Fr o m den 1 januari 2012 bör vi företagare ändra på en liten textrad på våra kundfakturor. Du vet längst ned på fakturan där man tidigare skrivit något i stil med ”Innehar F-skattsedel”. Nu ska det istället stå ”Godkänd för F-skatt”. Det är allt, det får ingen praktisk betydelse. Om du inte bryr dig om bakgrunden kan du sluta läsa här och bara fixa till din fakturamall eller ditt fakturaprogram.

Bakgrund

Varför denna lilla omformulering? Jo, Riksdagen har beslutat om en ny skatteförfarandelag, vilket innebär förändringar på många områden. Bl a har man tittat på F-skattsedeln. Hittills har det ju funkat så att man ansöker om och får en F-skattsedel av Skatteverket, som dessutom förnyas årligen. F-skattsedeln innebär att man själv är ansvarig för att betala sin skatt och sina sociala avgifter och att en uppdragsgivare alltså inte måste dra av skatt och betala soc. På anmodan ska man kunna visa upp sin F-skattsedel för en kund.

Nu har man tänkt att SKV kanske framöver kommer att skicka F-skattebeslut elektroniskt och att då ord som ”F-skattsedel” och ”F-skattebevis” för tankarna lite väl mycket till fysiska dokument. Det är alltså inte ”teknikneutralt”. Det kan dessutom vara lite känsligt att visa upp en F-skattsedel för en kund, eftersom den även visar din prelskatt. Slutligen har man tyckt att det är onödigt att utfärda en ny F-skattsedel varje år. Beslutet om F-skatt ska istället gälla tills det återkallas.

Därför tycker man då att vi bör säga att vi är ”godkända för F-skatt” hellre än att vi ”har F-skattsedel”.

Kategori: Nyheter
9 kommentarer »

Riksdagen har antagit ett antal förslag för en tid sedan och vi har några skattenyheter inför 2012. Här är ett urval:

Sänkt restaurangmoms

Har ni märkt att momsen när ni äter på restaurang är 25% medan när ni köper take-away är den bara 12%? Nähä, inte det? Men har ni märkt att restauranger läggs ned hela tiden och att många i branschen verkar arbeta 80-timmarsveckor? Nu justeras restaurangmomsen så att den är 12% oavsett om du äter på restaurangen eller tar med dig maten. Momshanteringen blir enklare och förhoppningen är att det ska leda till fler jobb i restaurangbranschen, medan vissa tror att det bara leder till bättre resultat för restaurangerna. Båda två känns dock välbehövda.

Höjt schablonbelopp i fåmansbolag

Schablonbeloppet enligt den s k förenklingsregeln inkomståret 2012 blir 143 275 kr (2,75 inkomstbasbelopp) mot 127 750 kr 2011 (2,5 IBB).

Förenklingsregeln endast i ett bolag

Om man är delägare i flera fåmansbolag får man framöver använda förenklingsregeln med schablonbeloppet  endast i ett bolag. Detta för att förhindra att företagare delar upp sin verksamhet på flera bolag. Tyvärr går det ju ut över de som faktiskt har flera parallella företag.

Höjd räntefördelning

Nivån på räntefördelning i enskilda firmor och handelsbolag höjs från statslåneräntan+5% till SLR+5,5%. Misstänker att detta kommer att locka mängder av människor att starta eget och att nuvarande företagare plötsligt kommer att tjäna mycket mer pengar på sina företag. Eller inte.

Ändrad deklarationstidpunkt för bolag

Oj oj oj, här händer det grejor! Hittills har alla deklarationsskyldiga (personer, företag m fl) haft den 2 maj som deadline för sina inkomstdeklarationer, oavsett bokslutsdag. Vi byråer har fått s k byråanstånd, där vi lämnar in våra kunders deklarationer successivt mellan den 15 maj och den 15 juni. That’s all gonna change!

Nu till våren 2012 händer inte så mycket, men fr o m 2013 (beskattningsår som inleds efter den 1 feb 2012) ska inkomstdeklarationen för alla juridiska personer (AB, HB, EkFör) lämnas in sex månader efter bokslutsdagen. Detta gäller de ”gamla” bokslutsdagarna 30/4, 30/6, 31/8 och 31/12. Har man en annan bokslutsdag följer man den av de ”gamla” bokslutsdagarna som ligger närmast efter. Lämnas hela deklarationen in elektroniskt får man en extra månad på sig. Inga byråanstånd ges för juridiska personer längre. För fysiska personer är det fortfarande den 2 maj och byråanstånd som gäller.

Exempel: Ett AB som gör bokslut den 30 april 2013 ska deklarera senast den 1 nov 2013. Ett AB med bokslut den 31 juli 2013 deklarerar senast den 1 mars 2014.

Förändrad preliminärskatt för juridiska personer

För de juridiska personer (oftast AB) med brutna räkenskapsår (dvs ej kalenderår) kommer även prelskattebetalningen att ändras. Om räkenskapsåret börjar den 1 maj betalas prelskatten fr o m den 12 juni, om det börjar den 1 september betalas prelskatten fr o m den 12 oktober, osv. Som med deklarationen är det de ”gamla” bokslutsdatumen som gäller – bolag med andra bokslutsdatum gör likadant som det av de ”gamla” som ligger närmast efter.

Confused yet?

Då ska vi inte ens gå in på övergångsreglerna, t ex hur prelskatten betalas under 2012 för brutna räkenskapsår. Se antingen till att du har en redovisningsbyrå eller revisor med koll, eller bered dig på att själv sätta dig in i reglerna. Så småningom kommer det nog ut informationsmaterial från Skatteverket.

Regelförenklingar?

OK, på detta lilla urval har vi en förenkling (enhetlig moms på restauranger) och en, två, tre ”förkrånglingar”. Vad hände med att göra livet lättare för oss företagare, kan man undra?

Kategori: Nyheter
Inga kommentarer »

Många får en chock när de i deklarationstider inser att de blir återbetalningsskyldiga för sina husarbetesavdrag. Tänkte förklara varför det händer och vad man kan göra åt det.

Vad är husarbete?

Jag tror de flesta känner till ROT-avdrag och RUT-avdrag, tillsammans benämnda husarbete. På alla arbeten som innefattas (hantverkare, städning, barnpassning mm) reduceras arbetskostnaden inkl moms med 50%. Läs mer på Skatteverket. Varje person kan få avdrag med upp till 50 000 kr per år. Avdraget görs direkt på fakturan och leverantören får sedan resten av sina pengar från Skatteverket.

Vad är problemet?

Problemet är att det inte rör sig om ett avdrag utan om en skattereduktion. Vad är skillnaden? Jo, en skattereduktion minskar din totala skatt i slutet av hela skatteuträkningen och räknas bara mot vissa skatter. Man kan alltså i vissa fall inte ha tillräckligt med rätt sorts skatter att reducera och man blir då återbetalningsskyldig för skillnaden.

Vad kan man göra åt det?

OK, året är snart slut och du har maxat husarbetet med 50 000 kr i år. Du börjar inse att dina inkomster kan vara för magra för att få utnyttja hela husarbetet. Vad göra?

1. Är det någon faktura du kan vänta med att betala tills efter årsskiftet, så att husarbetet hamnar på nästa år? Leverantören kanske inte blir glad, men vad gör man?
2. Kan du föra över delar av beloppet till någon annan som bor i bostaden, normalt sett din make/maka? Detta görs i så fall i inkomstdeklarationen, där både du och den andre personen gör en anteckning om överföringen av husarbetet. Gränsen 50 000 kr gäller per person.
3. Kan du öka din inkomst under året? T ex i din näringsverksamhet skatta fram periodiseringsfonder eller expansionsfond, alternativt skjuta på vissa kostnader till nästa år? Kan du sälja värdepapper med vinst innan årsskiftet? Har du ett uppskov för bostadsförsäljning som du delvis kan skatta fram?
4. Kan du minska dina avdrag för året? Det vanligast är kanske att flytta över avdrag för räntor till en annan person som också står på lånet, oftast din partner/make/maka. Detta görs i deklarationen på samma sätt som i punkt 2.
5. (Överkurs) Du kanske kan begära omprövning av förra årets deklaration och där göra en avsättning till p-fond i din näringsverksamhet, för att sedan skatta fram den igen i år och på så sätt höja årets inkomst.

HJÄÄÄLP!

Skatteuträkningar är knepiga och inte ens vi proffs ger oss på det utan hjälp av skatteprogram. Om du vill ha koll på skatten och gillar att mecka själv, kan du antingen använda ett skatteprogram eller Skatteverkets verktyg. Har du en redovisningsbyrå för ditt företag kan de oftast hjälpa dig. Vi på Account Factory gör det såklart för våra kunder. Tänk bara på att din byrå sällan har koll på dina husarbeten eller dina privata inkomster och utgifter förrän de får deklarationsblanketten i mars/april och då kan det vara för sent. Det är alltså upp till dig att ”ana” att du kan ligga på gränsen och be din byrå om hjälp.

Hur görs skattereduktionen? (om du vill veta detaljerna)

När man räknar fram din slutliga skatt för ett år räknar man först samman din inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet, inkomst av kapital och några andra underlag. På dessa läggs ett gäng olika skatter, som t ex kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, fastighetsskatt, egenavgifter, årsmoms, begravningsavgift, allmän pensionsavgift, kyrkoskatt mm. Efter allt detta görs skattereduktioner, t ex för arbetsinkomst (jobbskatteavdraget), allmän pensionsavgift, underskott av kapital och till sist husarbete. Kvar blir total skatt att betala.

Skattereduktion för husarbete förs endast på kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Exempel på skatter som inte påverkas av husarbete är egenavgifter och årsmoms för enskilda firmor, allmän pensionsavgift, kyrkoskatt och begravningsavgift.

Exempel (om du vill veta detaljerna)

Förutsättningar:

Skatten på vinsten i en EF är runt 40% inkl allt så det borde vara tillräckligt, eller hur? Nope, så är det tyvärr inte.

Skatteuträkning:

Den faktiska reduktionen av husarbete är alltså 16 470 kr och man blir återbetalningsskyldig med resterande 33 530 kr. Anledningen är att av de skatter som påverkas av husarbete (kommunalskatt) finns det efter andra skattereduktioner endast 16 470 kr att reducera. Surt och förmodligen lite överraskande för många.

Kategori: Kunskap
Inga kommentarer »

Här kommer ett stycke tung kunskap för den som undrar över uttryck som sociala avgifter, arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Vad är sociala avgifter?

De sociala avgifter man oftast kommer i kontakt med är:

1. Arbetsgivaravgifter
2. Egenavgifter
3. Särskild löneskatt

Vi tar väl och går igenom dem en och en, eller hur?

Arbetsgivaravgifter

Dessa betalas av företag som har anställda. Varje gång lön betalas ut till en anställd ska även uppbörd betalas in till Skatteverket. Uppbörden består av avdragen skatt (dvs skatten som dras på en löneutbetalning) och arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifterna baseras på bruttolönen och procentsatsen varierar med den anställdes ålder (för 2011):

• Normal nivå är 31,42%.
• För personer som inte fyllt 26 år vid årets ingång är nivån 15,49%.
• För personer födda 1938-1945 är nivån 10,21%.
• För personer födda 1937 och tidigare är nivån 0. Japp, zero procent!

Om total bruttolön till en och samma person understiger 1000 kr under ett år, betalas inga arbetsgivaravgifter för den personen det året. Om bruttolönen är minst 1000 kr betalas arbetsgivaravgifter på hela beloppet.

Läs mer hos Skatteverket.

Egenavgifter

Om man driver enskild näringsverksamhet betalar man också sociala avgifter, fast då kallas de ”egenavgifter”. Nivån är något lägre och beräkningen lite krångligare. Själva beräkningen görs i den årliga inkomstdeklarationen och jag går inte in på detaljerna här. Nivåerna är (för 2011):

Du kan öka ditt antal karensdagar och få ned dina egenavgifter, men ”rabatten” är tyvärr rätt obetydlig (läs mer hos SKV).

Något som inte är obetydligt är ”Nedsättningen av egenavgifterna”. Om din inkomst av näringsverksamhet är minst 40 000 kr och du är 26-64 år får du fem procenenheters rabatt på egenavgifterna, upp till en total rabatt på 10 000 kr per år (eller 20 000 kr per handelsbolag). Du måste kryssa i en ruta på inkomstdeklarationen om att du yrkar nedsättningen.

Särskild löneskatt

Det finns två typer av särskild löneskatt:

• Särskild löneskatt på förvärvsinkomster (SLF) – det allra vanligaste är enskilda näringsidkare som har passiv näringsverksamhet.
• Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) – betalas av arbetsgivare och enskilda näringsidkare som satt in pengar i pensionsförsäkringar eller pensionsstiftelser.

Nivån på särskild löneskatt är 24,26%. Läs mer hos Skatteverket.

Varför betalar vi sociala avgifter?

Länkarna ovan leder till SKV:s webb med bl a en förteckning över vad de sociala avgifterna går till. Men de största posterna är ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och allmän löneavgift.

Kategori: Kunskap
Inga kommentarer »

Att regeringen just har överlämnat höstens budgetproposition har nog många hört talas om. Att de i samma veva har överlämnat en proposition om ”förenklat skatteförfarande” är kanske inte lika känt. Hursomhelst, det är några intressanta förslag här för oss företagare.

Elektronisk deklaration genom ombud

Den här gillar jag! Ett ombud (t ex din redovisningskonsult) ska inte bara kunna lämna in dina skattedeklarationer elektroniskt åt dig, utan även inkomstdeklarationer. Man ska dessutom kunna ha fler än ett ombud. Äntligen!

Löpande deadline för inkomstdeklarationer för juridiska personer

Istället för att alla juridiska personer (t ex AB & HB) ska lämna sin deklaration den 2 maj, ska den istället lämnas sex månader efter bokslutsdatum. Detta är rätt logiskt och kommer att underlätta en smula under deklarationshetsen på våren, även om AB-deklarationer är rätt snabbt gjorda och majoriteten av AB har kalenderår.

Årsmoms i speciell årsvis momsdeklaration istället för inkomstdeklarationen

Hmm, OK, visst, varför inte? Blir väl lite mer ”clean” på det viset, om man håller momsen separat från resten av deklarationen. Ska den inte längre ingå i prelskatten då heller? Dunno.

Prelskatten följer beskattningsåret

Gäller endast AB med brutna räkenskapsår. Istället för att betala feb-jan ska man betala under räkenskapsåret, med en månads förskjutning. Logiskt även det, antar jag.

Sänkt restaurangmoms till 12%

Great, ytterligare en ”undantagsmomssats”! Skriverier om detta lär väl inte ha undgått någon, med små undersökningar bland restaurangägare och slutsatser från andra länder som gjort liknande reformer. Consensus verkar vara att priserna inte kommer att gå ner, utan att restaurangerna snarare kommer att öka sina marginaler för att förbättra sitt resultat och/eller anställa fler. Och visst, att det är svårt att få en restaurang att gå ihop samt att det är otroligt mycket jobb för en restauranägare är väl ingen hemlighet.

Förändringar i fåmansbolagsreglerna (3:12-reglerna)

• Schablonbeloppet höjs från 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp (från 130 250 kr till 143 275 kr för 2012).
• Skatten begränsas för de riktigt stora reavinsterna vid försäljning av bolag.
• Schablonbelopp får endast räknas på ett bolag per person.

För oss småföretagare är det kanske den sista punkten som är den största förändringen, i alla fall för oss som har fler bolag. Idén är att förhindra att man fördelar sin verksamhet på flera olika bolag för att kunna ta ut ett schablonbelopp i varje bolag. Och att förhindra sådan skatteplanering är väl rätt. Men vissa har ju faktiskt flera verksamheter i flera olika bolag, helt legitimt. Synd för dem! Och synd att man försämrar för de som inte fuskar för att stoppa de som fuskar.

Säg att du driver din verksamhet i ditt eget bolag och där använder schablonbeloppet. Du har även en slags sidoverksamhet (t ex investeringar) i ett annat bolag tillsammans med en partner. Nu kan du alltså inte använda schablonbeloppet i ena bolaget utan i princip all utdelning blir beskattad som tjänst. Lösningen för många blir förmodligen att använda holdingbolag istället, dvs att man då lägger investeringsbolaget som dotterbolag till sitt huvudbolag – fortfarande bara ett schablonbelopp, men man kan i alla fall undvika beskattning som tjänst tills vidare.

Det var väl det. Det fanns även en massa småförändringar som inte direkt är värda att kommentera. Sen får vi såklart se vad som går igenom och inte.

Kategori: Nyheter
Inga kommentarer »

En av de vanligaste frågorna vi får från nyföretagare är vilken bolagsform man ska välja. Som så många andra frågor kring företagande och skatter blir svaret ofta ”det beror på”. Jag tänkte försöka bena ut lite för- och nackdelar med de olika varianterna. Detta kommer förmodligen att bli ett av bloggens längsta inlägg någonsin, så gör dig en kopp te och sätt dig bekvämt tillrätta. Vi börjar med en kort genomgång:

Summering av bolagsformer

Aktiebolag

Egen juridisk person (dvs legal enhet som kan ingå avtal). Kräver ibland revisor (om man överskrider vissa gränsvärden) och 50 000 kr i satsat kapital. Risk är begränsad till satsat kapital (förutsatt att alla regler följs).

Enskild firma

Ej egen juridisk person, utan fysisk person som driver näringsverksamhet. Inget revisorskrav eller kapitalkrav. Obegränsad risk.

Handelsbolag

Egen juridisk person. Inget revisorskrav eller kapitalkrav. Obegränsad risk. Måste vara minst två delägare.

Kommanditbolag

Variant av handelsbolag där minst en delägare är obegränsat ansvarig medan övriga kan begränsa ansvar till insatt kapital. Jag kommer inte att gå in närmare på kommanditbolag denna gång.

Jämförelse av bolagsformer

Revisorskrav

Den enda bolagsform som kräver revisor är aktiebolag, över vissa gränsvärden. Övriga bolagsformer kan ha revisor och om de är väldigt, väldigt stora måste även de ha revisor. Men det är så ovanligt att det knappt är lönt att nämna.

Nyligen togs revisionsplikten bort för mindre aktiebolag. För alla räkenskapsår som inleds efter 31 oktober 2010 behöver då bokslutet inte revideras. Ett aktiebolag måste fortfarande ha revisor om det uppfyller följande gränsvärden under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

• Fler än 3 anställda (snitt)
• Mer än 1,5 mkr i balansomslutning (tillgångar)
• Mer än 3 mkr i nettoomsättning

Läs mer om detta hos Bolagsverket.

Hur verkligheten utan revisorskrav kommer att se ut är dock svårt att säga. Kommer ett revisorslöst bolag att få utstå hårdare granskning av Skatteverket? SKV har antytt det. Kommer banker att kräva revisor för att t ex bevilja lån? Eventuellt. Kommer en extern styrelseledamot eller investerare att kräva en revisor i bolaget? Antagligen – allt annat vore dumt.

Årskostnaden för en revisor börjar nånstans mellan 8 000  och 12 000 kr och fortsätter uppåt beroende på ort, bolag och revisor.

Kapitalkrav

Den enda bolagsform som kräver insatt kapital är aktiebolag. Fr o m 1 april 2010 är kapitalkravet 50 tkr (mot tidigare 100 tkr). Bolag med 100 tkr i aktiekapital som vill sätta ned till 50 tkr måste följa gängse regler om nedsättning, vilket innebär lite administration, kontakter med Bolagsverket och en avgift. Läs mer på Bolagsverket.

En vanlig missuppfattning är att aktiekapitalet är en kostnad eller att pengarna måste stå oanvända på ett konto. Detta stämmer naturligtvis inte. De kan investeras i tillgångar eller för att täcka verksamhetens kostnader.

Vad som är viktigt är dock att aktiekapitalet inte förbrukas. Och vad det exakt innebär får jag nog ta i ett separat inlägg. Kort sagt måste man hålla lite koll på att ett minusresultat inte blir så stort att det äter upp kapitalet. Dessutom får ägaren aldrig låna pengar av bolaget. Dessa två punkter behöver man inte bry sig om i enskilda firmor eller handelsbolag.

Ansvar

Många lockas till aktiebolag för att begränsa sitt personliga ansvar vid ev obestånd, och det är vettigt. Om man börjar dra på sig större fasta kostnader i form av t ex lokal och personal är det vettigt att överväga aktiebolag. Vad innebär då ansvaret och bristen därpå?

Om du i din enskilda firma inte kan betala firmans kostnader kan en fordringsägare inkassera dessa hos dig personligen. Du är obegränsat ansvarig för firmans förpliktelser. För ett handelsbolag fungerar det likadant, med tillägget att delägarna är solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser. En fordringsägare kan alltså välja att kräva in hela handelsbolagets skuld av en av delägarna. Denna delägare har sedan i sin tur rätt att kräva sina partners på deras andel av skulden. Den något oklara ansvarsfrågan i ett handelsbolag är en orsak att undvika den bolagsformen.

Ett aktiebolag däremot kan försättas i konkurs utan att det påverkar delägarna. Det enda delägarna riskerar är satsat kapital. Kom dock ihåg att detta förutsätter att man följt alla regler vad gäller kontrollbalansräkning mm, annars kan bolagets företrädare (dvs VD, styrelse och i vissa fall ägare) bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser.

Administration & kostnader

Enskild firma är enkelt att sätta upp. Du behöver inte registrera dig hos Bolagsverket, men om du ändå vill göra det kostar det 900-1200 kr och ditt firmanamn blir då skyddat i ditt län. Du behöver F-skattsedel och ev momsregistrering från Skatteverket, vilket är gratis. Du behöver ingen revisor och du behöver inte göra någon årsredovisning. Deklarationen utgörs av en NE-bilaga som bifogas din privata deklaration. Det som kan vara lite klurigt är att hålla koll på din skatteskuld och att separera det privata och firman.

Aktiebolag kräver lite mer jobb. Det måste registreras hos Bolagsverket vilket kräver lite dokumentation och kostar 1900-2200 kr. Du behöver samma registrering hos Skatteverket som en enskild firma. Vissa bolag behöver revisor och varje år måste avslutas med ett riktigt bokslut, en årsredovisning och en årsstämma. Deklarationen är i gengäld rätt enkel när väl bokslutet är gjort. Varje delägare gör även en K10-blankett och bifogar sin privata deklaration. Uträkningen av delägarnas skattesituation för aktieutdelningar och reavinster (de s k 3:12-reglerna) kan ibland bli rätt knepig – har man anställda bör den lämnas till ett proffs. En stor fördel med aktiebolag är att skillnaden mellan bolaget och personen är väldigt tydlig. Extrajobbet med årsredovisning, revisorer och K10:or är anledningen till att vi på Account Factory i vårt billigaste paket har ett tillägg för aktiebolag.

Handelsbolag är som en stökig kombination mellan de två. Det måste registreras hos Bolagsverket till en kostnad av 900-1200 kr. Samma registreringar hos Skatteverket som övriga bolagsformer behövs plus individuell registrering av delägarna. Ingen revisor eller årsredovisning behövs. Deklarationen kan man använda för att skrämma små barn (eller redovisningskonsulter) med. Den är rent ut sagt fruktansvärd! Att beräkna varje års vinst och skatt är inte så farligt och liknar rutinen för enskilda firmor (bara fler delägare), men att hålla reda på det s k justerade anskaffningsvärdet är, för att citera Joseph Conrad, ”The horror! The horror!”.

Den absolut enklaste och billigaste bolagsformen är alltså enskild firma.

Skattesituation

Vi tar det (typ) enklaste först. Ett aktiebolag betalar enkelt uttryckt bolagsskatt 26,3% på sitt resultat före skatt. Punkt. Om en delägare tar ut lön, betalas arbetsgivaravgifter och skatt på lönen precis som med vilken anställd som helst. Aktieutdelningar och reavinster på aktieförsäljningar i bolaget är lite knepigare. Den enkla varianten är att en delägare varje år kan ta ut utdelning med 2,5 inkomstbasbelopp till 20% skatt, allt därutöver beskattas som inkomst av tjänst. Om man har högt anskaffningsvärde på aktierna och/eller har ett antal anställda och själv tar ut en hyfsad lön, kan detta belopp bli högre. Ibland mycket högre. Men uträkningen är inte att leka med – mitt råd är att ta hjälp om du inte har råkoll. Med aktiebolag har man även större möjligheter till mer avancerad skatteplanering med holdingbolag etc, men det går vi inte in på här. Skattesatsen för en aktiebolagsägare är ca 45-67% vid löneuttag (sociala + inkomstskatt) och ca 41% vid aktieutdelning inom 20%-utrymmet (bolagsskatt + skatt på aktieutdelning).

En enskild firma eller delägare i handelsbolag betalar skatt på den vinst som genererats under året, efter justeringar för avsättningar mm. Hur mycket man tagit ut ur verksamheten påverkar inte skatten. Vi tar det igen. Dina egna uttag påverkar inte din skatt! Hursomhelst, från vinsten dras egenavgifter och det som blir kvar är inkomst av näringsverksamhet, vilket läggs ihop med inkomst av tjänst när din kommunala inkomstskatt och ev statliga inkomstskatt beräknas. Egenavgifterna motsvarar de arbetsgivaravgifter som betalas när en aktiebolagsägare tar ut lön. Totalt är marginalskattesatsen nånstans mellan 45% och 67% beroende på kommunalskattesats och inkomstnivå.

Kruxet i enskilda firmor och handelsbolag är att beräkna den löpande skatteskulden, vilket man egentligen inte vet säkert förrän året är slut och man kan göra en rejäl skatteuträkning, inkl alla avsättningar mm.

Vilket är skattemässigt mest fördelaktigt då? Tja, utgångspunkten i lagstiftningen är neutralitet mellan bolagsformerna, dvs att ingen ska vara bättre än den andra. Detta går ju inte att uppnå till 100%. Och som alltid beror det lite på omständigheterna. Men om vi förenklar det hela till en ensamkonsult som tar ut och lever för hela sin vinst, är det lägre skatt i enskild firma upp till en årsvinst på runt 600 tkr. Sen blir AB bättre upp till nånstans runt 1400 tkr, då EF hör och häpna blir fördelaktigare igen. Då har vi inte tagit hänsyn till högre driftskostnader i AB, olika regler för periodiseringsfonder, ev löneunderlag i 3:12-reglerna, mm.

Generellt blir sedan AB allt fördelaktigare när verksamheten börjar få anställda och göra bra vinster. Om man tjänar bra med pengar och vill ha företaget som ”sparbössa” är AB även överlägset – enskilda firmor får nämligen inte äga värdepapper.

Fler delägare och tillväxtbolag

En enskild firma kan ingå ett avtalsmässigt partnerskap med en annan näringsidkare, men i själva näringsverksamheten är man dock alltid ensam ägare. Bara HB och AB får ha fler delägare. För ett företags som växer, har eller kommer att ha flera delägare och kanske ta in externt kapital, är AB den enda vettiga bolagsformen. Man kan enkelt ta in nya delägare och man kan enklare köpa upp, bli uppköpt av eller gå samman med andra bolag. Med större verksamhet ökar ofta också risken, vilket talar för aktiebolag.

Att ändra bolagsform

Detta är nog ett ämne för en helt egen bloggpost. Men kort sagt är det oftast inga större problem att ändra bolagsform. Oftast brukar det röra sig om att gå från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag. Att föra över avsättningar (periodiseringsfonder, expansionsfond) till ett aktiebolag är oftast inga problem, men man kommer dock in på regler som är rätt knepiga, så jag rekommenderar att man tar hjälp av en redovisningsbyrå. Hos Account Factory ingår det såklart i årspaketet.

Var det allt?

Jag får säkerligen anledning att återkomma till denna post för att uppdatera texten, både med regeländringar och nya infallsvinklar.

Kategori: Kunskap
7 kommentarer »

Över/underavskrivningar är ett rätt speciellt ämne. I korthet är det skillnaden mellan de planenliga och de skattemässiga avskrivningarna. Grejen är alltså att det finns två olika regelverk som reglerar avskrivningar. Här kommer en liten snabbkurs för den som vill förkovra sig.

Civilrättsliga regler – planenliga avskrivningar

De civilrättsliga reglerna reglerar planenliga avskrivningar. Det är den typen av avskrivningar som ”makes most sense” för oss dödliga. Man gör en plan över avskrivningarna som ska reflektera användningen och värdeminskningen på en tillgång. Vanligast och enklast är 20% per år i fem år, men det finns mängder av olika varianter, t ex större i början och mindre mot slutet eller tvärtom, andra livslängder, etc. Framför allt ska man tänka på att inte skriva av för sakta – försiktighetsprincipen säger att vi ska vara försiktiga när vi värderar en tillgång för att inte få bolaget att se bättre ut än det är.

Skatterättsliga regler – skattemässiga avskrivningar

De skatterättsliga reglerna är ett helt annat djur. Skattereglernas huvudfokus är att se till att du inte gör för stora avdrag, dvs skriver av en tillgång för snabbt. Här finns det två olika regeluppsättningar: räkenskapsenliga och restvärdesavskrivningar.

Restvärdesavskrivning är en förenklingsregel för de minsta företagen, som säger att du något förenklat kan skriva av 25% av värdet vid året ingång. Inventarien blir alltså aldrig helt avskriven. Denna regel tenderar att göra många bokförare lite nervösa – vi gillar fasta avskrivningsplaner med anläggningsregister och ordning & reda.

Räkenskapsenliga avskrivningar är det ”riktiga” regelverket och här har vi också (surprise, surprise) två ”subregler” med de deskriptiva smeknamnen 30-regeln och 20-regeln. Varje år får du välja en av dessa regler att applicera på årets skattemässiga avskrivningar. 30-regeln innebär något förenklat samma som restvärdesavskrivningen ovan, fast med 30% istället för 25%. 20-regeln innebär att du får skriva av till ett värde som motsvarar 20% av anskaffningsvärdet per år sedan början (hängde ni med?).

Det är lite mer smådetaljer att hålla koll på vad gäller de olika reglerna, men vi håller oss till de övergripande principerna här.

Exempel

OK, så ett exempel på den vanligaste setup:en. Om man inte har något behov av överavskrivningar, rekommenderar jag att skriva av inventarier över fem år med 20% år, både planenligt och skattemässigt. Keep it simple – ingen skillnad mellan planenliga och skattemässiga avskrivningar och alltså inga överavkrivningar.

Vill man maximera avdragstakten för en 5-årsinventarie använder man typiskt 30-regeln de första tre åren och 20-regeln de sista två. För en inventarie på 100 tkr blir då avskrivningarna:

Ser ni hur den skattemässigt skrivs av snabbare i början, medan de planenliga i slutet ”kommer ikapp”?

Underavskrivningar

Om något skrivs av snabbare än över fem år uppkommer underavskrivningar, dvs att den skattemässigt skrivs av långsammare än planenligt. Skattemässigt kan en inventarie nämligen aldrig skrivas av snabbare än fem år.

What to do?

I små bolag finns det sällan speciellt mycket att tjäna på överavskrivningar så länge avskrivningsplanen är på fem år, så det är lika bra att undvika dem om de inte verkligen behövs. I lite större bolag kan de vara ett användbart verktyg för att resultatjustera mellan åren.

Frågor eller synpunkter? Gå loss i kommentarerna!

Kategori: Kunskap
Inga kommentarer »

Var i London förra veckan och tittade förbi Apple Store. Inte för att det direkt är billigare där än i Sverige om man får dra av momsen här hemma (om man inte ska försöka återkräva den engelska momsen då) men jag ville bara…titta lite.

Det blev faktiskt ett litet inköp av ett iPad-fordral men det var betalningen som var det roliga. Vi stod mitt ute i butiken och den anställde som hjälpte mig halade fram något som visade sig vara en iPod Touch utrustad med en streckkodsscanner. Hon genomförde hela köpet från Touch:en tills det var betalningsdags. Då knappade hon in de sista fyra siffrorna i mitt kortnummer och tog mig till en av kortterminalerna som stod utspridda i lokalen. När jag satte i kortet fattade den med hjälp av kortnumret att det var köpet från hennes Touch det gällde. Jag godkände köpet och det var klart.

Fast jag undrade lite var kvittot skulle spottas ut nånstans. Men då kom det – ”vill du knappa in din email och få ditt kvitto elektroniskt?”, frågade hon. Om jag vill. Kvittot låg i mailboxen när jag loggade på nästa gång.

Men OK, att knappa in sin email på en Touch är inte helt bekvämt (fattar inte hur ni iPhoneägare klarar att skriva snabbt på de där tangentborden) och om jag hade missat nån bokstav vete fasen hur jag skulle få tag på mitt kvitto. Kunde man inte bumpa min kontaktinfo från min egen iPhone/iPad istället eller nåt?

Eller ännu bättre vore ju ett generellt system där jag får mitt elektroniska kvitto baserat på vilket kund- eller kreditkort jag har. Fast vänta, det finns ju! Härom veckan lanserades Kvittar och nu gäller det bara att tjata på butiker att börja använda tjänsten.

Kategori: Andra företag, Nyheter
Inga kommentarer »

Egenavgifter är sociala avgifter som betalas av enskilda näringsidkare (enskilda firmor). Andra typer av sociala avgifter är arbetsgivaravgifter (betalas av arbetsgivare för anställda) och särskild löneskatt (betalas bl a på avsättningar till pensionslösningar mm).

Beräkning av egenavgifter

Beräkningen av egenavgifter för enskilda firmor kan vara lite knepig. Vi tar en tumregeln först och den detaljerade beräkningen sedan.

Tumregel

Ta enskilda firmans resultat, dra av 25% – då har du din nettointäkt. På denna ska du betala inkomstskatt (brukar vara ca 30%) och egenavgifter ca 29%. De exakta procentsatserna varierar med inkomsten, p g a grundavdrag, jobbskatteavdrag, statlig inkomstskatt mm. Som tumregel kan man säga att totala skatter blir max 40%, vilket gäller åtminstone på ett årsresultat upp till 500 tkr.

Detaljerad beräkning

Vi börjar med att titta på hur en arbetsgivare betalar sina arbetsgivaravgifter. Om en anställd har en bruttolön på 10 000 kr, brukar arbetsgivaren dra skatt på detta – vi kan säga 30% – och till den anställde utbetalas 7 000 kr. Dessutom betalar arbetsgivaren 3 142 kr (31,42% av bruttolönen) i arbetsgivaravgifter till Skatteverket. Total kostnad för arbetsgivaren är alltså 13 142 kr och av det försvinner 6 142 kr i skatt (3 000 kr inkomstskatt och 3 142 kr soc). Man utgår ifrån bruttolönen när man räknar, men vi kan också ställa upp det så här:

Så långt tror jag alla hänger med. För en enskild firma fungerar det ungefär likadant, men det kallas alltså egenavgifter och de betalas på enskilda firmans hela inkomst. De ligger dessutom på 28,97% istället för 31,42%. Dessutom utgår man ifrån firmans resultat och ”räknar baklänges”. Vi säger att firman har ett resultat på 13 142 kr. På det dras ett schablonavdrag på 25% som ungefär motsvarar egenavgifterna, för att komma till inkomst av näringsverksamhet eller nettointäkt. Denna motsvarar bruttolönen för en anställd och på denna betalas inkomstskatt på samma sätt som lön – vi kan säga 30%. Uppställt:

Men vänta nu, där rök ju mer i skatt än för en anställd – var inte egenavgifterna lägre? OK, nu blir det lite komplicerat. Istället för att ”räkna baklänges” och dividera 13 142 kr med 1,2897 (soc beräknas ju på bruttolön/inkomst av näringsverksamhet/nettointäkt), används alltså en förenkling med schablonavdrag på 25%. På nettointäkten beräknas sedan egenavgifter med 28,97%, i detta fall blir de 2 855 kr. Så när din slutskattsedel kommer, är det 2 855 kr (egenavg) + 3 000 kr (inkomstskatt) du betalar. Schablon­avdraget används bara på deklarationsblanketten för att komma till nettointäkten.

Bonus: fr o m 2010 har enskilda firmor dessutom en rabatt på egenavgifterna med 5 procentenheter upp till totalt 10 000 kr, förutsatt att nettointäkten är minst 40 000 kr. På nettointäkter mellan 40 och 200 tkr är alltså egenavgifterna 23,97%.

När betalas egenavgifter

Egenavgifter betalas på samma sätt som i princip all övrig skatt för en enskild näringsidkare. I deklarationen räknar man ihop årsresultatet och på detta beräknas inkomstskatt och egenavgifter. Dessa slås ihop med ev årsmoms, fastighetsskatt samt alla andra privata skatter och hamnar på slutskattebeskedet i nov/dec deklarationsåret. Det som inte betalats som prelskatt (eller skatteavdrag från banker/arbetsgivare) under inkomståret blir istället kvarskatt.

Kategori: Kunskap
Inga kommentarer »

Det händer i alla fall litegrann på arkiveringsfronten. Från den 1 januari 2011 ändrades bokföringslagen så att arkiveringstiden för bokföringsmaterial sänktes från tio till sju år. När sju år har gått från bokslutsdatum kan alltså det årets bokföringsunderlag kastas. Detta gäller räkenskapsinformationen, i korthet alla bokföringsunderlag, avtal, protokoll och allt annat material som är underlag för bokföringen eller behövs för att följa och förstå bokföringen.

Är det bara att rensa då? Nja, dels kan andra regler kräva att du behåller underlagen längre än sju år. Dels är det ibland en bra idé att spara vissa underlag. Exempel kan vara köpebrev för fastigheter, värdepapper och andra större tillgångar.

Papperslöst då?

Hur är det med digitala underlag då? Som tidigare måste alltid räkenskaps­informationen sparas i sin originalform. Får man den på papper ska den sparas på papper och får man den digitalt ska den sparas digitalt. Nytt är att om man gör t ex en digital kopia av ett underlag, får man efter tre år kasta originalet. Med digital bokföring har då den fysiska lagringstiden hastigt reducerats till tre år!

Läs mer hos PwC.

Kategori: Nyheter
Inga kommentarer »