Accounts-bloggen

Vad kostar dina anställda?

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

Vet du vad det kostar att ha en anställd (eller att betala ut lön till dig själv)? Det beror faktiskt på några olika faktorer, framför allt ålder på den anställde. Dessa delar påverkar kostnaden:

  • Lönen
  • Arbetsgivaravgifter
  • Semester
  • Ev övriga förmåner

Lönen

Lönen är helt enkelt bruttolön, dvs lön före skatt. När man förhandlar lön med en anställd är det alltid lön före skatt och exklusive ev semesterersättning man diskuterar (om inte annat sägs uttryckligen). Låt oss säga att en anställd har 25 000 kr i månaden före skatt. Detta blir en kostnad på lämpligt lönekonto (7XXX) i bokföringen.

Arbetsgivaravgifter

Det finns olika slags sociala avgifter (egenavgifter, särskild löneskatt mm) men de som betalas på lön kallas normalt arbetsgivaravgifter och är normalt 31,42% av bruttolönen. På en bruttolön på 25 000 kr blir alltså arbetsgivaravgifterna 7 855 kr. Detta blir en kostnad som oftast hamnar på konto 7510 i bokföringen.

Men för anställda i vissa åldrar är arbetsgivaravgifterna reducerade, vilket kan göra dina lönekostnader betydligt lägre:

  • För anställda som fyller 26 år under året: 15,49%
  • För anställda som fyller 66-75 år under året: 10,21%
  • För anställda som fyller 76+ år under året: 0%

Semester

Ämnet semester är så stort att det kräver en egen bloggpost (eller flera). Men kortfattat finns två varianter:

  1. Den anställde är fast anställd och har ett visst antal betalda semesterdagar (minst 25) per år. Under sin semester har man i princip bibehållen lön.
  2. Den anställde är tillfälligt anställd, har varierande arbetstid eller av annan anledning ingen fast semester. Istället får man då ett tillägg på lönen för semesterersättning (minst 12%). Om inget annat sägs, antas en timlön alltid vara exklusive semesterersättning.

I det första fallet påverkas inte din lönekostnad nämnvärt, kom bara ihåg att du betalar lön även när den anställde har semester.

I det andra fallet måste du komma ihåg att lönekostnaden blir (minst) 12% högre än avtalad lön om ni inte uttryckligen sagt något annat. Och ja, det är arbetsgivaravgifter även på semesterersättning.

Övriga förmåner

Detta är egentligen inte en del av lönekostnaden, men det händer ofta att anställda har andra förmåner, t ex gymkort/friskvårdsbidrag, pensionsförsäkringar, förmånsbil mm. Inget av detta är lagstadgat, men väldigt många kollektivavtal inkluderar t ex pensionslösningar, så många anställda tror faktiskt att det är obligatoriskt på alla företag.

Så vad blir kostnaden?

Vi använder vår exempellön på 25 000 kr i månaden.

Ålder Kostnad
-26 år 25 000 * 1,1549 = 28 872 kr
27-65 år 25 000 * 1,3142 = 32 855 kr
66-75 år 25 000 * 1,1021 = 27 552 kr
76- år 25 000 kr

Om den anställde inte har betalda semesterdagar och semesterersättning ska läggas på, tillkommer 12% på beloppen ovan.

12 Kommentarer

  • Förutsatt att det inte är en byggnadsarbetare, de har 13 % semesterersättning enligt avtal, och har i årets pågående förhandlingar lagt in krav om höjning…

  • Jäpp, de flesta villkor varierar i olika kollektivavtal. Frångår man det lagstadgade är det (så gott som) alltid till den anställdes fördel.

    Skrev därför ”minst 12%” ovan. Lade nu till det på ett ställe till för tydlighet. 🙂

    Tack för påpekandet!

  • Uträkningen ”25 000 * 1,3142 = 32 855 kr” stämmer till viss del men i den aktuella åldersgruppen tillkommer olika försäkringar (en del lagstadgade, andra kollektivt avtalade). Vidare räknar man semestern som ”lön för icke arbetad tid”.

    Totalt blir det 50%, d.v.s. att en lön på 25 000 kr kostar arbetsgivaren 37 500 kr (25 000 + 50%).

    Hans

    • Det enda som såvitt jag vet alltid är lagstadgat är semesterlön/tillägg. Övriga försäkringar, pensionsavsättningar mm är antingen frivilliga eller ingår i kollektivavtal el dyl, dvs gäller endast för de som använder de avtalen. Det kan säkert också förekomma viss praxis i vissa branscher/yrken, som är normalt förekommande men egentligen inte obligatoriskt. Det är i alla fall så långt jag vet. Har du exempel på ytterligare lagstadgade försäkringar mm, kommentera gärna.

      Man kan ju resonera på olika sätt med semestern. Vill man veta vad man betalar för faktiskt arbetad tid blir kostnaden mycket riktigt lön + semester + soc, dvs runt 50% extra som du säger. Vill man istället veta vad den månatliga kostnaden blir, oavsett om den anställde har semester eller inte, blir det ju i princip bara lön + soc. Den siffran är t ex intressant för en egenföretagare som vill veta vad kostnaden blir i företaget för den lön man själv tar ut.

  • Humm! Måste ju även vara in här på lön och säga så här.

    Hur intressant blir lönekostnaderna när man sedan bokför!
    Allt du betalar hamnar ju på kostnadskonton som blir en minskning av vinsten = lite lägre vinst men ger får man förmoda en inkomst = vinst.
    Kostnadskonton drar alla företag av innan de redovisar vinst = lägre vinst men även lägre skatt.
    Samhällsbidragande = skatt, går till allas ”sociala välfärd” observera att denna välfärd inte är som den varit. Man bidrar till ett hållbart samhälle, där även företagens konsumenter finns.
    Men går till skola, omsorg, kollektivtrafik, brandkår, BB m.m.
    Som jag tror att även egen företagare eller VD på övriga företag också nyttjar på något sätt, indirekt mer eller mindre.
    Man kan inte köpa egna vägar för eget bruk, om det då inte gäller på privat mark.

  • Har ett problem och försöker skapa ett excel ark med en löne uträkning

    Jag kallar modellen för 80/20 Detta menas att 80% av en intäkt skall gå till den som utför jobbet inklusive semester ersättning, arbetsgivaravgiften och sociala avgifter. och 20 % skall gå ren vinst till bolaget.

    Problemet är att jag får till excel arket men när jag ska göra kontroll räkningen så skiljer summorna.

    Någon som har el kan göra en sådan formel i excell får gärna maila den till mig

    mvh
    Joseph Thien
    joseph.t.thien@gmail.com

  • Hallå Joseph!
    Om du vill kan du maila arket till info@accountfactory.com, så kan vi kika på det. Free of charge, såklart.

  • Jag hittade en klockren tjänst på nätet som hjälper till med betalningar av lön. På så sätt slipper man beräkna själv och hålla koll på arbetsgivaravgifter. Det har ju blivit ändringar under 2015 1 maj. Nu är det helt andra arbetsgivaravgifter för ungdomar.
    Gå in på http://www.paysalary.se – Där kan du betala lön utan att anställa

  • Jag undrar hur man ska bokföra en utbetalning av semesterlön gällande juli år 2015.
    Ingående balans från 2014:
    • Konto 2920: -42240 sek
    • Konto 2941: -13094 sek
    Företaget har två anställda, den ene tjänar 32000 sek/månad och den andre (som började på företaget den 1:a september 2014) tjänar 24000 sek/månad.
    De har alltså under 2014 tjänat in semesterlön värd 30720 respektive 11520 sek.
    Under 2015 har de tjänat in 11520 och 8640 kr.
    Hur ska allt detta bokföras i kombination med sociala avgifter, personalskatt etc?
    Vore toppen om jag kunde få lite input!
    Mvh Sophie

  • Det beror lite på. 🙂 Man kan nämligen köra lite olika varianter vad gäller semesterlön.
    1. Den noggrannaste metoden innebär att man vid varje månadslön bokar upp den semesterlön som man tjänat in den månaden, samt bokar bort när semesterlön betalas ut. Detta ger den exaktaste resultatpåverkan från månad till månad.
    2. En något enklare metod är att man i bokslutet bokar upp upplupen semesterlön och när semestern betalas ut bokas semesterlönen bort. Det innebär att resultatet i semestertider blir mer rättvisande, eftersom ingen lön kostnadsförs när man inte arbetat. Nackdelen är att hela kostnaden för intjänad semesterlön tas först i bokslutet varje år. Resultatet är alltså under året något sämre än vad det ser ut.
    3. Och en ännu enklare metod är att man i bokslutet endast justerar semesterlöneskulden, dvs bokför förändringen mot fg års bokslut. I övrigt rör man inte semesterlöneskulden alls. Nackdelen är semestermånaderna får väldigt dåligt resultat, eftersom lön kostnadsförs trots att man inte arbetar.
    Bryr man sig inte om resultat månad-till-månad, rekommenderar jag alternativ 3. Om det är siffror som har stor betydelse för resultatet bör man kanske köra alt 1.
    I ert fall gissar jag att att ni kört alt 2/3 och frågan är nu om ni för semestermånaden ska köra alt 2 eller 3. För alt 3 kostnadsför ni bara lönen precis som vanligt, oavsett om det är semesterlön eller inte. För alt 2 debiterar ni utbetald semesterlön (brutto) på 2920, och sociala avgifter på den på 2941. Detta alltså istället för att kostnadsföra på 7XXX-konton. I övrigt bokförs lönen som vanligt.

  • Hej igen!
    Tack för ett utförligt svar 🙂 Det stämmer att vi använder metod 3.
    Så när jag bokför semesterlönen för juli 2015 blir den alltså:
    7010 – deb 62.400 kr (från 2014: 42.240 kr och från 2015: 20.160 kr)
    2710 – kre 16.848 kr (från 2014: 11.404,80 kr och från 2015: 5.443,20 kr)
    1930 – kre 45.552 kr
    7510 – deb 19.344 kr (från 2014: 13.094,40 kr och från 2015: 6.249,60 kr)
    2731 – kre 19.344 kr (från 2014: 13.094,40 kr och från 2015: 6.249,60 kr)
    Jag förmodar att personalskatt ska beräknas även på den upplupna semesterlönen (42240kr, konto 2710)?
    Om ovanstående stämmer hur ska jag då vid årsbokslutet (31/12-15) bokföra de nya upplupna semesterlönerna och sociala avgifter (dvs för resten av intjänandeåret 2015 from 1 april) samt förändringen av semesterlöneskulden?
    //Sophie

  • Hej!

    För konteringen i juli: ja, om bruttolönen är 62 400 kr (oavsett om det är semesterlön eller vanlig lön) tycker jag konteringen verkar stämma. Får dock inte riktigt ihop de sociala avgifterna – 31,42% av 62 400 kr borde ju vara 19 606 kr. Eller har du någon med reducerade avgifter i personalen?

    Notera att när du räknar ut vilken semesterlön som ska betalas ut, stirra dig inte blind på vad som ligger på 29XX utan gör en ny beräkning av den faktiska semesterlöneskulden. Eftersom du inte tömmer 29XX-kontona, spelar det ingen roll vid utbetalningstillfället vad du bokat upp i bokslutet.

    När du sedan i bokslutet ska justera semesterlöneskulden, räknar du fram vad din faktiska semesterlöneskuld per bokslutsdatum är, samt justerar saldona därefter på 29XX mot 7XXX och 75XX.

    Nivån på semesterlönen beror på vilket semesteråtagande företaget har mot den anställde – t ex enligt semesterlagen, kollektivavtal eller individuellt avtal – samt hur många dagar och/eller hur mycket semesterlön den anställde har tjänat in. Det finns en massa olika varianter här, så man får helt enkelt läsa på semesterreglerna.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.