Accounts-bloggen

Vad är eget kapital?

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

En av de viktigaste koncepten i ett företags ekonomi, speciellt för aktiebolag, är eget kapital. Samtidigt kan det vara lite knepigt att greppa för den som inte tycker att ekonomi är det roligaste man kan pyssla med. Så här kommer en liten genomgång.

Vi börjar med några grundläggande begrepp.

Resultaträkningen

Resultaträkningen har de flesta inga större problem att greppa. Intäkter är sånt vi fakturerar till kunden och kostnader är sånt vi betalar till leverantörer. Skillnaden blir årets resultat, vilket kan vara vinst eller förlust.

Två saker att tänka på bara:

  • Om du har momspliktig verksamhet är det alltid beloppen exkl moms som hamnar i resultaträkningen.
  • Det är när du får eller skickar en faktura som kostnaden respektive intäkten uppkommer, även om du råkar betala den senare. Visst, med kontantmetoden bokför vi inte förrän det är betalt, men egentligen har kostnaden/intäkten redan uppkommit och påverkar företagets resultat.

Från resultaträkningen får vi alltså med oss företagets resultat, vilket vi kommer att behöva längre fram.

Balansräkningen

Balansräkningen är faktiskt mycket intressantare än resultaträkningen för att få en bild av företagets ekonomi. För att visa hur den är uppbyggd går vi tillbaka till skolbänken och använder ett klassiskt s k T-konto:

_______________|_______________
Tillgångar     | Eget kapital
               | Skulder

Till vänster har vi tillgångarna, dvs saker som är värda nånting och som bolaget äger, t ex Inventarier, Aktier, Varulager, Kundfordringar, Kontanter, Skattefordringar och andra fordringar.

Till höger har vi hur tillgångarna är finansierade. Vi har dels skulder, vilket kan vara banklån, leverantörsskulder, skatte- och momsskulder, skulder till personal, skulder till ägare mm. Och slutligen har vi eget kapital (EK), vilket helt enkelt är ägarnas pengar. Eget kapital är alltså skillnaden mellan tillgångar och skulder och kallas även bolagets substansvärde. Man skulle även lite burdust kunna kalla det slaktvärde, eftersom det är vad man får om man säljer tillgångarna och betalar av skulderna.

Vi kan jämföra med att köpa ett hus. Säg att du köper ett hus för en miljon och lånar 70% av banken, dvs 700 000 kr. Om vi skulle göra en balansräkning över husköpet, blir tillgångarna 1 000 tkr, skulderna 700 tkr och EK (dvs kontantinsatsen) 300 tkr.

Vi har nu förenklat detta rejält och inte tagit hänsyn till t ex avsättningar, obeskattade reserver mm. Vi pratar även om bokförda värden, vilket ibland skiljer sig från marknadsvärden. Slutligen finns såklart en del tillgångar som inte hamnar i balansräkningen – om du köper en mobiltelefon brukar man kostnadsföra den direkt, vilket ju inte betyder att dess värde är noll. Som sagt, det bokförda värdet är en något förenklad bild.

Var kommer eget kapital ifrån?

I ett aktiebolag är EK från början endast aktiekapitalet (dvs 50 000 kr för de flesta små bolag). I en enskild firma eller ett handelsbolag är EK noll från början.

När företaget sedan börjar få intäkter och kostnader uppkommer ett resultat, vilket också ingår i EK. Rent praktiskt bokförs inte resultatet på EK förrän i bokslutet, men det ingår faktiskt i EK under hela året fram till bokslutet. Om ett AB startar med 50 tkr i aktiekapital och sedan fakturerar en kund 20 tkr, uppgår EK då alltså till 70 tkr. Och vice versa, om ett AB startar med 50 tkr och köper en annons för 20 tkr (som kostnadsförs direkt) är EK direkt nere på 30 tkr.

När aktieutdelning tas av ägarna, tas detta från EK. Och ibland kan ägarna göra aktieägartillskott eller nyemissioner, som ökar EK.

Bundet och fritt eget kapital

Eget kapital delas upp i bundet och fritt eget kapital.

Bundet eget kapital är kapital som inte kan delas ut till ägarna, i alla fall inte som vanlig vinstutdelning. Aktiekapitalet, som alla aktiebolag har, är t ex bundet eget kapital. Några mindre vanliga exempel på bundet eget kapital är fond för utvecklingsutgifter (när man aktiverat utvecklingskostnader i balansräkningen) och reservfond (som inte längre används, men i äldre bolag ofta ligger kvar sen gammalt).

Fritt eget kapital är eget kapital som står till bolagsstämmans förfogande för vinstutdelning eller återbetalning av aktieägartillskott. De vanligaste exemplen på fritt eget kapital är balanserad vinst, årets vinst, erhållna aktieägartillskott och överkursfond (den del av en nyemission som inte går till aktiekapitalet).

Skillnad på eget kapital och pengar

Det är viktigt att inte stirra sig blind på sitt bankkonto. Om ett nytt AB köpt något för 50 tkr (som kostnadsförs direkt) men inte betalat fakturan ännu, är alltså EK noll medan fortfarande bankkontot säger 50 tkr. Eller om ett bolag går med förlust de första åren, vilket finansieras genom t ex Almilån eller banklån, kan bankkontot visa plus men EK rejält minus. Det är därför många startups inte skulle kunna finansieras med lån (även om de fick lån), utan behöver riskkapital som hamnar i EK.

Aktiekapitalet på 50 tkr är alltså inte samma sak som 50 tkr på bankkontot och det finns inga krav på att du alltid måste ha 50 tkr stående på ett bankkonto nånstans. Och vice versa, bara för att du har pengar på bankkontot behöver det inte betyda att ditt egna kapital är intakt – du kanske bara har en massa leverantörs- och skatteskulder du inte betalat ännu.

Varför är det egna kapitalet så viktigt?

I en enskild firma/HB utgör det egna kapitalet ägarnas pengar, dvs det man kan plocka ut ur företaget. Man måste bara komma ihåg att företagets skatter inte bokförs så man måste hålla reda på vad som senare ska betalas in i skatt. Det finns inga krav i EF/HB på att upprätthålla ett visst eget kapital.

I ett AB är också EK ägarnas pengar. Som vi sa ovan, bolagets vinster och förluster är s k fritt eget kapital, som kan delas ut till aktieägarna, medan aktiekapitalet är bundet eget kapital som inte kan delas ut. I ett AB gäller dessutom lite speciella regler. Man måste nämligen ha ett visst EK i bolaget för att inte åka på personligt ansvar.

Förbrukat eget kapital

Detta är egentligen ett ämne för ett helt eget blogginlägg, men vi tar det bara lite kort.

Ett AB kan ju gå i konkurs, vilket innebär att de som lånat ut pengar till bolaget (banker, leverantörer, Skatteverket) kanske inte får tillbaka sina pengar. Bolagets ägare, styrelse och VD behöver då normalt inte privat ansvara för bolagets skulder – det är lite poängen med det begränsade ansvaret i ett aktiebolag.

För att skydda ett bolags fordringsägare kräver man att ett AB startar med minst 50 tkr i EK och dessutom upprätthåller ett totalt EK på helst minst det ursprungliga aktiekapitalet (dvs ofta 50 tkr). Idén är att om du har för lite EK i bolaget får du helt enkelt inte driva bolaget vidare med begränsat ansvar, vilket ju nånstans är logiskt.

Om EK skulle sjunka under halva aktiekapitalet kräver man att styrelse och VD vidtar vissa åtgärder för att undvika personligt ansvar vid en eventuell konkurs. Man ska så snart det går upprätta en s k ”kontrollbalansräkning”, hålla en extra bolagsstämma och där besluta om att antingen likvidera bolaget eller försöka återställa EK. Sedan har man åtta månader på sig innan man upprättar en ny KBR, håller en ny stämma och där på nytt får ta ställning till KBR och huruvida bolaget måste likvideras.

Om aktiekapitalet inte är återställt vid den andra stämman men man väljer att ändå driva bolaget vidare, inträder personligt ansvar för styrelse, VD och i vissa fall ägare. Detsamma om man helt skippar hela KBR-processen, eller gör den för sent – man brukar prata om runt sex veckor från att EK-bristen uppkom.

Om man senare återställer hela aktiekapitalet och fastslår detta i t ex ett bokslut, är man ”safe” igen – i alla fall för skulder som uppkommer efter den punkten.

Nivån på EK är alltså något du bör hålla koll på och om bolagets EK ligger för lågt och det är läge för KBR, ta gärna hjälp av redovisnings- eller revisionsbyrå.

UPDATE 2018-09-12

Uppdaterade och kompletterade inlägget med lite ytterligare information och förtydliganden.

48 Kommentarer

  • Bra post! Halva EK har jag hört är gränsen för kontrollbalansräkning, kan det stämma? Hur och var räknar man in en checkkredit i det här sammanhanget?

  • Hade skrivit lite mer utförligt om kontrollbalansräkning och sånt, men bestämde mig för att spara det till en egen post och hålla denna nååågorlunda kort. 😉

    När totalt EK understiger halva aktiekapitalet (AK) måste man upprätta kontrollbalansräkning. Så om bolagets AK är 50 tkr och bolagets EK (AK +/- vinster/förluster + ev aktieägartillskott) uppgår till mindre än 25 tkr, är det dags.

    M a o, om ett nystartat 50 tkr-bolag kostnadsför 26 tkr (för en annons, korttidsinventarie, lokalhyra, lön el dyl): kontrollbalansräkning.

    Fast ibland skickar man kanske en kundfaktura dagen efter som återställer EK, så när det är uppenbart att bolaget inte är på obestånd behöver man såklart inte upprätta kontrollbalansräkning och sånt.

  • Din blog är så episk Micke, keep it up!

  • Wow, bästa kommentaren hittills, Max! Tackar och bockar!

  • Så om man startar med 50 000 i aktiekapital som är eget kapital och beställer böcker från ett tryckeri (för egenutgivning) för 27 000 så är man på obestånd? Eller är ens lager då värt 27 000 och kan räknas som eget kapital?

  • Om det är varor du ska sälja vidare bokförs de som lagertillgång i balansräkningen och påverkar inte resultaträkningen alls förrän de säljs. Eftersom du inte har gjort något minusresultat än är egna kapitalet intakt, så det är alltså lugnt. Och när du säljer dem och de kostnadsförs, har du samtidigt fått en intäkt som förhoppningsvis är högre än varukostnaden. 😉

    Rent praktiskt bokför man ofta varuinköp som varukostnad direkt när de köps in (även om det egentligen blir en kostnad först när de säljs och lämnar lagret). Sedan gör man en lagerjustering i bokslutet och ”lägger tillbaka” kostnaden för de varor som är kvar i lagret på bokslutsdagen. Eller om man vill göra det oftare under året, såklart. Men egentligen är de alltså en tillgång tills de säljs. M a o, om man vill bedöma pågående års resultat och eget kapital korrekt, måste man antingen göra en inventering och lagerjustering, eller alltid bokföra varuinköp som lagertillgång och sedan kostnadsföra först när de säljs.

  • Tack för lättbegripliga svar trots att ekonomi inte är min paradgren.

  • Lucköppning. Tack så mycket. Jag har dock alltid undrat hur länge EK:t måste vara mindre än 1/2 av AK:t. Man kan ju ha ett lev.skuld på 27.000 men en faktura på 40.000 som dröjer med betalning så att man till sista kanske måste inse att den inte kommer att betalas. Hur länge kan man anse att man inte är på obestånd i en sån situation?

  • Här får vi köra med standardsvaret i vår bransch: Det beror på! 🙂

    Skämt åsido, så fort man bedömer att en tillgång är värd mindre än sitt bokförda värde, dvs såpass mycket mindre att det är värt att justera, måste man göra en nedskrivning, vilket påverkar resultatet negativt. Så även med kundfordringar. Normalt gör man väl detta i bokslutsarbetet, men om det finns risk för obestånd måste det ju även göras under året, och definitivt i en kontrollbalansräkning.

    Så när måste man skriva ned en kundfordran? Tja, det är här som det beror lite på. Eller rättare sagt är det en bedömningsfråga. Först får styrelsen göra en bedömning när man upprättar kontrollbalansräkningen (eller bestämmer sig för att det inte behövs). Om KBR upprättas får sedan revisorn göra en bedömning om företagarens bedömning verkar vettig. Och slutligen, i händelse av en konkurs, kommer förmodligen konkursförvaltaren göra en egen bedömning om beslutet om nedskrivning eller inte var vettigt.

    Enligt försiktighetsprincipen – en av grundprinciperna inom bokföring – ska man ju vara åt det pessimistiska hållet när man värderar sina tillgångar. Men i slutändan är det ändå en subjektiv bedömning. Sen finns det säkerligen olika modeller som används av revisorer och andra för att göra de här bedömningarna.

  • Hej,

    Väldigt bra beskrivet ovan. Har dock en fråga som rör aktieägartillskott. Ett AB har startat med ett aktiekapital på 50 000 kr, dessutom har aktieägarna gjort ett aktieägartillskott på 350 000 kr. Betyder det då att aktiebolaget är på obestånd om EK uppgår till mindre än 200 000 kr eller är det fortfarande gränsen på 25 000 kr som gäller? Det vill säga att Aktiekapitalet är intakt men 200 000 kr av aktieägartillskottet är förbrukat.

    Med vänliga hälsningar,

    Andreas

  • Hej!
    Det är fortfarande gränsen 25 000 kr som gäller, dvs alltid hälften av aktiekapitalet. Det är bara om ni skulle öka aktiekapitalet (t ex genom nyemission) som även gränsen skulle höjas.
    Man får alltså skilja på det olika delarna av det egna kapitalet:

    • Aktiekapital (bundet)
    • Reservfond (bundet)
    • Balanserad vinst eller förlust (fritt)
    • Aktieägartillskott (fritt)
    • Årets vinst (fritt)

    …plus några till som vi inte behöver gå in på här.

  • Hej, om vi säger som ovan att man har 50k aktiekapital på ett ab, lånar ut 200k privatlån till ab för att klara kostnader i början, fakturerar så du ligger + förrutom de 200k, hur blir resultatet på firman i bokslutet då, hamnar du 200k minus i resultatet, el står lånet på 200k som en post på sidan av?

  • Hej!
    Nope, lånet påverkar inte resultatet överhuvudtaget, utan går endast in i balansräkningen, som en tillgång (pengarna som sätts in) samt en skuld (skulden till ägaren).

  • Hej. Om ett företag har 50k i ak och sedan tagit lån under året vilket använts för konsultjänster. Vi årets slut blir resultatet – 40k. Behöver en kontrollräkning göras?

  • Japp, tyvärr. EK var 50k i början av året och i slutet av året blir det 50 – 40 = 10k. Eftersom 10k är under 25k måste man göra kontrollbalansräkning för att undvika personligt ansvar för styrelse och VD.

  • Hej, Företaget är ett innovationsbolag, som håller på utveckla en programvara genom att outsource:a till andra företag. Företaget hade 50tkr i aktiekapital och under året har ett lån på ca 120tkr som använts för utvecklingen. Detta har medfört att resultatet är minus 145 tkr. Måste vi kontrollberäkna eller kan vi lägga över dessa kostnader på FoU. Har för mig att bolag som vårt, inte får göra detta?. Har du möjligtvis några tips att dela med dig? Tack.

  • Hej!
    Det finns något som kallas typ ”aktivering av utvecklingskostnader”, vilket innebär att istället för att kostnadsföra utvecklingsarbete, lägger man det som en tillgång i balansräkningen. Och en stor anledning till detta är just att bevara det egna kapitalet. Sedan skriver man av det ungefär som en inventarie när tillgången tas i bruk.
    Man måste dock använda regelverket K3 för att aktivera utvecklingskostnader i bokslutet, det går inte med K2. Det där med K2 och K3 är lite högre skolan och inget jag går in på här, utan om ni överväger aktivering av utvecklingskostnader bör ni bolla det med er redovisningsbyrå. Eller ännu hellre, om bolaget har revisor bör ni bolla det med revisorn, eftersom det är denne som ska godkänna aktiveringen i slutändan.

  • Hej
    Startade AB 2014.
    EK 50 000
    fick en checkkredit på 245 000kr som jag idag använt 150 000 kr av eftersom jag hade mer kostnader än intäkter det första året.
    Köpte lasrar värda 140 000 +moms i våras. Egen insats 80 000 kr + 20 000 kr moms.
    revisorn skulle lägga in detta som EK.
    leasar resten ca 60 000kr på fem år. (4,5 år kvar)
    Nu börjar intäkterna överskrida kostnaderna med råge. ca 50 000kr plus varje månad efter alla fasta utgifter är betalda.
    I februari beräknas checkkrediten vara nere i en skuld på -100 000 kr
    Har jag förbrukat EK?
    MVH Ulla

  • Hej Ulla!
    Det kan man tyvärr inte säga säkert utan att se hela balans- och resultaträkningen. Checkkrediten har egentligen inte så mycket med saken att göra, annat än att den kan ge en hint om vilket håll det har gått. Det som vi får titta på är vilket resultat företaget har gjort. Bankkontot kan ju röra sig rejält åt olika håll utan att resultatet och egna kapitalet påverkas.
    Men förstår jag dig rätt att du köpte lasrar privat som revisorn vill lägga in som eget kapital, dvs som apportegendom i en nyemission eller ett aktieägartillskott? Eller var det företaget som köpte dem och vad revisorn menar är att de ska läggas in som tillgång i balansräkningen istället för kostnad i resultaträkningen?
    Men som sagt, man måste se hela bilden för att svarar på frågan. Och vettigt vore väl att fråga revisorn, som ju bör ha koll på det hela. 😉

  • Hur kan man yrka på att man inte varit försumlig. Vad finns det för skydd för entreprenörer och unga egenföretagare som har startat AB. T.ex fyra vänner startar ett företag varav en av dessa inte alls har någon kunskap om företagsekonomi samt ej känner till de olika regelverk och då framförallt med att EK ej får understiga hälften av aktiekapitalet. Det sker en överlåtelse till den här personen ett år efter starten, företagaren bedriver verksamheten men har inte under det första året haft någon som helst inblick i hur saker och ting bokförs samt årsredovisningar etc. Varpå personen i god tro tar över företaget för att han ser möjligheten att det kan bli något bra, utan att faktiskt veta vad för ansvar som kan dyka upp i fall ekonomin inte är bra. Man ingår avtal med god tro, man betalar lev.skulder, löner och hela den biten. Drygt ett år efter så hamnar man i en tvist med en samarbetspartner som bestrider en betydande faktura vilket fick personen att försätta bolaget i konkurs. Hur ställer man sig till det personliga betalningsansvaret samt hur bevisar man att man agerat utifrån den vetskapen som man haft och inte medvetet bedriver en verksamhet som egentligen haft ett förbrukat Ek. Är det krav och reglerat i lagen att det finns skyldigheter ? Jag kan läsa att 75 % av alla konkurser kan det finnas misstanke om brott men hur säkerställer man att speciellt nyföretagare har kunskapen att bedriva företag. Kan man komma runt det personliga betalningsansvaret på något vis trots att man begått brott enligt lagen fast utan att ha vetat om det, men att man så fort man har förstått att man ej kommer kunna betala löner, lev.skulder etc. Har satt bolaget i kk?

    Mvh

  • Hmm, detta är mer en juridisk fråga, är jag rädd. Det vi pysslar med är ju i princip fram tills ett bolag går i konkurs – vad som händer sedan blir ofta konkursförvaltares och juristers sak att reda ut. Så jag har tyvärr inget bra svar, fast jag kan ju spekulera lite. 🙂
    Generellt kan man nog aldrig skylla på okunskap om reglerna. Det vore lite som att köra bil utan att kunna trafikreglerna.
    När man köper ett företag bör man göra en genomlysning av företaget samt avtala med säljaren om hur man hanterar ev saker som dyker upp som härrör sig från tiden innan överlåtelsen. Men om det nu smäller och det har att göra med saker som hände innan man tog över – är man fortfarande ansvarig gentemot Skatteverket och lagen? Det beror nog mycket på vad det gäller. Ofta kan det nog i praktiken bli så att bolaget/ägaren får stå till svars mot tredje part, medan man kanske sedan i sin tur kan köra en regressfordran på tidigare ägaren. Men som sagt, det beror jättemycket på situationen. Ledsen att jag inte kan svara mer exakt.

  • Hej
    Om ett aktiebolag har aktiekapital på 300 000 kr, och sedan går med förluster 100-200 000 kr.

    Då behövs det alltså inte upprättas en kontrollbalansräkning?

  • Om man har tillgångar på 2 mkr o skulder på 1.5 mkr
    Ak på 300 000 kr. Sen går med förluster på 375 000 kr.

    Visst måste en kontrollbalansräkning upprättas?
    Om man sedan åtgärdar detta genom en nyemission på 100 000 kr

    Hur blir det?

  • Hej Ayse!
    Nu ska vi se, vi tar frågorna en i taget.
    1. Om vi förutsätter att det är första året, dvs det finns inga balanserade vinster eller förluster sen tidigare år. Om bolaget går med mer än 150 000 kr förlust är det dags för KBR. För egna kapitalet är lika med aktiekapitalet plus/minus balanserade vinster/förluster, dvs med 160 tkr i förlust är EK = 300 – 160 = 140 tkr. Vilket är mindre än halva AK på 150 tkr.
    2. Om du har T på 2 mkr och S på 1,5 kr borde ju EK vara differensen, dvs 500 tkr. Om AK är 300 tkr, innebär det då att det finns balanserade vinster på 200 tkr? Om det är så, och du gör en förlust på 375 tkr, blir EK 500 – 375 = 125 tkr, dvs mindre än halva AK 150 tkr, och bolaget behöver göra KBR. Om du gör en nyemission och plockar in 100 tkr till, bör det lösa situationen. Även om hela nyemissionen skulle bli AK, blir totalt EK 125 + 100 = 225 tkr, vilket är mer än halva AK på (300+100)/2 = 200 tkr.
    Notera att ett enklare sätt att få upp egna kapitalet är genom ett aktieägartillskott. Såvida du inte har andra anledningar att göra nyemission dvs, t ex om du vill förändra ägarbilden och/eller ta in nya ägare.

  • Hej,
    Detta gäller ett bolag där det betalats in aktieägartillskott två gånger beroende på sviktande inkomster. Senast efter att årsbokslutet sista augusti blev klart. Nu vill revisorn att det upprättas en kontroll balansräkning vid halvåret. Måste detta göras innan eller kan man tex i mars sätta företaget i konkurs? Ska tilläggas att ett flertal försök har gjorts för att få den negativa trenden att vända…

    Tacksam för ditt svar 🙂

  • @Kop
    KBR ska ju upprättas inom ”rimlig tid” från det att det upptäckdes (eller borde ha upptäckts) att aktiekapitalet var i fara. Om man inte upprättar en KBR i tid och bolaget sedan går i konkurs finns ju risk att styrelse och VD åker på personligt ansvar. Och vad är då rimlig tid i det här fallet? Tja, det är ju svårt att säga utan att vara mer insatt i situationen, men jag skulle säga att du bör kolla med din revisor, eftersom det är han/hon som ska granska KBR:en.

  • Stefanie Hanna

    Hej! Finns det något sätt att öka EK, utan att samtidigt öka AK? Och kan man minska AK utan att det handlar om en utdelning till aktieägarna?

    • Hej Stefanie!

      Absolut, varje gång som fritt eget kapital ökar, ökar ju eget kapital utan att aktiekapitalet ökar. Fritt EK ökar t ex när bolaget gör vinst, genom aktieägartillskott eller genom nyemission (fast då ökar även AK en smula).

      Ja, det finns lite olika varianter när det gäller att minska AK, t ex för utdelning till ägarna, att lösa ut en ägare som vill lämna företaget eller att täcka en förlust. Men det är nog enklare att jag länkar till Bolagsverkets information om minskning av AB istället för att upprepa vad de säger. 🙂

  • Hej
    Jag undrar hur fungerar skattemässigt I en enskildfirma när man vill höja kapital underlaget I sin firma med egna privata insättningar (obs:redan skattade medel ) som I sin tur kommer att använda de Iinsatta medel som expansionsfond eller Pos.ränteutdelning och då bör man betala skatt på redan beskattade pengar en gång till!!!
    Tänker jag fel eller rätt?!

    • Hej Darious!

      Nja, du behöver inte beskatta skattade medel igen. Om du sätter in pengar i enskilda firman så att firmans eget kapital (dvs tillgångar minus skulder) ökar per bokslutsdagen, ökar det belopp du får sätta av till expansionsfond det året. Och även räntefördelningen du kan dra av kommande år.

      Det är alltså inte de insatta medlen som beskattas. De innebär bara att en större del av det årets vinst kan läggas i expansionsfond, och en större del av kommande årets vinst tas som räntefördelning.

      Hoppas jag besvarade frågan.

  • Om min balansräkning ser ut som följer

    Tillgångar

    Andelar i intresseföretag 1 400 000
    Kundfodringar 40 000
    Kassa Bank 60

    Summa tillgångar 1 440 060

    Aktiekapital 50 000
    Balanserat resultat 603 817
    Årets resultat 80 550

    Summa eget kapital 734 367

    Periodiseringsfonder 255 000
    Övriga skulder 426 418

    Skatteskulder 24 275

    Summa eget kapital och skulder 1 440 060

    Vad händer om mina andelar i intresseföretag blir värdelösa vid en likvidation eller överlåtelse av intresseföretaget?

    • Hej Mikael!

      Om andelarna i intresseföretaget skulle skrivas ned pga att marknadsvärdet är lägre än bokfört värde, blir det en kostnad som sänker bolagets resultat. Detsamma om bolaget skulle likvideras eller säljas, och det du får ut vid likvidationen/försäljningen är mindre än bokfört värde.

      Och om kostnaden är tillräckligt stor kan det ju innebära ett negativt resultat som äter upp hela egna kapitalet.

      För att ta ett exempel, om du skulle sälja andelarna för 500 000 kr, skulle det innebära en reaförlust på 900 000 kr som belastar resultatet det året. Om inget annat händer det året och du får en förlust på 900 tkr, åker eget kapital ned på minus 165 633 kr och bolaget är på obestånd.

      Om några av skulderna är till dig privat (eller annan aktieägare) kan man ju däremot välja att omvandla fordringen till aktieägartillskott för att rädda det egna kapitalet.

  • Hej.
    Om ett företag har 50k i ak och sedan förbrukat ak till 8k. Har sedan skickat en faktura på 50k, hur bokför jag det? som vanlig intäkt eller bokförs det som aktiekapital?

    • Hej Dan!

      Bokföringen påverkas aldrig av huruvida AK är förbrukat eller inte, utan du bokför kundfakturan precis som vanligt. Man bokför sällan något direkt mot eget kapital under året – det är typ bara vid årets vinst i bokslutet, vinstdispositionen vid årsstämman, aktieägartillskott, nyemissioner o dyl.

      När man tittar på huruvida AK är förbrukat räknar man på totalt bokfört EK och lägger till/drar av årets resultat (som ju ännu inte är bokfört på EK). När du bokför en kundfaktura som intäkt kommer det att öka årets resultat, vilket i sin tur ökar EK även om det inte bokförs på EK förrän vid årets slut.

  • Hej Mikael och tack för fantastisk blogg och mycket pedagogiska förklaringar!

    Jag har en fråga som gäller värdering av interimsfodringar på tillgångssidan och hur dessa ska tolkas vid misstanke om förbrukat EK.

    Såhär: ett fåmans-AB med AK på 50.000:- har gått med förlust ett antal år och går för första året med vinst motsvarande 50k. Tidigare balanserad förlust uppgår till 200k och totalt aktieägartillskott uppgår till 200k. Så långt är inget knasigt. EK är balanserat tack vare aktiägartillskottet och går detta år med vinst .

    På skuldsidan finns dock långfristiga skulder motsvarande 150k.

    På tillgångssidan syns kundfodringar, kassa & bank samt anläggningstillgångar motsvarande knappt 30k. Skillnaden balanseras endast med en post benämnd ”övriga interimsfodringar”, som därmed tar upp majoriteten av tillgångarna.

    Vad dessa interimsfodringar består i är oklart.

    De enda tillgångarna som med säkerhet finns i bolaget är därmed 30k, medan skulderna uppgår till 150k. EK ser okej ut i bokföringen, men räknas endast de tillgångar styrelsen vet med säkerhet är riktiga blir ju EK per definition Summa tillgångar minus summa skulder, alltså 30k-150k=-120k, alltså långt under AK.

    Har styrelsen i detta fall anledning att misstänka att någonting är lurt och därmed belagda med skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning?

    • Hej EKD!

      Vare sig styrelsen misstänker att något är lurt eller inte så bör man ju ta reda på vad de där interimsfordringarna är för något. Interimsfordringar brukar oftast innebära en ”resultatförsämring” längre fram när de löses upp, vare sig det rör sig om förutbetalda kostnader eller upplupna intäkter. En tänkbar möjlighet kan ju vara att interimsfordringar ligger kvar från förra bokslutet och borde lösas upp på detta år, vilket normalt försämrar årets resultat.

      Bokföringen kan ju vara lite ”preliminär” löpande under ett år, men så fort man vill fastslå en balansräkning – t ex i ett bokslut, ett delårsbokslut eller helt enkelt för att man vill veta hur man ligger till – måste man ju titta på alla balansposter och kolla så de är rätt värderade. Och om man är nära en KBR-situation tycker jag absolut man bör granska balansräkningen lite noggrannare. Ni behöver ju inte göra en KBR direkt, börja med att bara göra ett slags månadsbokslut el dyl. Man kan ju t o m argumentera att man borde ha bra koll på balansräkningen vid varje månadsslut. 🙂

      • Hej Mikael och tack för blixtsnabbt och bra svar!

        I det här fallet rör det sig just om en preliminär avstämning för halvåret. Interimsfodran verkar ha genomförts föregående år och ska tydligen lösas upp detta år.

        Funderingarna här gäller vad som händer när denna fordran upphör. Rimligen bör de tas bort genom en lika stor kostnadspost i resultaträkningen, i vilket fall bolaget med största sannolikhet kommer gå med förlust. Denna förlust lär väl belasta EK ytterligare? Alltså: merparten av tillgångarna försvinner, skulderna består, samt ytterligare förlust från resultaträkningen lär belasta EK signifikant. Är jag som styrelseledamot skyldig att begära KBR med denna tolkning av läget?

      • Hej EKD!

        Yes, att lösa upp en interimsfordran innebär förmodligen att resultatet försämras och likaså eget kapital. Men exakt när och hur interimsfordran löses upp beror lite på vad den innehåller. Vissa interimsfordringar löses ju t ex upp över flera år.

        Normalt sett, se först till att få koll på att bokföringen är uppdaterad och korrekt, samt att ni vet vad balansposterna innefattar. Med ledning av detta kan man sedan besluta om man behöver upprätta en KBR eller inte. En KBR ska ju granskas av en extra bolagsstämma osv, så det är ju lite bökigt att upprätta KBRs lite då och då bara för att bokföringen inte är uppdaterad.

        Men vad gör man om detta av nån anledning inte funkar, pga att bokföringsfunktionen inte är samarbetsvillig, det tar för lång tid, eller nåt annat? Och om jag läser mellan raderna i din kommentar känns det som att det kanske är åt det hållet, samt att du misstänker att EK trots allt är förbrukat. Ja, då kanske man som styrelseledamot bör kräva en kontrollbalansräkning för att uppfylla sina skyldigheter och undvika personligt ansvar.

        Om det nu är en lite stökigare situation, t ex om resten av styrelsen inte är med på samma noter, om det inte går att få fram vettig info från bokföringen, el dyl – exakt hur man ska bära sig åt för att bolagsrättsligt undvika ansvar vet jag faktiskt inte. Jag antar att första steget skulle vara att skriftligt till övriga styrelsen föreslå en KBR – det ska ju göras inom 6-8 veckor från att bristen uppstod för att vara ”i tid”. Får man inte gehör och man bedömer att risken ändå är stor för obestånd, gissar jag att man får avgå ur styrelsen om man vill undvika ansvar. Men ta inte detta som juridiska råd, det är riktigt inte min avdelning. Du skulle kunna kolla med en bolagsjurist eller någon mer kunnig på styrelsefrågor om du vill veta säkert.

  • Great blog Mikael. I have just started an AB with 50tkr AK and will perform consulting. I have purchased a lagerbolag from AK for 8000kr and will need to pay for a laptop (required) and ansvarsförsskring among other expenses which will probably result in less than 50% in AK (laptop I guess I write off as an expense or is it counted as capital). I expect first invoice to be sent 60 days after purchasing the equipment and further 30 days until receiving the revenue. Do I do a KBR or can I ignore it knowing money will come in within a few months? I do not perform the first declaration until 2020.

    If I need to re-establish AK can I do it via a loan to AB and can it be repaid immediately after receiving The income and does that prevent the need to do a KBR?
    Lastly there is aktieagäretillskott med vilkor i could use but from my understanding i would not be able to repay this until after I do my declaration in 2020 (for August 2018- dec 2019). Can this be repaid say by end of 2018 if I have the revenue?
    I have a stuga I will buy personally in feb 2019 and would like to use the money I “loan” to the AB to finance it and therefore want to be repaid as fast as possible and tied up no longer than necessary.

    Does KBR get sent to anyone, I have no revisor?

    Revenue of 1.8mkr per year experted and vinst 600tkr.

    If the aktieägaretilskott would not be permitted to be repaid until 2020 is it possible I can change and do a declaration in 2019 for aug-dec 2018 and therefore decide 2019 to repay? (This might help me also get loan if I need it by having The annual report)

    I’m talking maybe an extra 30-50tkr i need as extra Capital with revenue month 150tkr

    • Hi Adrian!

      Well, the easy answer is that I would not bother with a KBR in your case, for several reasons:
      1. As long as the laptop can be expected to be around for at least three years, you can put it in the balance sheet and depreciate it over five years, which would improve your equity in the beginning.
      2. Once you start working you’re actually accumulating accrued revenue, even if you haven’t invoiced it yet. For practical reasons you wouldn’t normally put this kind of accrued revenue in the books on a day-to-day basis (only when closing the year), but if you make a KBR you’d include accrued revenue so that would make your numbers look a lot better.
      3. Even if with all this you’d still ”dip below” half your AK for a short while, you have a reasonable amount of time to make a KBR (usually around 4-8 weeks), and by that time you’ve probably sent your first invoice or are about to, which will put you back in the black.
      4. It’s only when the board has reasons to suspect that the equity is depleted that you have to make a KBR. And if you with a back-of-the-envelope calculation can easily say you’ll without a doubt be fine in 2-3 weeks, there’s no need to do the KBR.
      5. If you are in a KBR situation during a year (but not at the end of the year), it basically only has practical implications if your company goes bankrupt during the year and can’t pay its debts. Which is not that common for a one-person consulting company. 🙂

      But I’ll still go through the rest of your questions, since they’re all good questions. 🙂

      You can re-establish equity by shareholder contributions (aktieägartillskott) but unfortunately not with loans. And you’re correct that contributions can’t be paid back until you’ve closed the books for a year, showing enough free equity that the contributions aren’t needed anymore. So in your case realistically some time in early 2020. So it’s not the corporate tax return but when the books are actually closed and the shareholder meeting held, although they usually occur around the same time.

      No, if you don’t have an auditor the KBR stays in your company – there’s nothing to be sent to anyone. You just have to have the documentation of the KBR having been done, the shareholder meeting having been held and so on.

      Yes, you can always choose to have your first year being shorter instead of longer. E.g. to get a faster dividend or contribution pay-out, or have your first annual report on the record for credit checks etc. You need to inform Bolagsverket and Skatteverket of this.

  • Hej Mikael

    En fråga. Om man vill likvidera ett AB där halva aktiekapitalet är förbrukat men man har ett lager värt ca 60K (inköpspris) kan man då räkna in lagervärdet i det egna kapitalet och därefter starta likvidationen? Eller måste man i det fallet försätta bolaget i konkurs tror du?

    • Hej Dino!

      Det är flera olika delar av din fråga, så vi tar dem en i taget.

      Att halva aktiekapitalet är förbrukat är egentligen inget problem om du vill likvidera bolaget. Du kan t o m ha förbrukat hela aktiekapitalet och ändå likvidera bolaget under ordnade former.

      Konkurs används egentligen bara där det finns skulder till externa parter som bolaget inte kan betala och där antingen fordringsägaren eller bolaget självt begär att bolaget försätts i konkurs. Dvs om de enda skulderna i bolaget är till ägarna själva kan man lika gärna likvidera bolaget som att begära det i konkurs. I en likvidation kan man behålla kontrollen över bolaget längre in i processen – ibland kan t o m styrelsen själva agera likvidatorer.

      Men spelar det då ingen roll hur lagret värderas? Jag vet inte om du redan har bestämt dig för att likvidera bolaget, eller om du tänker att du måste likvidera bolaget pga att halva aktiekapitalet är förbrukat?

      Men för att få en rättvisande balansräkning måste man ju först alltid uppdatera lagervärdet, dvs inventera lagret till lägsta värdets princip (oftast inköpspriset) och se till att detta belopp är bokfört som lager i balansräkningen. I ditt fall, om du hittills har kostnadsfört alla varuinklöp och nu bokför ett lager på 60 tkr, kommer ditt resultat och egna kapital öka med samma belopp. Så i en sådan situation kanske du inte längre har kapitalbrist.

      Om man ska upprätta en kontrollbalansräkning kan man sedan använda lite andra värderingsregler för t ex lager. Man kan då värdera varulagret till marknadsvärde istället för anskaffningsvärde, vilket ibland innebär att en vanlig balanrsäkning visar att halva aktiekapitalet är förbrukat, men i en KBR ser egna kapitalet helt OK ut och du kan driva bolaget vidare.

      Jag hoppas att jag besvarade din fråga.

  • Hej! Vilken bra blogg! Tänkte fråga, jag och min medgrundare tar varken ut lön eller utdelning under en lång tid i vårt AB då vi utvecklar en produkt inom IT som tar över ett år bara att skapa. Det finns alltså bara kostnader och ingen/knappt någon omsättning till att börja med. Kan vi avsäga oss lön men skriva en skuld till oss själva som vi kan ”få ut” när bolaget börjar omsätta mer pengar, exempelvis via utdelning och att skriva in detta som en bilaga i aktieägaravtalet alternativt som en post i bokföringen? Hur görs detta på bästa sätt? Tack snälla för svar. Allt gott/Jessica

    • Hej Jessica,

      Exakt hur man gör på bästa sätt beror mycket på den exakta situationen, så det är svårt att säga på bloggen. Men här är några tankar, i alla fall.

      Rent spontant känns det som att detta är något ni bör avtala mellan er grundare, att när (och om) bolaget har möjlighet ska si och så mycket betalas ut till er. Huruvida ni tar ut lön eller utdelning beror väldigt mycket på omständigheterna, så det ger jag mig inte in på här.

      Om ni istället avtalar detta med företaget kommer företaget antingen behöva ta upp detta som en eventualförpliktelse (som måste nämnas i årsredovisningen) eller en upplupen kostnad (som sänker resultatet). En upplupen kostnad är en kostnad som så att säga redan ”hänt”, men fakturan har bara inte kommit ännu eller utbetalning har inte skett. Ett exempel är lön som intjänats men inte utbetalats (t ex semesterlön).

      Eftersom ni utvecklar en produkt och inte har så mycket intäkter ännu, gissar jag att ni vill hålla nere kostnaderna och därför inte vill kostnadsföra saker i onödan, eller hur?

      Så det är väl min spontana känsla, att ni bör avtala detta mellan er och inte bokföra något ännu.

  • Hej!
    Jag har ett AB startat i Estland, alla regler och bokföringen är densamma som här i Sverige och jag har en revisor i Estland som hjälper mig att ”översätta” bokföringen/underlaget jag skickar in. I Estland behöver startkapitalet bara ligga på 2500euro och de pengarna dras ju av av de som jag nu köpt bolaget av, men det framträder inte förrän vid bokslutet, alltså har jag köpt ett tomt aktiebolag som blir allt vanligare.

    Nu till min fråga; Jag har 43000kr inkl. moms i eget utlagg på utrustning som datorer, telefon osv. och även egna utlägg på arb.resor osv, detta vill jag lägga in i mitt bolag vilket jag nu funderar på hur jag ska skicka till min bokförare.
    Jag vill ju att mina egne privata utlägg som jag har underlag för ska gå in i mitt bolag som aktieägartillskott eller EK, för jag måste väl inte behöva skriva det som skuld till mig själv ?

    Hur ska jag skriva in detta ? Tack för svar

    MVH Martin

    • Hej Martin!

      I ett svenskt bolag kan man välja om man vill låta utlägg vara en skuld till dig, eller om man vill ”committa” beloppet som ett aktieägartillskott, vilket alltså blir eget kapital. Jag hade nog själv gjort dem som två separata transaktioner för att hålla det tydligt i bokföringen – först göra utläggen och sedan omvandla skulden till dig till aktieägartillskott. Men det är en smaksak.

      Jag kan inget om estländska regler, men gissningsvis har du samma möjligheter där. Men exakt hur du ska redovisa detta får du nog fråga din bokförare i Estland om.

      • Tack för svar ! Det är i stortsett samma bokföringsregler i Estland som här i Sverige, men om vi tänker hur man skulle göra det här i Sverige så kanske jag kan få in ”logiken” i det hela.

        Du menar alltså att först skriva det som en skuld och sedan då ”committa” det till aktieägartillskott ?
        Som det är nu så har jag bokfört det, utan att skicka in det alltså, som en skuld till mig själv, hur skriver jag om detta nnu när jag vill lägga över det som aktieägartillskott från ”skuld” ?

        Tack för svar! Jag har lärt mig mycket på att läsa både din text och även frågor och dina svar !

        Mvh

      • Hej Martin!

        Hur menar du att du har bokfört det utan att skicka in det? Hängde inte riktigt med där. Känns som att du frågar hur du ska kommunicera detta till din bokförare i Estland och jag tror det enklaste är att du frågar denne.

        Det jag menar med två olika transaktioner är lite som att räkna matte i skolan, eller programmera för den delen. Du kan göra väldigt mycket med väldigt lite text, t ex direkt räkna ut svaret på ett mattetal i huvudet och bara skriva svaret, skriva extremt kompakt kod, eller direkt bokföra ett utlägg som aktieägartillskott. Men livet blir lättare för alla som läser ditt mattetal, ditt program eller din bokföring om man delar upp det i logiska steg så man kan följa din tankegång. Lite av en ”stilfråga” alltså.

        Och att redovisa utlägg ser jag som en sak. Normalt bokförs de antingen som en skuld till den som gjort utläggen, alternativt om ersättningen betalats ut så bokförs det såklart mot bankkontot.

        Och att göra ett aktieägartillskott är en annan sak i min bok. Där brukar man skriva ett dokument, en slags ”utfästelse”, där man förklarar att jag ”härmed lämnar som villkorat (t ex) aktieägartillskott till Bolaget AB (orgnr) X kr” osv osv. Beloppet kan antingen betalas in på bolagets bankkonto eller i som i ditt fall dras från en skuld som bolaget har till givaren.

        Så skulle jag i alla fall bokföra det i ett svenskt bolag, för att göra det lätt att följa.

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *