Accounts-bloggen

Så funkar det: periodiseringsfonder

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

Minns ni de där böckerna man hade som liten: Så funkar det? De kanske finns fortfarande, jag vet inte. Men här på bloggen tänkte vi köra vår egen lilla Så funkar det-serie. Först ut är periodiseringsfonden.

Periodiseringsfonden är ett verktyg som företagaren kan använda för att skjuta upp beskattningen på sina vinster och/eller resultatutjämna mellan åren. Det är en ren bokförings- och deklarationsmanöver och det flyttas aldrig några faktiska pengar nånstans. Det är alltså inte en fond i bemärkelsen aktiefond – något som ibland gett upphov till missförstånd.

Enkelt uttryckt kan ett företag dra av en viss del (25% för AB och 30% för EF/HB) av sitt resultat och lägga den i en p-fond. Detta sänker det beskattningsbara resultatet det året och minskar alltså skattekostnaden. När p-fonden ett senare år plockas fram igen, ökar det årets beskattningsbara resultat och skattekostnad i motsvarande mån.

Ett företag kan ha upp till sex olika p-fonder, som var och en tillhör var sitt år. En p-fond kan finnas upp till sex år och måste sedan upplösas, men samma år kan ju en ny p-fond bildas. Man kan alltså ständigt rulla upp till sex års p-fonder framför sig. Man kan även välja att lösa upp delar av eller en hel p-fond innan sex år har gått, för att t ex kvittas mot ett underskott eller (för EF/HB) skattas fram ett år då man råkar ha låg marginalskatt.

Det kanske mest lönsamma användningsområdet är just resultatutjämning för EF/HB. Ta t ex ett år då 100 tkr av en enskild firmas resultat kommer att beskattas med en marginalskatt på 50% (dvs ca 63% med sociala avgifter). Säg att vi istället sätter av till p-fond så att resultatet hamnar på brytpunkten för statlig skatt. Idealt sett får vi senare ett år då vi av olika anledningar har ett resultat som ligger såpass långt under brytpunkten att vi kan plocka fram hela p-fonden igen till en betydligt trevligare beskattning om ca 43%. Det blir en rätt bra besparing. Om det visar sig att vi aldrig får ett ”låginkomstår” igen, har vi inte fått någon direkt skattevinst utan bara en skattekredit.

För EF/HB är avsättningen ”gratis”, medan AB blir årligen belagda med en skattepliktig schablonintäkt på 72% av statslåneräntan, vilket höjer bolagets skatt. I årets deklaration är schablonintäkten 2,08% av p-fonderna vid årets ingång, vilket innebär en höjd skatt med 0,55% av p-fonderna. Den kan jämföras med bolagets normala upplåningskostnad för att avgöra om p-fonderna är en vettig finansieringsform. Att vid behov använda p-fonder i EF/HB är alltså lite av en ”no-brainer”, medan det i AB är belagt med en kostnad.

För HB kan det nämnas att alla avsättningar görs på delägarnivå – resultatet i bolaget delas upp mellan delägarna och var och en kan sedan göra de avsättningar de vill innan resultatet beskattas.

En källa till missförstånd är just ordet ”fond” i namnet, som för tankarna till aktie- och räntefonder (dvs sparande), eller ”fonderade medel” som brukar innebära delar av det egna kapitalet som är ”vikta” för vissa ändamål. I själv verket är det ju en skatteskuld vi talar om, dvs raka motsatsen. Dessutom är det i EF/HB svårt att beräkna exakt hur stor den skatteskulden är – det beror ju på skattesatsen det år p-fonden plockas fram. Att p-fonden dessutom sällan bokförs i EF/HB gör det extra lätt att ”glömma bort” den.

2 Kommentarer

  • Hej, vilken bra förklaring!
    Nu har jag en följdfråga: Vi skall likvidera ett bolag där jag är delägare. Det finns 1.7miljoner i balanserade förluster och inga vinster 2010. 6 p-fonder. Frågan är om allt ska lösas upp nu eller är det bättre att vänta till slutavräkningen nästa räkenskapsår? Vår revisor föreslår att enbart en skall lösas upp men jag förstår inte vitsen med det?
    Tacksam för svar!

    Mvh Sara

  • Oj, det var inte en fråga man får varje dag.

    Förstod jag rätt att bolaget kommer att likvideras under 2011 och du undrar över om p-fonder bör plockas fram i bokslutet 2010-12-31?

    Litegrann beror det på hur stora p-fonderna är. Är de större än underskottet i deklarationen som gjordes våren 2010?

    Jag har inte stött på frågan tidigare och har väl ingen omedelbar idé om best practice eller varför er revisor tycker att ni bara ska lösa upp en p-fond. Ni kan ju i och för sig fråga honom/henne om orsaken. 🙂

    Det enda jag spontant kan tänka mig är att om p-fonderna är större än förra årets underskott i deklarationen, bör ni nog inte plocka fram allihop 2010 och betala skatt på överskottet, för att sedan göra en förlust för div kostnader under 2011. Det skulle ju bli ett underskottsavdrag som ni inte kan utnyttja. Bättre då att spara lite p-fonder och lite av vinsten till 2011.

    Mer troligt, om p-fonderna inte är större än underskottet kommer ni ju att likvidera bolaget med ett underskott och då har jag ingen direkt idé om varför det ska spela någon roll. Om du kollar med revisorn om orsaken, vore det intressant om du kommenterade här.

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *