrelsen att bolaget klarar av att lämna utdelningen utan att få ekonomiska bekymmer. Här måste man ta hänsyn till inte bara disponibla vinstmedel i senast bokslutet utan även till vad som hänt efter bokslutet.

Bolagsstämman beslutar

Stämman tar sedan det formella beslutet om utdelningen, normalt sett enligt styrelsens förslag. Om ingen särskild utbetalningsdag är föreslagen, anses utdelningen tillgänglig för aktieägarna vid stämmans datum. Om du tar utdelning i ditt eget bolag spelar det alltså ingen roll om du betalar ut utdelningen eller inte – när stämman beslutat om utdelning så anses du ha tillgång till utdelningen och det blir en skattepliktig inkomst för dig.

Extra utdelning

Eller rättare sagt, aktieutdelning på en extrainsatt bolagsstämma. Om man vill ta ut aktieutdelning vid en annan tidpunkt än den ordinarie årsstämman får man kalla till en extra bolagsstämma. Även här är det disponibla vinstmedel från senast fastställda bokslutet som stämman kan använda sig av. Och även här måste hänsyn tas till vad som hänt efter senaste bokslutet, både om del av vinstmedlen redan delats ut på en tidigare stämma och hur företaget har gått efter bokslutsdagen.

Om du inte vet huruvida du vill/bör/behöver ta utdelning vid ordinarie årsstämman kan du alltså lika gärna vänta lite och istället ta en extra utdelning senare vid behov.

Man kan t o m hålla en extra stämma innan den ordinarie årsstämman. Om bolaget gör bokslut 2019-12-31 och årsstämman är planerad till 2020-02-28, men man vill ta en extra utdelning tidigare än så (t ex i januari 2020), kan man alltså hålla en extra stämma i januari. Men då kan bolaget bara dela ut medel som finns kvar från föregående års bokslut (2018-12-31). Bokslutet 2019-12-31 är ju inte fastställt ännu – det görs på årsstämman 2020-02-28.

Vilket år tar man utdelning för?

OK, detta är en liten pet peeve för mig – man tar inte utdelning för ett visst år. Om man gör bokslut 2019-12-31 och håller en årsstämma 2020-03-15 är det ju lätt att tänka att man tar utdelning för 2019. Det är ju ofta vinst man tjänat in under 2019, eller hur? Men snälla, tänk inte så. Man tar aldrig utdelning för ett visst år – man tar bara utdelning, punkt. Utdelningen beslutas vid en bolagsstämma och stämman har då bolagets samlade vinstmedel att disponera. Det spelar ingen roll vilket år bolaget har tjänat in vinstmedlen.

Jämför med lön. Om du får en löneutbetalning 25 januari, struntar Skatteverket i vad lönen avser – om det är januari, december eller något som hände för tre år sedan. Det är ändå löneinkomst i januari. Och samma sak gäller utdelning.

Detsamma gäller din K10. Visst, du får en utdelningsutrymme för 2019, ett för 2020 osv. Men outnyttjade utdelningsutrymmen sparas till kommande år, så vid stämman 2020-03-15 har du ett ackumulerat utdelningsutrymme att använda – det kan komma från endast 2020, eller t ex vara summan av allt du inte utnyttjat de senaste femton åren.

Varför stör jag mig så mycket på detta? Jo, det är väldigt lätt att börja blanda ihop åren, särskilt när man bollar bolagets beskattningsår, bokslutsdatum, bolagsstämmodatum, ägarens beskattningsår och ägarens K10/utdelningsutrymme. Kort sagt, det är lätt att tänka att min utdelning för 2019 ska deklareras i min K10 för 2019, vilket ju blir fel.

Så tänk istället att om stämman hålls 2020-03-15 får du en aktieutdelning 2020-03-15, punkt. Och som alla andra inkomster du får under 2020 så deklareras de i din inkomstdeklaration för beskattningsåret/inkomståret 2020, som lämnas våren 2021.

Fåmansbolagsreglerna och K10:an

Vi nämnde din K10 ovan, och den är ju viktigt när man beslutar om utdelning i sitt bolag. Fåmansbolagsreglerna beskrivs närmare i Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna, men kort beskrivet:

Som aktiv aktieägare i ett fåmansbolag får du varje år ett ”utdelningsutrymme” (a.k.a. ”gränsbelopp”). Alla utdelningar (och reavinster) från ditt bolag som ryms inom utdelningsutrymmet beskattas som inkomst av kapital med 20%. Allt därutöver beskattas som inkomst av tjänst, dvs med typ 29-55% beroende på din kommunalskatt och inkomstnivå. Utdelningsutrymme du inte använder sparas till senare år och räknas dessutom upp med några procent varje år. Utdelningsutrymmet räknas ut och deklareras på din blankett K10 i din privata inkomstdeklaration.

Så när du bestämmer hur mycket utdelning du vill ta ur ditt aktiebolag håller du såklart koll på din K10 så du vet att utdelningen ryms inom utdelningsutrymmet. I vissa fall kan det även vara helt OK att ta utdelning utöver utdelningsutrymmet, men oftast försöker man hålla sig inom det.

Skilj på bolaget och dig

Som ensam ägare i ditt bolag, eller om ni är ett fåtal ägare, är det naturligt att ta hela beslutsprocessen om utdelning i en enda sittning. Dvs man tittar på bolagets vinster, sin egen K10 och beslutar om en utdelning.

Men det är viktigt att ändå hålla isär bolaget och varje enskild ägare. Bolagsstämman tar beslut om utdelning och då har man bolagets disponsibla vinstmedel att använda sig av. Här har ägarnas K10:or ingen formell betydelse – vi kan anta att stämman inte vet något om varje ägares privata skattesituation.

När utdelningen är beslutad flyttar vi till varje ägare och tittar på hur utdelningen ska beskattas.

Och varför är detta så petigt då? Jo, det händer rätt ofta att man blandar ihop disponibla vinstmedel med utdelningsutrymme i K10:an, samt blandar ihop beskattningsåren. Så även om du tar med alla faktorer när du sätter utdelningsnivån i ditt bolag, hjälper det att förstå var vilka beslut rent formellt tas och på vilka grunder.

Crystal clear?

Det är många begrepp och faktorer att hålla reda på, och det tar ett tag att få häng på det. Men i grundan är det ändå en ganska rättfram och logisk process.

Missade jag något? Var det något som var oklart? Gå loss i kommentarerna.

7 Kommentarer

  • Hej och tack för bra sida! Jag har en fråga kring utdelning om man äger flera fåmansbolag. Som jag förstår det kan jag bara använda mig av förenklingsregeln när jag ska räkna fram hur utdelningen ska beskattas i ett bolag. Om jag då äger ett bolag till så måste utdelning från det andra bolaget beskattas enligt huvudregeln (jag har inte tagit ut någon lön ur det bolaget) och det oavsett om jag de facto plockar ut någon utdelning från bolaget där jag använder mig av förenklingsregeln (med det menar jag att jag av olik skäl väljer att spara utdelningsutrymmet i det första bolaget men utdelningsutrymmet beräknas enligt förenklingsregeln)? Tacksam för svar!

    • Hej John,

      Precis, det stämmer. Du räknar fram gränsbeloppet enligt förenklingsregeln i ett av dina bolag och får i övriga bolag använda huvudregeln för att räkna fram gränsbeloppet. Detta påverkas inte av huruvida du tar utdelning eller inte det året. Ev utdelning beskattas alltid med hänsyn till det ackumulerade utdelningsutrymmet i det bolaget, dvs oavsett vilken regel du använda i det bolaget just det året.

  • Hej!

    Om ett bolag får upprätta KBR för bokslut 191231 och inte har nåt EK att göra utdelning på (årets resultat blev en förlust större än balanserat resultat och aktiekapital tillsammans), visst kan ägaren inte göra utdelning efter extrastämma nu i juni även om ny KBR visar att EK är återställt. För det är ju bokslutets uppgifter utdelningen baseras på. Eller har jag missat något?

    Mkt tacksam för svar och hjälp att reda ut mina förvirrade tankegångar, så jag A) kan stå på mig inför ägare och fd redovisningskonsult, eller B) göra ägaren glad.

    • Hej Ullis,

      Precis, det stämmer. Det är endast de disponibla vinstmedlen i det senast fastställda bokslutet som är tillgängliga för utdelning. Och man måste dessutom ta hänsyn till ev utdelningar eller förlustresultat efter bokslutsdatumet. Men vinster under tiden efter bokslutsdatumet är tillgängliga för utdelning först när ett nytt bokslut har fastställts.

      • Tusen tack, då är jag inte ute cyklar iaf :).
        Jag blev så osäker när fd redovisningskonsulten uppmanade mig att beräkna för en utdelning till ägaren nu.

  • För att bokföra och utbetala en extra utdelning krävs ett stämmobeslut (ordinarie eller extrastämma). Vid en extrastämma ensamägare, krävs ngn form av protokoll som underlag när redovisningskonsulten ska bokföra extrautdelningen?

    • Hej Maria,

      Exakt vilket underlag som krävs för att bokföra en transaktion blir ofta lite otydligare när det inte är skatt eller moms inblandat, och det är det ju inte vid utdelningar. Så det är den vanliga tumregeln man får falla tillbaka på, att varje affärstransaktion ska så långt det är möjligt ha ett underlag. (Jag vet inte om det finns en tumregeln som formuleras just så, men det är i alla fall andemeningen)

      Och jag tycker väl att det bästa underlaget på en utdelning är stämmoprotokollet. Och ett stämmoprotokoll ska det ju finnas oavsett om det är en eller flera ägare. Men krävs det att man har tillgång till protokollet för att bokföra utdelningen? Det får nog respektive bokförare (och i förekommande fall revisor) avgöra.

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *