Accounts-bloggen

Att välja bolagsform

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

En av de vanligaste frågorna vi får från nyföretagare är vilken bolagsform man ska välja. Som så många andra frågor kring företagande och skatter blir svaret ofta ”det beror på”. Jag tänkte försöka bena ut lite för- och nackdelar med de olika varianterna. Detta kommer förmodligen att bli ett av bloggens längsta inlägg någonsin, så gör dig en kopp te och sätt dig bekvämt tillrätta. Vi börjar med en kort genomgång:

Summering av bolagsformer

Aktiebolag

Egen juridisk person (dvs legal enhet som kan ingå avtal). Kräver ibland revisor (om man överskrider vissa gränsvärden) och 25 000 kr i satsat kapital. Risk är begränsad till satsat kapital (förutsatt att alla regler följs).

Enskild firma

Ej egen juridisk person, utan fysisk person som driver näringsverksamhet. Inget revisorskrav eller kapitalkrav. Obegränsad risk.

Handelsbolag

Egen juridisk person. Inget revisorskrav eller kapitalkrav. Obegränsad risk. Måste vara minst två delägare.

Kommanditbolag

Variant av handelsbolag där minst en delägare är obegränsat ansvarig medan övriga kan begränsa ansvar till insatt kapital. Jag kommer inte att gå in närmare på kommanditbolag denna gång.

Jämförelse av bolagsformer

Revisorskrav

Den enda bolagsform som kräver revisor är aktiebolag, över vissa gränsvärden. Övriga bolagsformer kan ha revisor och om de är väldigt, väldigt stora måste även de ha revisor. Men det är så ovanligt att det knappt är lönt att nämna.

Nyligen togs revisionsplikten bort för mindre aktiebolag. För alla räkenskapsår som inleds efter 31 oktober 2010 behöver då bokslutet inte revideras. Ett aktiebolag måste fortfarande ha revisor om det uppfyller minst två av följande gränsvärden (samma två) under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

  • Fler än 3 anställda (snitt)
  • Mer än 1,5 mkr i balansomslutning (tillgångar)
  • Mer än 3 mkr i nettoomsättning

Läs mer om detta hos Bolagsverket.

Detta innebär att i princip alla nya aktiebolag kan köra utan revisor de första två åren, oavsett storlek (undantaget publika aktiebolag, finansiella företag och några andra specialfall). Vad som sedan krävs år 3 beror på om man uppfyllt gränsvärderna ovan år 1 och 2.

Det kan även finnas andra anledningar att bolag behöver ha revisor, t ex om en branschorganisation, kreditgivare, investerare eller samarbetspartner kräver det.

Årskostnaden för en revisor börjar nånstans mellan 8 000 och 12 000 kr och fortsätter uppåt beroende på ort, bolag och revisor.

Kapitalkrav

Den enda bolagsform som kräver insatt kapital är aktiebolag. Fr o m 1 januari 2020 är kapitalkravet 25 tkr (mot tidigare 50 tkr och innan det 100 tkr). Bolag med högre aktiekapital som vill sätta ned till 25 tkr måste följa gängse regler om nedsättning, vilket innebär lite administration, kontakter med Bolagsverket och en avgift. Läs mer på Bolagsverket.

En vanlig missuppfattning är att aktiekapitalet är en kostnad eller att pengarna måste stå oanvända på ett konto. Detta stämmer naturligtvis inte. De kan investeras i tillgångar eller för att täcka verksamhetens kostnader.

Vad som är viktigt är dock att aktiekapitalet inte förbrukas. Och vad det exakt innebär får jag nog ta i ett separat inlägg. Kort sagt måste man hålla lite koll på att ett minusresultat inte blir så stort att det äter upp kapitalet. Dessutom får ägaren aldrig låna pengar av bolaget. Dessa två punkter behöver man inte bry sig om i enskilda firmor eller handelsbolag.

Ansvar

Många lockas till aktiebolag för att begränsa sitt personliga ansvar vid ev obestånd, och det är vettigt. Om man börjar dra på sig större fasta kostnader i form av t ex lokal och personal är det vettigt att överväga aktiebolag. Vad innebär då ansvaret och bristen därpå?

Om du i din enskilda firma inte kan betala firmans kostnader kan en fordringsägare inkassera dessa hos dig personligen. Du är obegränsat ansvarig för firmans förpliktelser. För ett handelsbolag fungerar det likadant, med tillägget att delägarna är solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser. En fordringsägare kan alltså välja att kräva in hela handelsbolagets skuld av en av delägarna. Denna delägare har sedan i sin tur rätt att kräva sina partners på deras andel av skulden. Den något oklara ansvarsfrågan i ett handelsbolag är en orsak att undvika den bolagsformen.

Ett aktiebolag däremot kan försättas i konkurs utan att det påverkar delägarna. Det enda delägarna riskerar är satsat kapital. Kom dock ihåg att detta förutsätter att man följt alla regler vad gäller kontrollbalansräkning mm, annars kan bolagets företrädare (dvs VD, styrelse och i vissa fall ägare) bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser.

Administration & kostnader

Enskild firma är enkelt att sätta upp. Du behöver inte registrera dig hos Bolagsverket, men om du ändå vill göra det kostar det 900-1200 kr och ditt firmanamn blir då skyddat i ditt län. Du behöver F-skattsedel och ev momsregistrering från Skatteverket, vilket är gratis. Du behöver ingen revisor och du behöver inte göra någon årsredovisning. Deklarationen utgörs av en NE-bilaga som bifogas din privata deklaration. Det som kan vara lite klurigt är att hålla koll på din skatteskuld och att separera det privata och firman.

Aktiebolag kräver lite mer jobb. Det måste registreras hos Bolagsverket vilket kräver lite dokumentation och kostar 1900 kr. Du behöver samma registrering hos Skatteverket som en enskild firma. Vissa bolag behöver revisor och varje år måste avslutas med ett riktigt bokslut, en årsredovisning och en årsstämma. Deklarationen är i gengäld rätt enkel när väl bokslutet är gjort. Varje delägare gör även en K10-blankett och bifogar sin privata deklaration. Uträkningen av delägarnas skattesituation för aktieutdelningar och reavinster (de s k fåmansbolagsreglerna) kan ibland bli rätt knepig – har man anställda bör den lämnas till en redovisningskonsult. En stor fördel med aktiebolag är att skillnaden mellan bolaget och personen är väldigt tydlig. Bolaget skattar för sin vinst och ägaren skattar för din lön och sin utdelning. Just lönen innebär att en skattedeklaration ska skickas in varje månad med avdragen skatt och arbetsgivaravgifter. Extrajobbet med årsredovisning, revisorer, arbetsgivar­deklarationer och K10:or är anledningen till att Account Factorys baspaket är dyrare för aktiebolag än för enskilda firmor.

Handelsbolag är som en stökig kombination mellan de två. Det måste registreras hos Bolagsverket till en kostnad av 1200 kr. Samma registreringar hos Skatteverket som övriga bolagsformer behövs plus individuell registrering av delägarna. Ingen revisor eller årsredovisning behövs. Deklarationen kan man använda för att skrämma små barn (eller redovisningskonsulter) med. Den är rätt hemsk! Att beräkna varje års vinst och skatt är inte så farligt och liknar rutinen för enskilda firmor (bara fler delägare), men att hålla reda på det s k justerade anskaffningsvärdet är lite knepigare.

För att summera, den absolut enklaste och billigaste bolagsformen är alltså enskild firma, medan den tydligaste och mest pedagogiska är aktiebolag.

Skattesituation

Vi tar det (typ) enklaste först. Ett aktiebolag betalar enkelt uttryckt bolagsskatt 20,6% (ned från 21,4% fr o m 2021) på sitt resultat före skatt, punkt. Om en delägare tar ut lön, betalas arbetsgivaravgifter och skatt på lönen precis som med vilken anställd som helst. Aktieutdelningar och reavinster på aktieförsäljningar i bolaget är lite knepigare. Den enkla varianten är att en delägare varje år kan ta ut utdelning med 2,75 inkomstbasbelopp till 20% skatt, allt därutöver beskattas som inkomst av tjänst. Om man har högt anskaffningsvärde på aktierna och/eller har ett antal anställda och själv tar ut en hyfsad lön, kan detta belopp bli högre. Ibland mycket högre. Men uträkningen är inte att leka med – mitt råd är att ta hjälp om du inte har råkoll. Med aktiebolag har man även större möjligheter till mer avancerad skatteplanering med holdingbolag etc, men det går vi inte in på här. Marginalskattesatsen för en aktiebolagsägare är ca 45-67% vid löneuttag (sociala + inkomstskatt) och ca 36,5% vid aktieutdelning inom 20%-utrymmet (bolagsskatt + skatt på aktieutdelning).

En enskild firma eller delägare i handelsbolag betalar skatt på den vinst som genererats under året, efter justeringar för avsättningar mm. Hur mycket man tagit ut ur verksamheten påverkar inte skatten. Vi tar det igen. Dina egna uttag påverkar inte din skatt! Hursomhelst, från vinsten dras egenavgifter och det som blir kvar är inkomst av näringsverksamhet, vilket läggs ihop med inkomst av tjänst när din kommunala inkomstskatt och ev statliga inkomstskatt beräknas. Egenavgifterna motsvarar de arbetsgivaravgifter som betalas när en aktiebolagsägare tar ut lön. Totalt är marginalskattesatsen nånstans mellan 45% och 67% beroende på kommunalskattesats och inkomstnivå.

Kruxet i enskilda firmor och handelsbolag är att beräkna den löpande skatteskulden, vilket man egentligen inte vet säkert förrän året är slut och man kan göra en rejäl skatteuträkning, inkl alla avsättningar mm.

Vilket är skattemässigt mest fördelaktigt då? Tja, utgångspunkten i lagstiftningen är neutralitet mellan bolagsformerna, dvs att ingen ska vara bättre än den andra. Detta går ju inte att uppnå till 100%. Och som alltid beror det lite på omständigheterna. Men om vi förenklar det hela till en ensamkonsult som tar ut och lever för hela sin vinst, är det lägre skatt i enskild firma upp till en årsvinst på runt 700 tkr. Nånstans över 700 tkr blir AB bättre upp till nånstans runt 1400 tkr, då EF hör och häpna blir fördelaktigare igen. Då har vi inte tagit hänsyn till högre driftskostnader i AB, olika regler för periodiseringsfonder, ev löneunderlag i 3:12-reglerna, mm.

Generellt blir sedan AB allt fördelaktigare när verksamheten börjar få anställda och göra bra vinster. Om man tjänar bra med pengar och vill ha företaget som ”sparbössa” är AB även överlägset – enskilda firmor får nämligen inte äga värdepapper.

Fler delägare och tillväxtbolag

En enskild firma kan ingå ett avtalsmässigt partnerskap med en annan näringsidkare, men i själva näringsverksamheten är man dock alltid ensam ägare. Bara HB och AB får ha fler delägare. För ett företag som växer, har eller kommer att ha flera delägare och kanske ta in externt kapital, är AB den enda vettiga bolagsformen. Man kan enkelt ta in nya delägare och man kan enklare köpa upp, bli uppköpt av eller gå samman med andra bolag. Med större verksamhet ökar ofta också risken, vilket talar för aktiebolag.

Att ändra bolagsform

Detta är nog ett ämne för en helt egen bloggpost. Men kort sagt är det oftast inga större problem att ändra bolagsform. Oftast brukar det röra sig om att gå från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag. Att föra över avsättningar (periodiseringsfonder, expansionsfond) till ett aktiebolag är oftast inga problem så länge man har tillräckligt med likvida medel (lika mycket som avsättningarna), men man kommer dock in på regler som är rätt knepiga så jag rekommenderar att man tar hjälp av en redovisningsbyrå.

Var det allt?

Jag får säkerligen anledning att återkomma till denna post för att uppdatera texten, både med regeländringar och nya infallsvinklar.

10 Kommentarer

  • Mycket bra och läsvärd post för en som själv går i tankar om ombildning, tack! Är ju inte så svårt att gissa vart jag vänder mig när det blir dags 😉

  • Skulle vara väldigt intressant med en objektiv jämförelse även med ekonomisk förening.

    • @Jonas: Tack, kul att du gillade det.

      @Per, @Leif: Tror att många redovisningskonsulter (inkl jag själv) blir lite darriga när det gäller vissa bolagsformer, som t ex ekonomiska föreningar, ideella föreningar och filialer. Anledningen är att man så sällan har med dem att göra, om man inte specialiserar sig på dem.

      Administrativt och rent skattemässigt är EkFör och AB rätt lika, men det finns såklart andra skillnader. Vad ser ni som fördelarna med EkFör jämfört med AB?

  • Bra genomgång, dock saknar jag företagsformen Ekonomisk Förening som mycket väl kan vara ett alternativ till Aktiebolag.

  • @Mikael: Jag tycker inte att man enkelt kan säga vilka fördelar Ek För har jämfört med AB, det beror på vilken affärsidé och vilken ägarstruktur man har.

    De viktiga likheterna/skillnaderna tycker jag är:
    – administrativt och skattemässigt är de ganska lika, precis som du skriver
    – ansvarsmässigt är de lika för styrelsen, dvs begränsat ansvar. Ansvar för delägare/medlemmar är begränsat till sin insats i båda fallen. För Ek För kan hela insatskapitalet förbrukas innan åtgärder måste vidtas (halva aktiekapitalet vid AB).
    – insats för AB är minimum 50 000 kr, för Ek För är det minimum 1 kr/medlem (minst 3 medlemmar krävs). Dvs enklare att starta om man saknar kapital.
    – enklare att ta in nya delägare/medlemmar och att gå ur som delägare/medlem i en Ek För än i ett AB eftersom man oftast gör sin affär med företaget och inte med de övriga ägarna
    – om man driva företaget demokratiskt är Ek För bättre lämpad än AB i dess grundformer. (med kompanjonavtal kan man skruva till båda bolagsformerna åt olika håll)
    – det krävs revisor i Ek För, om än lekmannarevisor, vilket är en skön extra koll att företaget sköts på ett bra sätt.

    Nåväl, det handlar alltid om specifika förutsättningar, det finns mycket stöd att få när man ska välja bolagsform. T ex hos Account Factory, Coompanion och framför allt via http://www.verksamt.se/portal/web/guest/starta/foretagsformer

  • Tack för värdefull input, Per!

    Du tar upp några riktigt bra punkter, speciellt lägre kapitalkrav och lättheten att gå in och ut som medlem. EkFör borde passa rätt bra för partnerorganisationer, där man är ”delägare” så länge man arbetar i verksamheten, men måste kliva av som ägare om man lämnar organisationen.

  • Exakt,
    det blir vanligare och vanligare bland t ex arkitektkontor, lokalsamverkan, konsulter av olika slag mm. Siter själv i styrelsen för ett konsultbolag inom fordonsbranschen som haft stor fördel av att kunna ta in och ”släppa ut” delägare. När man vill involvera de som berörs av verksamheten passar ofta Ek För bra.

    Tack för en välskriven bloggpost i övrigt förresten!

  • Du skriver att skattesatsen är 41% vid utdelning (20%-regeln).
    Detta är nu 1-0,78*0,8=37,6% eftersom bolagsskatten är 22%.

    Skulle du kunna förklara följande mer utförligt?

    ”Men om vi förenklar det hela till en ensamkonsult som tar ut och lever för hela sin vinst, är det lägre skatt i enskild firma upp till en årsvinst på runt 600 tkr. Sen blir AB bättre upp till nånstans runt 1400 tkr, då EF hör och häpna blir fördelaktigare igen”

  • Jäpp, helt riktigt, 37,6% för räkenskapsår som påbörjades efter 2012-12-31. Uppdaterade inlägget ovan så det blir tydligt.

    Idén med simuleringen var att ge ett riktmärke på när AB blir billigare än EF, men eftersom det är så många parametrar att ta hänsyn till, kommer jämförelsen aldrig vara perfekt. Så jag fick göra några antaganden.

    Jag utgick från antagandet om inga andra inkomster (i inkomstslaget tjänst), hyfsat normal skattesats (kommer faktiskt inte ihåg vilken jag använde) samt att man faktiskt tar ut hela sin vinst ur företaget. Bortsåg från effekter från p-fonder, expansionsfond, räntefördelning och andra liknande faktorer. Använde dessutom såklart dagens 3:12-regler – om liggande förslag på förändringar klubbas igenom kommer det ökade löneunderlaget nog att förändra kalkylen.

    För lägre inkomster innebär de lägre sociala avgifterna i EF att skatten blir lägre där än i AB. Men över brytpunkten för statlig skatt ökar inkomstskatten i EF rätt mycket, medan AB-ägaren istället kan ta ut utdelning till 20% skatt. Nånstans runt en vinst på 600 tkr slog det över och AB:t började bli billigare. Men man kan ju bara ta så mycket utdelning per år i ett AB till 20% skatt, och ju högre inkomsten blir desto mer måste AB-ägaren ta ut som lön för att få ut inkomsten. Och när andelen inkomst som beskattas som lön är tillräckligt stor, innebar de lägre sociala avgifterna i EF att EF blev billigare igen, vid en vinst på runt 1400 tkr.

    Nu kanske ingen skulle plocka ut en vinst på 1400 tkr och beskatta det fullt ut. Samtidigt skulle en tillräckligt hög lön innebär ett högre gränsbelopp för AB (fast året efter), vilket stör beräkningen. Varje år höjs brytpunkten vanligtvis, vilket lär förändra kalkylen. Och som sagt kommer ökat löneunderlag sannolikt också att förändra kalkylen. Så man får ta det som ett riktmärke, helt enkelt.

    För en person som har ett heltidsjobb med en lön över brytpunkten och dessutom ett företag på sidan om, är situationen en helt annan. I och med att man förmodligen inte vill ta ut nån inkomst alls som tjänst/näringsverksamhet, blir AB helt plötsligt intressant oavsett vinstnivå.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.