Accounts-bloggen

Över- och underavskrivningar – en snabbkurs

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

(Uppdaterat 2020-06-10 med lite ytterligare information och förtydliganden)

Över/underavskrivningar är ett rätt speciellt ämne. I korthet är det skillnaden mellan de planenliga och de skattemässiga avskrivningarna. Grejen är alltså att det finns två olika regelverk som reglerar avskrivningar. Här kommer en liten snabbkurs för den som vill förkovra sig.

Civilrättsliga regler – planenliga avskrivningar

De civilrättsliga reglerna reglerar planenliga avskrivningar. Vi kan även kalla dem ”bokföringsmässiga” avskrivningar. Det är den typen av avskrivningar som ”makes most sense” för oss dödliga. Man gör en plan över avskrivningarna som ska reflektera användningen och värdeminskningen på en tillgång. Vanligast och enklast är 20% per år i fem år, men det finns mängder av olika varianter, t ex större i början och mindre mot slutet eller tvärtom, andra livslängder, etc.

Rättvisande resultat

Poängen med de planenliga avskrivningarna är oftast att de ska ge ett någorlunda rättvisande resultat. Dvs om vi köper en maskin som kommer att ha värde för oss i tio år, är det inte rättvisande att ta hela kostnaden vid inköpet. Istället skriver vi av den och sprider ut kostnaden över tio år.

Vill man maximera eller minimera resultatet?

Ibland kan vi ha incitament att gå den ena eller andra vägen. Om du har högt resultat och inte bryr dig så mycket om ett rättvisande resultat, kanske du vill ta kostnaden så snabbt det bara går för att minska skatten. Förutsatt att skattereglerna tillåter det – se nedan.

Om du gör minusresultat vill du hellre minimera kostnaderna och försöker skriva av saker på så lång tid som möjligt. Ett typexempel är ett startup som har stora investeringar och går i förlust i ett antal år innan man (förhoppningsvis) börjar visa vinst. Här vill man oftast stoppa så mycket man kan i balansräkningen och skriva av dem på längre tid.

Årsvis, månadsvis eller dagsvis?

Normalt ska ju avskrivningarna följa användningstiden, så om man hårdrar det kan man börja inköpsmånaden och skriva av 1/12 av den årliga avskrivningen varje månad. Eller t o m 1/365 av årsavskrivningen varje kalenderdag. Men det är också helt OK att förenkla och skriva av ett helt årsbelopp första året, oavsett när under året inköpet gjordes.

Försiktighetsprincipen begränsar

Framför allt måste man tänka på att inte skriva av för sakta – försiktighetsprincipen i bokföringsreglerna säger att vi ska vara försiktiga när vi värderar en tillgång för att inte få bolaget att se bättre ut än det är. Dvs vårt bokföringsregelverk reglerar framför allt hur sakta vi får skriva av respektive hur snabbt vi måste skriva av något.

Skatterättsliga regler – skattemässiga avskrivningar

De skatterättsliga reglerna är ett helt annat djur. Skattereglernas huvudfokus är att se till att du inte gör för stora avdrag, dvs skriver av en tillgång för snabbt.

Direktavdrag

Ibland får vi dra av hela utgiften direkt. Detta gäller ”inventarier av mindre värde” (anskaffningsvärde exkl moms under ett halvt prisbasbelopp) och ”korttidsinventarier” (beräknad användningstid på högst tre år). Då får man alltså enligt skattereglerna dra av hela utgiften direkt vid inköpet. Notera dock att man inte måste göra det, men man får om man vill. Läs mer i Skatteverkets vägledning Omedelbart avdrag för anskaffningsutgiften.

Avskrivning över flera år

Om man inte får dra av hela utgiften direkt får den istället dras av med avskrivningar över flera år. Här finns det två olika regeluppsättningar: räkenskapsenliga och restvärdesavskrivningar.

Restvärdesavskrivningar

Restvärdesavskrivning är en förenklingsregel för de minsta företagen, som säger att du något förenklat kan skriva av 25% av värdet vid årets ingång. Inventarien blir alltså aldrig helt avskriven. Denna regel tenderar att göra många bokförare lite nervösa – vi gillar fasta avskrivningsplaner med anläggningsregister och ordning & reda. 🙂

Räkenskapsenliga avskrivningar

Räkenskapsenliga avskrivningar är det ”riktiga” regelverket och här har vi också (surprise, surprise) två ”underregler” med de deskriptiva smeknamnen 30-regeln och 20-regeln. Varje år får du välja en av dessa regler att applicera på årets skattemässiga avskrivningar. 30-regeln innebär något förenklat samma som restvärdesavskrivningen ovan, fast med 30% istället för 25%. 20-regeln innebär att du får skriva av till ett värde som motsvarar 20% av anskaffningsvärdet per år sedan början (hängde ni med?).

Skattemässiga avskrivningar görs alltid med ett helt ”årsbelopp”, oavsett när under året inköpet gjordes. Däremot justeras årsbeloppet om räkenskapsåret är kortare eller längre än ett år (t ex under första året).

Det är lite mer smådetaljer att hålla koll på vad gäller de olika reglerna, men vi håller oss till de övergripande principerna här.

Överavskrivningar – ett exempel

Vi tar ett exempel där en inventarie enligt bokföringsmässiga avskrivningsplanen ska skrivas av med 20% år 1. Men vi vill maximera avdraget och får enligt 30-regeln skriva av med 30% år 1. Då uppkommer en ”överavskrivning”. Man skriver av 20% planenligt, vilket debiteras 783X och krediteras 12X9. Sedan skriver man av ytterligare 10% skattemässigt, vilket debiteras 885X och krediteras 215X. Summa summarum har vi fått avdrag med 30%, men i anläggningsregistret (listan över inventarier och deras planenliga avskrivningar) samt i kontoklass 12XX syns bara de planenliga avskrivningarna.

Skattemässig avskrivningsplan – ett exempel

OK, så ett exempel på den vanligaste setup:en. Om man inte har något behov av överavskrivningar, rekommenderar jag att skriva av inventarier över fem år med 20% år, både planenligt och skattemässigt. Keep it simple – ingen skillnad mellan planenliga och skattemässiga avskrivningar och alltså inga överavskrivningar.

Vill man däremot maximera avdragstakten för en 5-årsinventarie använder man typiskt 30-regeln de första tre åren och 20-regeln de sista två. För en inventarie på 100 tkr blir då avskrivningarna som följer:

År Årets planenl avskr Årets skattem avskr Årets överavskr Ack överavskr Planenl restvärde Skattm restvärde
1 20 tkr 30 tkr 10 tkr 10 tkr 80 tkr 70 tkr
2 20 tkr 21 tkr 1 tkr 11 tkr 60 tkr 49 tkr
3 20 tkr 14,7 tkr -5,3 tkr 5,7 tkr 40 tkr 34,3 tkr
4 20 tkr 14,3 tkr -5,7 tkr 0 tkr 20 tkr 20 tkr
5 20 tkr 20 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr

Ser ni hur den skattemässigt skrivs av snabbare i början, medan de planenliga i slutet ”kommer ikapp”?

Underavskrivningar

Om något skrivs av snabbare än över fem år uppkommer underavskrivningar, dvs att den skattemässigt skrivs av långsammare än planenligt. Skattemässigt kan en inventarie nämligen aldrig skrivas av snabbare än fem år. Det är alltså skattemässigt antingen direktavdrag eller avskrivning över minst fem år, vilket kan upplevas som lite konstigt.

What to do?

I små bolag finns det sällan speciellt mycket att tjäna på överavskrivningar så länge avskrivningsplanen är på fem år, så det är lika bra att undvika dem om de inte verkligen behövs. I lite större bolag kan de vara ett användbart verktyg för att resultatjustera mellan åren.

Frågor eller synpunkter? Gå loss i kommentarerna!

61 Kommentarer

  • Helt underbart bra förklaring av denna något krångliga företeelse. Tack som tusan!

  • Helt fantastisk förklarning Mikael! Men hur får du 14,3 på 4 året? hur går räkningarna till för år 4 och 5? skulle du också kunna lägga till en exempel om underavskrivningar så att det blir 100% klart för mig. Tackar!

  • Kul att nån har nytta av det. 🙂

    Rent praktiskt går beräkningen varje år till så att man beräknar det lägsta möjliga utgående restvärdet med 30-regeln respektive 20-regeln, och sedan väljer man den som tillåter lägst restvärde. Om man vill maxa avskrivningen, dvs.

    År 4 med 30-regeln blir lägsta möjliga restvärde föregående års utgående restvärde 34,3 tkr minus 30%, dvs 24 010 kr. Med 20-regeln blir det som om vi skrivit av med 20% per år, dvs 20% av ursprungsvärdet, dvs 20 tkr. Eftersom föregående års skattemässiga restvärde var 34 300 kr blir årets skattemässiga avskrivning 14 300 kr.

    Rent praktiskt gör man en planenlig avskrivning på 20 000 kr och en återföring av tidigare överavskrivningar med 5 700 kr.

    Jag är faktiskt lite osäker på hur OK det är med underavskrivningar, men om vi skulle göra om tabellen ovan på tre år och skriva av 33% årligen enligt plan, skulle ju den skattemässiga bli långsammare. Första året skulle man t ex skriva av 33% enligt plan och 30% skattemässigt, dvs underavskrivningen skulle bli 3%-enheter. Fast man stöter väldigt sällan på detta i mindre företag – det är mest när avskrivningstakten blivit lite konstig av en eller annan anledning.

  • Äger en grävmaskin som kvarstår ca 200.000:- i avskrivning. Dagsvärdet är ca
    500.000:-. Vid sista bokslutet så drabbades vi av en förlust på ca 200.000.
    Är vi då tvungna att göra avskrivningar. Kan vi inte skippa avskrivningarna för att
    nå ett bättre resultat. Hur blir det sen när vi skall byta upp oss till en ny. Då säljer
    vi för 500.000 och har kvar avskrivningar för 200.000:- Blir det då skatt på mellanskillnaden.

  • Hej Dave!

    I de allra flesta fall är svaret nej, du kan inte låta bli att göra avskrivningar för att hålla uppe resultatet. Och där har du även anledningen – man ska helt enkelt inte ha möjlighet att konstgjort hålla uppe resultatet. Den lilla valmöjlighet man har är att låta bli överavskrivningar.

    När man säljer en inventarie tittar man på det bokförda restvärdet, dvs anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar (inkl överavskrivningar). Skillnaden mellan försäljningspris och restvärde blir intäkt eller kostnad i bokföringen. Och ja, en sådan intäkt är skattepliktig.

  • Hejsan,

    Jag vill skriva av en bil i mitt AB på 10 år, är det OK? Bilen kommer att leva längre än så…

    Varför vill jag göra det? Jo, för att ha ett värde i bolaget så att jag inte behöver ha pengar i bolaget. Om det varken finns pengar eller andra tillgångar så ser ju bolaget konkursmässigt ut och man får inte förbruka för stor del av aktiekapitalet. Bilen har ett värde och då vill jag utnyttja det för att hålla ett högre eget kapital utan att pengar ska vara låsta till bankkonton. Jag har alltså inga andra tillgångar i bolaget.

    Alla exempel på nätet handlar om avskrivning på 5 år, men visst kan jag skriva av på 10 år?

  • Hej!

    Skatterättsligt ska det inte vara några problem. De skatterättsliga reglerna anger det lägsta värde inventarierna får ha men säger vad jag vet inget om någon övre gräns.

    Civilrättsligt har det med värdet på bilen att göra. Om man kan argumentera att bilen har en ekonomisk livslängd på tio år (vilket ju inte känns osannolikt för en ny bil) funkar en avskrivningstid på tio år. Däremot kanske man bör använda en degressiv avskrivningsplan, dvs att avskrivningarna är högre de första åren och sedan blir allt lägre. Att bilen skulle gå ned i värde endast 10% första året är ju knappast troligt, i alla fall inte för en ny bil. Exakt hur avskrivningsplanen ska se ut får man litegrann bestämma själv.

  • Hej! Får avskrivningar på inventarier i resultaträkningen vara större än maximal skattemässig avskrivning, och om ja, blir då mellanskillnaden en underavskrivning?

  • Ja, det måste ju bli så. Fast jag undrar lite i vilka situationer man vill köra en sån lösning, som känns onödigt krånglig. Ska väl vara om man inte vill skriva av inventarierna på bara ett år, för att hålla uppe det egna kapitalet. Men man känner samtidigt att man inte kan motivera en ekonomisk livslängd på fem år, så man kör på t ex tre år istället. Fast skattemässigt kan man ju då inte skriva av på tre år utan får köra på fem år och underavskrivningar uppstår.
    Enklast är ju att köra allt på antingen ett eller fem år, tycker i alla fall jag. 🙂

  • Hej jag ser om det finns liv i den här tråden!?

    Då jag köpt inventarier i slutet av året, säg November, räcker det att jag gör den planenliga avskrivningen 2/12 av 20% av värdet på inventariet.

    Men sedan den skttemässiga avskrivningen på 20% av totalvärdet.

    ?

    MVH
    John

    • Hej John!
      Jäpp, precis så säger väl reglerna att man ska göra. Och skillnaden mellan den planenliga (2/12 av 20%) och den skattemässiga (20%) blir då en överavskrivning.
      Samtidigt får du ju skriva av hela 20% även planenligt om du vill. Själv brukar jag oftast göra så för att hålla det enkelt. Och om du skriver av 20% skattemässigt kommer ju bolagets resultat ändå minskas med en 20%-ig avskrivning, så varför inte köra planenligt på samma nivå?
      Och vill man väldigt gärna hålla uppe resultatet kan du ju skriva av 2/12 av 20% planenligt och skattemässigt. De skattemässiga 20% anger ju maximala avskrivningen, medan du får skriva av mindre skattemässigt om du vill.
      Och en liten brasklapp: om räkenskapsåret är längre eller kortare än 12 månader, t ex vid bolagets första år eller vid omläggning av räkenskapsår, ska den skattemässiga avskrivningen jämkas i motsvarande grad.

  • Så lite återkoppling här nu i deklarationstider.

    Anledningen till att jag inte vill skriva av hela 20% planenligt är att jag gör en liten förlust i år och vill hålla den förlusten på en rimlig nivå.

    Det du skriver om att skattemässigt hålla sig på samma nivå låter ju PRAKTISKT och enklare att hålla koll på för framtiden.

    Frågan som jag bråttas med nu är deklarationen, Här skall man ta upp en skattemässig justering (4.9-INK2S), men BARA vid restvärdesavskrining på maskiner och inventarier. Är ovan RESTVÄRDESAVKRIVNING(jag tolkar det så?) Håller jag mig till samma belopp komme dessa värden dock att ta ut varandra, påverkan blir noll eftersom jag redan i INK2R redovisat avskrivningarna. Som jag ser det måste jag hänvisa till RESTVÄRDESavskrivning eftersom jag i bokföringen inte skriver av för hela året.

    Vidare skall jag ju ocskå redovisa i Årsbokslutet för metor och resterande värde…

    Tack på förhand

  • En kommentar till ovan: Man skall ta upp en skattemässig justering men BARA vid restvärdesavskrivning OCH om bokförd avskrivning och värdemässig avskrivning INTE överenstämmer. Det gör de ju här om jag väljer RESTVÄRDESAVSKRIVNING med 2/12 av 20%.

    Planenlig avskrivning får det väl egentligen bara kallas om jag bokför hela 20% dvs oavsett när under året jag köpt???

    MVH
    John

  • Hej!
    Nja, restvärdesavskrivning är en annan sak, en helt huvudlös alternativregel som nån tydligen tyckte var en förenklingsregel, men i praktiken är mycket krångligare. Den går ut på att man skattemässigt alltid skriver av tillgångar med 25% av vad som var kvar förra året (”restvärdet”). M a o blir tillgången aldrig helt avskriven.
    Vi rör själva aldrig restvärdesavskrivning ens med tång, eftersom vi tycker den är mycket krångligare än de vanliga reglerna (speciellt om man skippar överavskrivningar). Så jag är lite osäker på om man även får bokföra enligt restvärdesmetoden. Men om man kör restvärdesavskrivning i deklarationen men nån annan metod i bokföringen, måste man alltså justera på INK2S.
    Men mitt råd är att skippa restvärdesavskrivning. Kör istället på vanlig planenlig avskrivning och, om det passar, inga överavskrivningar. Då sköts allt i bokföringen och man behöver inte justera något på INK2S. Även om man skulle köra med överavskrivningar skulle det bokföras och inte behöva justeras på INK2S. INK2S handlar ju om saker som antingen inte är med i bokföringen (t ex fg års underskott, schablonintäkt på p-fond) eller saker som är bokförda men inte ska påverka skatten (ej avdragsgilla kostnader mm).

  • Tack för förklaringen, jag har förstått att inte köra på restvärdesavskrivning efter att ha checkat med min rådgivare! 😉

    Jag kör på planenlig avskrivning och håller den till nyttjad period så även för den skattemässiga avskrivning, som jag nu förstått påverkas ju även slutresultatet av ev. ackumulerad överavskrivning.

    Tack för förklaringarna!

    MVH
    John

  • Superbra sida för en ung ekonomistudent! Mycket hjälp och lätt att hänga med! Toppenbra jobbat!!

  • Hej,

    Jag har en fråga angående exemplet ovan.

    Kan man ”netta” under – och överavskrivningar mot varandra?

    Vi säger att jag har köpt en bil för 100 tsek och väljer att skriva av den med 30% de första tre åren sedan med 20% enligt exemplet ovan.

    Jag får då en överskrivning år 1 och 2 som måste återföras till beskattning, men vid år 3-4 kommer det att uppstå en underavskrivning. Får jag dra av den underavskrivningen mot överavskrivningen, alltså att jag inte behöver återföra tillbaka överavskrivningen till beskattning.

    Om det är möjligt blir det således ingen skillnad på 5 år oavsett om man använder 20 eller 30 regeln, enda skillnaden är att man kan skriva av mer de första åren?

  • @Adam
    Precis så blir det. Jag brukar se det som att ackumulerade överavskrivningar (konto 2150) varje år justeras (mot konto 8850). År 1 och 2 innebär justeringen en kostnad, som minskar vinsten och skatten. År 3 och 4 innebär justeringen en intäkt (eller negativ kostnad om du vill), som ökar vinsten och skatten. Och under år 1-5 kommer man totalt att skriva av och dra av exakt 100% av inventarien, hur man än gör. Men med 30-regeln kan man skriva av lite snabbare i början, som du säger.

  • Hej

    Jag försöker förstå År 4 enligt 30-regeln,
    Restvärde år 4: 34300*0,7=24010
    Avskrivning: (Planenlig avskrivning – tidigare års ack övervask)= 20 000 – 5700 = 14300

    ”Eftersom föregående års skattemässiga restvärde var 34 300 kr blir årets skattemässiga avskrivning 14 300 kr.”

    När jag räknar på tex år 2 med samma tillvägagångssätt får jag ut fel siffror.
    Restvärde 49*0,70=34 300
    Avskrivning år 2: (Planenlig avskrivning – tidigare års ack övervask)=20-10=10

    Innan år 4 har det räckt med att ta restvärdet*0,3 för att få avskrivningen.

    Har du möjlighet att förklara mer om hur en negativ överavskrivning hanteras?
    Jag tror mig se hur du har gjort men förstår inte riktigt varför du räknar som du gör i steg 4.

    Tacksam för svar!

    • @Martin
      Absolut! Det vi gör varje år är att kolla vad lägsta möjliga skattemässiga restvärde är med 30- respektive 20-regeln. Sedan väljer vi den regel som ger oss lägst restvärde just det året.
      För år 3 ger 30-regeln oss lägsta restvärde med 70% av 49 tkr = 34,3 tkr. Och nu kan vi se det på två sätt. Antingen kan vi säga att skattemässigt kommer vi att skriva av 14,7 tkr (49-34,3) medan vi planenligt skriver av 20 tkr. Skillnaden 5,3 tkr blir en minskning av ackumulerade överavskrivningar. Dvs överavskrivningen det året blir negativ. Vi kan också se det som att om vi tar skattemässiga restvärdet 49 tkr och applicerar de planenliga avskrivningarna på 20 tkr hamnar vi på 29 tkr, vilket är 5,3 tkr lägre än lägsta tillåtna skattemässiga restvärde. Så vi får återföra 5,3 tkr av överavskrivningarna. Två sätt att se på det – samma effekt.
      För år 4 är det däremot 20-regeln som ger oss lägsta möjliga skattemässiga restvärde på 20 tkr. Och eftersom 20-regeln är precis samma som vår avskrivningsplan på 20% per år, löser vi detta år upp alla ackumulerade överavskrivningar.
      Hoppas det blev tydligare och att jag inte bara krånglade till det. 🙂

  • Tack nu förstår jag!

    ((Att de två reglerna måste hållas separata i olika kolumner, att jag inte kan räkna 20-regeln från restvärdet på det skattemässiga värdet utan att jag behöver ta det för sig.
    ”För år 3 ger 30-regeln oss lägsta restvärde med 70% av 49 tkr = 34,3 tkr. ”
    År 3
    Restvärde 30-regeln: 49*0,7=34,3
    Restvärde 20-regeln: 40
    Restvärde lägre år 3 enligt 30-regeln.

    År 4
    30-regeln: 34,3*0,7=24,01
    20.regeln: 20
    Restvärde lägre år 4 enligt 20-regeln, 20-regeln blir alltså det skattemässiga värdet.))

  • Hej, hamnade på denna sida av en slump. Vilken tur 🙂

    Vad jag har hört så är upplösning av överavskrivningar skattefri. Stämmer det? Man förlorar tydligen rätten till räkenskapsenliga avskrivningar då. Kan inte riktigt förstå det hela… Har du någon enkel förklaring?

    • Hej Juan!

      Hmm, var har du hört det? Det låter ju lite konstigt. Poängen med en överavskrivning är ju att den är avdragsgill, och då blir den ju också skattepliktig då den löses upp. Och jag vet inte heller vad att ”förlora rätten till räkenskapsenliga avskrivningar” innebär. Kan du länka till var du hittat det?

  • Hej, och tack för svar. Har lyckats bena ut saken nu, men här läste jag om det:

    http://www.skatter.se/?q=node/2185

    med hänvisning till rättsfall:

    http://klevringsjuridik.se/verdict/regeringsratten-referat-ra-2001-ref-8/

    Mvh // Juan

    • Oj, det var inte direkt ”5 enkla skattetips för småföretagaren”! 🙂

      Om jag förstår det hela rätt har man (Posten i det här fallet) gjort en massa överavskrivningar, och nu vill man bokföringsmässigt upplösa dem utan att skattemässigt upplösa dem. Dvs man frigör eget kapital från den obeskattade reserven överavskrivningar, men behöver inte skatta på det. I alla fall inte just nu.

      Däremot lär man ju behöva skatta för det när slutligen de bokföringsmässiga avskrivningarna kommer ikapp de skattemässiga och överavskrivningarna slutligen upplöses även skattemässigt. Så jag skulle säga att den inte direkt är skattefri, snarare att man kan skjuta på skatten med hjälp av överavskrivningar, men att överavskrivningarna för den skull inte behöver sänka det egna kapitalet (som de ju normalt gör).

      Och ja, sedan måste man alltså använda restvärdesavskrivning istället, en metod som i alla fall jag tycker är rätt mycket bökigare. Så man ska nog fundera en och två gånger innan man ger sig på den här manövern. 😉

  • Hej Mikael!
    Vilken bra sida!
    Vad händer med den skattemässiga beräkningen om jag fått statliga bidrag på en maskin?

    Först och främst Huvudregeln:
    Om man får bidraget samtidigt som man anskaffat inventarien är det inga problem antar jag. ex maskin kostar 100 000 får ett bidrag på 20000 kr. Anskaffningarna för året blir 80 000 antar jag? Har jag rätt där?

    Men vad händer om jag får bidraget ett senare år än vad anskaffningen skett? Ska bidraget dra ner beloppet i kolumnen ”Under beskattningsåret har inventarier och rättigheter ”..” anskaffade ….” , fastän inventarien kopplad till bidraget inte finns där (ligger i IB).

    Och vid Kompletteringsregeln, vad gör man med ett sent bidrag där?

    Mvh Ann

    • Hej Ann!

      Oj, det var en knepig fråga. Eller, första frågan var lätt – ja, bidraget minskar anskaffningsvärdet rakt av.

      Men fråga nr 2 då. Om vi säger att du köper en inventarie för 100 000 kr, skriver av 20 000 kr första året och år 2 får ett bidrag på 20 000 kr. Jag vet faktiskt inte vad som är korrekt här.

      Om det inte rör sig om mer pengar än så, skulle jag väl säga att det i praktiken inte spelar så stor roll. Dvs du kan förmodligen vara pragmatisk och antingen intäktsföra bidraget rakt av, eller ändra anskaffningsvärdet och justera de sista fyra årens avskrivningar. Man brukar i och för sig säga att man inte ska justera avskrivningsplanen när det kommer ny information. Men som sagt, när skillnaden i pengar inte blir jättestor kan man ju alltid försvara en pragmatisk lösning med att skillnaden är oväsentlig.

      Men vad den absolut korrekta lösningen är, vet jag faktiskt inte. Om nån har bättre koll, kommentera gärna.

  • Tack Mikael.
    Glad om någon annan vet mer, så klart.

    Jag har resonerat fram och tillbaka. Jag tycker egentligen att bidraget måste med i beräkningen eftersom jag tagit med det i den planenliga redovisningen. Annars kommer ju bidraget bara att innebära en lägre överavskrivning för mig.
    Samtidigt så står det ingenting i den skattemässiga blankettens kolumner om bidrag. Trots att deras rubriker är rätt långa redan.
    Ann

    • Insåg att jag ju bara halvt svarade på din fråga, Ann. Jag fokuserade bara på de planenliga avskrivningarna, inte de skattemässiga.

      Mitt skatteprogram säger i alla fall att man både för huvudregeln och kompletteringsregeln (30-regeln och 20-regeln) tar upp som minuspost ”Använda medel från fond, bidrag eller liknande som ska minska anskaffningsutgiften”. Så där låter det ju som att bidraget ska minska det minsta skattemässiga restvärdet rakt av. Och det låter ju vettigt, eller hur?

      Kvarstår då frågan hur man gör med de planenliga avskrivningarna. Och när jag nu tänkt lite mer på det så ska nog anskaffningsvärdet justeras ned i bokföringen. Frågan är om man justerar de kvarvarande årens avskrivningar så ursprunglig avskrivningstid blir samma. Eller om man fortsätter med samma årliga avskrivningar men att då inventarierna blir helt avskrivna lite tidigare än tänkt. Jag skulle nog gå med…..den första varianten. Men jag kan inte svära på vad som är ”korrektast”.

  • Vad gäller de planenliga avskrivningen så är jag tämligen säker , utan att ange några källor, på att ett bidrag påverkar efterföljande avskrivningar så att livslängden är intakt, men beloppet är lite lägre än tidigare. Första varianten alltså.
    Det är just beräkningen av överavskrivning som är det luriga för mig. Ska kolla på den där”Använda medel från fond, bidrag eller liknande som ska minska anskaffningsutgiften” vid tillfälle, det låter ju rätt! Tack!

  • På vilket sätt kan avskrivningar enligt plan överskrider ursprungligt anskaffningsvärdet?

  • Läser nationalekonomi och går genom gamla tentor där det står några sanna och falska påstående. Ovan påstående skulle vara sant vilket förbryllade mig. Därför ställde jag frågan till dig. Kan det finnas någon instans där ackumelerade avskrivningar enligt plan kan överskrida ursprungligt anskaffningsvärdet på varan? Tack för hjälpen.

    Mvh,

    Py

    • Aha, förstår.

      Jag vet faktiskt inte på rak arm, men jag känner inte till nån regel som explicit förbjuder det. Så jag gissar att det skulle kunna bli så i nåt specialfall. T ex om tillgången av nån anledning skulle skrivas upp. Men nu spekulerar jag.

  • Katharina Niklasson

    Hej,
    Om jag haft planenlig avskrivning på 20% under 4 år och några månader, men vill avsluta bolaget. kan jag göra en extra avskrivning med det restvärde som uppstått så jag nollar posten?

    • Hej Katharina!

      Nja, vad som händer om du likviderar ett företag är att de tillgångar som är kvar delas ut till ägarna. I den vevan ska de marknadsvärderas och i bokföringen behandlas det som en försäljning. Så effekten varierar beroende på hur högt marknadsvärdet är.

      Om marknadsvärdet är noll ska den ju utrangeras, vilket kan liknas vid att skriva av den till noll. Om den däremot har ett marknadsvärde bokförs uttaget som en försäljning av inventarien, som alltså sker till marknadsvärdet.

      Notera att vanligtvis sker även uttagsbeskattning av moms och inkomst. Men det är ett helt kapitel för sig. 🙂

  • Hej Mikael!

    Jag har en fråga. Jag ska räkna lägsta tillåtna skattemässiga värde. Enligt huvudregeln skattemässiga restvärde vid årets ingång är 54000,0. Ersättning för under året sålda bil är 80000,o. Rest belopp blir -18200.0 Enligt kompletteringsregeln lägsta belopp är 19000,0. Vilket belopp ska jag ta som är lägsta?

    MVH Elena

  • Hej Elena!

    Ja, då verkar ju noll vara det lägsta skattemässiga restvärdet, eller hur? Eftersom det inte går att ha ett negativt restvärde. Så såvitt jag kan se kan du skriva ned inventarierna till noll skattemässigt.

    Om bilen var den enda inventarien ska den såklart utrangeras, dvs allt nollas även planenligt.

  • Hej Mikael,

    Här Elena igen. En fråga till. Planenligt restvärde är 1564,0 och lägsta skattemässiga restvärdet är 14048,0. Ackumulerande överavskrivning blir -8269,60. Ska jag skriva UB -8269,60 eller 0? Bilen är inte den enda inventarien.

    MVH

    • Om planenligt restvärde är 1564 kr och lägsta skattemässiga restvärde 9833,60 kr, borde väl UB på Ackumulerade överavskrivningar bli 8269,60 kr i debet, eller hur? Så när du lägger ihop 12XX och 2150 hamnar du på 9833,60 kr.

      Eller förstod jag din fråga rätt?

  • Ursäkta…Lägsta skattemässiga restvärdet är 9833,6

  • Hej Mikael,

    Jag jobbar med bokslutbilagor nu och gör skattemässiga avskrivningar. Jag ska visa ersättning för en såld bil när jag räknar skattemässiga avskr. enligt huvudregeln. Vilket belopp ska jag visa – försäljning belopp (kred.3973)80000,0 eller resultat vid avyttring 39641,0
    (80000,0 – 40359,0 oavskrivet restvärde)?

    Ett program tar belopp 80000,0 eftersom jag skriver att försäljning pris är 80000,0

    MVH Elena

    • Hej Elena,

      Förstår jag dig rätt? Du undrar om du ska dra av det du fått betalt för bilen eller det du gjort i reavinst för bilen när den såldes? I så fall är det det du fick betalt för bilen. Dvs om du fick betalt 80000 kr för bilen, är det 80000 kr du drar av i beräkningen vid huvudregeln.

  • Tack så mycket att ni har tid att svara på frågor. Nu vet jag hur jag ska göra.

  • Hej!
    En undran. En ”lastbil” som är avskriven i 5 år med ett restvärde på 500.000kr. Det värdet ligger kvar i inventarielistan. Men bilen lär ju inte vara värd 500.000kr om ett antal år när vi säljer den. Hur går detta till? Jag kan ju inte göra ”mer” avskrivningar på den….????

    • Hej Ulla!

      Eftersom lastbilen har ett restvärde så gissar jag att den inte är helt avskriven? Dvs att total avskrivningstid är typ 10 år eller så? Så varför kan du inte göra mer avskrivningar på den?

      Men om avskrivningstiden var fem år bör ju restvärdet (dvs bokfört värde) vara noll, eller hur?

      Hursomhelst, när ni säljer lastbilen blir differensen mellan försäljningspriset och bokfört restvärde en vinst eller förlust.

  • Hej!

    Tusen tack för inlägget och alla forumsvar, väldigt behjälpligt!

    Jag har startat ett AB som ackumulerat min enskilda firma. I den enskilda firman skrev jag aldrig ner något. Varpå jag för mina inventarier ville skriva ned för hela brukstiden, 1,7 år, medans de endast funnits 1år i Aktiebolaget. Får man göra så? Det redovisar det mest rimliga marknadsvärdet tänker jag.

    Tack!
    Ted

  • Hej! Kan man göra överavskrivningar (maximala, med hjälp av ex huvudregeln) på bilar?

    Mvh

  • Underavskrivningar – Är det tvingande när dom uppkommer? Det görs som en vanlig bokning i redovisningen? Hur hanteras den i så fall i bokslutet, som en debetpost? Vi har inga andra obeskattade reserver.

    • Som sagt är jag lite osäker på vad egentligen reglerna säger om underavskrivningar. Har hört de som säger att underavskrivningar inte är något man kan göra.

      Men man tycker ju att det borde bli så ibland. Säg t ex att vi skriver av en inventarie på tre år för att det makes sense i vår verksamhet. Kraven för skattemässigt direktavdrag uppfylls inte, så skattemässigt skrivs den av enligt skattemässiga regler på minst fem år. Då måste man ju göra underavskrivningar, så på så sätt blir de ju tvingande.

      Säg att inventarien kostar 150 000 kr och skrivs av med 50 000 kr per år. Första året får man däremot skattemässigt max skriva av 30%, dvs 45 000 kr. Rimligen måste man ju då boka upp en underavskrivning.

      Och en underavskrivning bör väl bokföras precis som en överavskrivning fast tvärtom om, dvs debet 2150 och kredit 8850.

  • Vilken fantastisk sida!! Har en fråga som jag hoppas ni kan svara på. Hjälper ett nystartat AB som hyrköper skärmar. Dessa ska betalas av under 60 månader (operationell leasing). Deklaration enligt K2 ger en förlust på 200 tusen, inte bra. kör vi enligt K3 (finansiell leasing) blir det en förlust på ca 15 000. Min fråga är: måste man göra avskrivningar första året?

    • Hej Gudrun!

      Strictly speaking ska du väl bokföringsmässigt börja skriva av en tillgång direkt du skaffat den.

      Eller missförstår jag din fråga? Varför skulle man inte behöva skriva av en tillgång första året?

  • Hej, Jag sitter och klurar på hur ackumulerade överavskrivningar från tidigare år påverkar årets beräkning av överavskrivningar. Vart lägger jag in dessa i beräkningen för att få fram det korrekta värdet för årets överavskrivningar? Mvh

    • Hej Lisette,

      Det man brukar räkna på är ”vad är det lägsta skattemässiga restvärdet i årets bokslut enligt 30-regeln resp 20-regeln”. Det skattemässiga restvärdet är alltså bokfört värde på tillgångarna efter både planenliga och överavskrivningar. Om detta är tredje året en tillgång ska skrivas av, räknar man alltså på vad lägsta restvärdet blir enligt 30-regeln (förra årets skattemässiga restvärde minus 30%) respektive enligt 20-regeln (40% av anskaffningsvärdet efter tre års avskrivningar à 20%. Ta det lägsta av dessa två – detta är ditt lägsta skattemässiga restvärde.

      Nu var detta ett väldigt förenklat exempel – det kan vara mycket mer komplicerat i verkligheten, med tillgångar som tillkommit olika år, jämkade procentsatser för räkenskapsår med olika längd, osv. Men ibland är det så enkelt. 🙂

      När du räknat fram årets ”lägsta skattemässiga restvärde” tittar du på vad det bokförda skattemässiga restvärdet är i bokslutet innan du gör överavskrivningar. Om det är högre än det lägsta du får ha, kan du (om du vill) göra ytterligare överavskrivningar för att landa på det lägsta skattemässiga restvärdet. Om det är lägre än det lägsta du får ha, måste du istället lösa upp en del av de ackumulerade överavskrivningarna.

      Hoppas det besvarade frågan.

  • Hej! Varför måste skattemässiga avskrivningar göras först innan de andra bokslutdespositionerna görs? På vilket sätt påverkar den de andra?
    Mvh Anna

    • Hej Anna,

      Det finns nog inget som säger att de måste göras innan alla andra bokslutsdispositioner. Eller var har du hittat det?

      De bör ju däremot göras innan de bokslutsdispositioner som kräver en skatteuträkning, t ex avsättning till p-fonder eller uppbokning av årets skatt, eftersom de påverkar skattemässigt resultat.

  • Stötte på detta påstående när jag pluggade ”större skattemässiga avskrivningar under vissa år motsvaras i princip av mindre skattemässiga avskrivningar andra år”
    Förstår verkligen inte? Hur hade du svarat & motiverat detta påstående?

    • Hej Maria,

      Förlåt sent svar på detta. Svårt att säga utan att veta sammanhanget. Men man skulle kunna gissa att de menar att planenliga avskrivningar ju ofta (men inte alltid) är linjära, dvs skrivs av med samma belopp varje år. Vi kan som exempel använda 20% per år under fem år.

      Medan om man maximerar sina skattemässiga avskrivningar så skriver man av mer i början med hjälp av 30-regeln, och istället mindre under senare år då de planenliga avskrivningarna ”kommer ikapp”. Totalt har man skattemässigt skrivit av lika mycket, men mer vissa år och mindre andra. Låter det rimligt?

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *