Förslag på nya fåmansbolagsregler

Många har hört talas om förslaget om nya fåmansbolagsregler, som ska gälla från 1 januari 2026. Inga beslut är tagna ännu och regeringen väntas inkludera det slutliga förslaget i budgetpropositionen den 22 september 2025.

Det känns onekligen på ”vibbarna” som att förslaget kommer att klubbas i en eller annan form. Däremot kan såklart detaljerna i förslaget ändras hela vägen fram till beslutet, eller förslaget t o m dras tillbaka. Men det är ändå dags att ta en närmare titt på vad effekterna blir av förslaget om nya regler.

Detta är en översiktlig genomgång av förslaget. Om du vill titta närmare på vad det innebär just för dig, kontakta oss gärna. Och om du vill läsa alla 125 sidor i lagrådsremissen själv så finns den här.🙂

Vad gäller det?

För en genomgång av fåmansbolagsbegreppet och dagens regler, se Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna. Men nedan kommer en liten sammanfattning.

Fåmansbolagsreglerna gäller ägare i små aktiebolag och reglerar en rad olika saker, men framför allt beskattning av aktieutdelning samt reavinster och -förluster när aktierna säljs.

Alla aktiebolag som är kunder hos oss är fåmansbolag och reglerna träffar alltså alla ”fysiska ägare”, dvs privatpersoner som äger aktier i företaget.

Ändringarna som nu föreslås gäller endast när man har ”kvalificerade aktier” och därmed lämnar en bilaga K10 i sin deklaration. Detta är det allra vanligaste när man arbetar aktivt i sitt bolag. Alternativet är att aktierna är ”okvalificerade” och man lämnar en bilaga K12 i sin deklaration (när det finns något att deklarera), oftast pga att man inte arbetar aktivt i bolaget. Se blogginlägget om fåmansbolagsreglerna för fler definitioner.

Hur ser dagens regler ut?

Lite sammanfattat: varje år får varje delägare ett ”utdelningsutrymme” (även kallat gränsbelopp) i vart och ett av sina bolag. Reavinster och aktieutdelningar som ryms inom utdelningsutrymmet beskattas med 20%, och ev inkomst utöver detta beskattas som inkomst av tjänst. Eventuellt ej utnyttjat utdelningsutrymme sparas till senare år.

Utdelningsutrymmet räknas i dagsläget fram på ett av två sätt (det som ger bäst resultat). Antingen huvudregeln med en ”ränta” räknad på anskaffningsvärdet för aktierna plus en lönedel baserad på bolagets utbetalda löner. Eller förenklingsregeln med ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbeloppet (209 550 kr under 2025), för alla ägare att dela på.

Vad innebär förslaget om nya regler?

Det är en rad olika saker som förslaget vill ändra på och det varierar från fall till fall hur detta slår för dig som ägare. Vi beskriver nedan förslaget om nya regler genom att jämföra varje del med dagens regler. Vi kallar dem ”nya regler” även om de egentligen inte är klubbade ännu.

I många beräkningar används inkomstbasbeloppet (IBB) för föregående inkomstår som bas för beräkningarna, dvs IBB 2025 för beskattningsåret/inkomståret 2026 osv.

Från två regler till en regel

Nuvarande regler

I dag kan man som sagt välja mellan ”huvudregeln” och ”förenklingsregeln” för varje bolag.

Nya regler

I de nya reglerna finns istället endast en regel som alla använder. Varje ägare får ett grundbelopp på 4 IBB, vilket blir 322 400 kr för 2026. Till detta får man lägga ett lönebaserat belopp om bolaget har betalat ut löner över en viss nivå.

På samma sätt som i nuvarande regler kvoteras grundbeloppet efter ägarandelen. Om du äger 50% av bolaget så får du för 2026 ett grundbelopp på 50% av 322 400 kr.

Grundbelopp om man äger flera bolag

Nuvarande regler

Man får endast använda förenklingsregeln i ett bolag varje år. Om man har flera bolag måste man varje år välja vilket bolag som får schablonbeloppet medan övriga bolag får huvudregeln. Såvida det inte är fördelaktigare med huvudregeln i alla bolag såklart.

Nya regler

I de nya reglerna får du grundbeloppet multiplicerat med din ägarandel i varje företag. Men du kan aldrig få mer än totalt ett grundbelopp över samtliga bolag. Om summan för alla bolag blir mer än ett grundbelopp behöver du proportionera ut grundbeloppet efter ägarandel.

Ingen proportionering: Om du äger två bolag med 50% respektive 30% ägarandel, får du alltså 50% av grundbeloppet (161 200 kr) i ena bolaget och 30% (96 720 kr) i andra bolaget – totalt 80% av ett grundbelopp (257 920 kr).

Proportionering: Om du äger två bolag med 50% respektive 70% ägarandel, behöver vi räkna lite eftersom du inte kan få mer än totalt ett grundbelopp. Då får du istället 50/120 av grundbeloppet (134 333 kr) i det ena bolaget och 70/120 av grundbeloppet (188 067 kr) i det andra – totalt ett grundbelopp på 322 400 kr.

Lönebaserat utrymme

Nuvarande regler

Förutsatt att du äger mer än 4% av aktierna (se nedan) och förutsatt att du själv tar ut en lön över ett visst lönekrav (6 IBB + 5% av bolagets totala löner), får du med huvudregeln lägga till ett lönebaserat belopp. Beloppet är din ägarandel gånger 50% av bolagets totala löner. Dvs om du äger 75% av aktierna, bolaget 2024 betalade ut 2 mkr i löner och du själv tog ut minst 557 200 kr i lön, fick du för inkomståret 2025 lägga till ett lönebaserat belopp på 0,75 * 0,5 * 2 mkr = 750 000 kr. Om du tog ut 557 199 kr i lön eller mindre fick du inte använda löneunderlaget alls.

Nya regler

Lönekravet slopas och 4%-spärren likaså (se nedan). Det görs även ett avdrag från din andel av lönesumman med 8 IBB, innan man lägger 50% av det kvarvarande beloppet till sitt utdelningsutrymme. Alla får alltså lägga till ett lönebaserat utrymme, oavsett egen lönenivå och ägarandel, men endast den del av din andel av lönesumman som är större än 8 IBB. Se även nedan om begränsningen på 50 ggr ditt eget löneuttag.

Om du äger 75% av aktierna och bolaget under 2025 betalar ut 2 mkr i löner tar vi alltså 75% av 2 mkr, drar av 644 800 kr och får ett lönebaserat utrymme på 50% av detta, dvs 0,5 * (0,75 * 2 000 000 – 644 800) = 427 600 kr.

Om två makar äger aktier i bolaget gör man avdraget på 8 IBB från deras gemensamma del av lönesumman innan sedan 50% fördelas ut på deras respektive utdelningsutrymmen.

Som idag finns det ett tak på det lönebaserade utrymmet på 50 gånger den lön du själv tagit emot. Detta är med nuvarande regler sällan ett större problem om du uppfyller lönekravet, men kan slå till oftare med de nya reglerna. En delägare som tar ut endast 10 000 kr i lön får ju också lägga till ett löneunderlag, men då begränsas det alltså till 500 000 kr.

Ingen uppräkning av sparade utdelningsutrymmen

Nuvarande regler

Sparat utdelningsutrymme räknas varje år upp med statslåneräntan plus 3 procentenheter.

Nya regler

Ingen uppräkning av sparat utdelningsutrymme.

Träda 4 år istället för 5 år

Nuvarande regler

Dina aktier anses normalt ”kvalificerade” om du är verksam i bolaget i betydande omfattning och har varit det något av de fem föregående åren. Om man vänder på det innebär det att om du inte är verksam i bolaget under fem hela inkomstår kommer dina aktier från och med år 6 att var ”okvalificerade”. Detta brukar kallas att lägga ett tidigare aktivt bolag i ”träda” i fem år.

Att ha okvalificerade aktier innebär i korthet att du kan göra reavinster och ta emot utdelningar till 25% skatt utan beloppsgräns, samt att du deklarerar på bilaga K12 istället för K10.

Det finns lite mer detaljer i gränsdragningarna kring kvalificerade aktier, t ex om du är verksam i bolag med likartad verksamhet eller om en närstående till dig är verksam i bolaget. Så gör alltid din research om du vill lägga bolaget i träda.

Nya regler

Samma regler men trädaperioden sänks från fem till fyra år.

Ränta på omkostnadsbeloppet

Nuvarande regler

Med huvudregeln får du en ”ränta” på ditt omkostnadsbelopp (anskaffningsvärde för aktierna) med statslåneräntan + 9 procentenheter.

Nya regler

Du får en ”ränta” med samma räntesats men endast på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. De allra flesta med ett anskaffningsvärde bestående av endast aktiekapitalet kommer alltså inte att få någon ränta.

Dubbel koncerntillhörighet

Nuvarande regler

Vi går inte in på detaljerna här. Men kortfattat har det under många år inte varit möjligt för två aktiebolag att äga ett bolag tillsammans och båda vara moderbolag ur ett K10-perspektiv, då det krävs mer än 50% ägande för att vara moderbolag enligt den speciella definitionen för fåmansbolag. Följden har varit att maximalt ett ägarbolag har kunnat använda löneunderlaget i dotterbolaget.

Nya regler

Med de nya reglerna gör ”dubbel koncerntillhörighet” ett återtåg och det blir återigen möjligt för två bolag att (med lite fixande och trixande) vara moderbolag till samma dotterbolag och båda få använda löneunderlaget från dotterbolaget. Det handlar ofta om något i stil med att ena bolaget äger lite mer än 50% och det andra bolaget har rätt att utse fler än hälften av styrelsens ledamöter.

Vad blir enklare med nya reglerna?

Samma regel för alla bolag. Vi behöver inte längre bestämma om huvud- eller förenklingsregeln ska användas. Eller för de med flera bolag – vilket bolag som ska få använda förenklingsregeln. ”I vilket av dina bolag vill du ha schablonbeloppet” är inte längre en fråga vi kommer att ställa till våra kunder.

Inget krav på löneuttag, dvs man slipper kontrollera i slutet av året att man ligger över den ”magiska gränsen” för att få löneunderlaget nästa år. Tidigare år har vi alltid i december kollat av lönenivåerna hos våra kunder, ifall någon ägare bör och vill ”bumpa upp” sin lön innan årsskiftet. Men detta kommer alltså inte att behövas längre om de nya reglerna går igenom.

Ingen ”ränta” på anskaffningsvärdet i de allra flesta fall. Och ingen uppräkning av sparade utdelningsutrymmen. Dessa två är dock inte så komplicerade att hantera när man använder skatteprogram.

Vad blir….mindre enkelt med nya reglerna?

Om en person är ägare i flera bolag ska grundbeloppet alltid fördelas mellan dessa. Man måste alltså ha uppgifter om ägandet i samtliga bolag för att göra någon av K10:orna. Detta kan komplicera processen om olika personer gör dina olika K10:or. Förvisso behöver man ibland samorda K10:orna även idag, i alla fall om man vill använda förenklingsregeln.

De nya reglerna kan innebära försämringar som gör det förmånligt att lägga sitt ägande i ett holdingbolag. K10:an i holdingbolaget blir förmodligen ganska enkel, men det blir ju ett bolag till att rådda för ägaren.

De nya reglerna kan i andra fall göra det förmånligt att plocka ut sina aktier från sitt holdingbolag (se nedan). Den transaktionen kräver lite planering och sedan har du ett holdingbolag du kanske behöver avveckla.

Vinnare och förlorare

Exakt hur nya reglerna slår varierar såklart från fall till fall. Men här är några vanliga situationer. Vi antar att ditt anskaffningsvärde är typ aktiekapitalet och bortser därför från ”räntan” som oftast blir försumbar eller med nya reglerna ofta noll.

Ägare utan löneunderlag

Om du i dagsläget äger ett bolag där du inte har något löneunderlag och därför använder förenklingsregeln, får du med nya reglerna ett betydligt bättre belopp varje år (4 IBB = 322 400 kr mot 2,75 IBB = 221 650 kr för inkomståret 2026). Samma procentuella förbättring oavsett om du är ensam ägare eller ni är flera delägare.

Ägare med flera företag utan löneunderlag

Om du äger flera bolag utan löneunderlag, får du å ena sidan totalt mer utdelningsutrymme än med dagens regler (se förra stycket), men grundbeloppet fördelas strikt proportionerligt och du kan alltså inte längre välja vilket bolag som får mest utdelningsutrymme. Om det är bättre eller sämre beror lite på ditt behov av utdelningsutrymme i de olika bolagen.

Ensam ägare med lön på brytpunkten

Om du är ensamkonsult som äger hela ditt bolag och tar ut en lön på brytpunkten, kommer du att få ungefär samma utfall som med dagens regler. Du får inte längre något löneunderlag men får istället ett högre grundbelopp.

Om du dessutom har externa anställda blir det också ungefär samma belopp med nya reglerna som nuvarande regler. Avdraget på 8 IBB från löneunderlaget vägs upp av det högre grundbeloppet.

En fördel är att du inte behöver hålla koll på ditt exakta löneuttag som tidigare.

Flera ägare och löneunderlag

Här kommer nya reglerna ofta ge ett sämre resultat. Vi säger att två konsulter äger ett bolag tillsammans 50/50 utan externa anställda och tar ut lön på brytpunkten 643 000 kr. Med nuvarande regler skulle de 2026 få ett lönebaserat belopp på 321 500 kr vardera (50% av 50% av 2 * 643 000 kr). Med nya reglerna får de inget lönebaserat belopp utan endast 50% av ett grundbelopp, dvs 161 200 kr vardera. Om de är tre eller fyra lika stora ägare blir det samma effekt fast med ännu lägre grundbelopp.

Om bolaget även har externa anställda får ägarna förmodligen ett lönebaserat utrymme även med nya reglerna. Men lönebaserade utrymmet blir ju även större med nuvarande regler, och nya reglerna innebär fortfarande en försämring. Ju fler ägare, desto större skillnad.

Ett undantag för delägare som är makar. De drar av 8 IBB från sin gemensamma andel av lönesumman innan de delar upp den mellan sig och lägger 50% till utdelningsutrymmet. I exemplet med ägande 50/50 ovan får de alltså 50% av 50% av (2 * 643 000 – 644 800) = 160 300 kr vardera. Plus 50% av grundbeloppet, dvs 160 300 + 161 200 = 321 500 kr, dvs samma som med nuvarande regler. Och det är väl ganska rimligt att man inte ska behöva lägga hela ägandet i sitt gemensamma bolag hos den ena maken för att få ett bättre utdelningsutrymme.

Ägare som inte får utnyttja löneunderlaget

En ägare som idag inte får utnyttja löneunderlaget pga för lågt löneuttag eller en ägarandel på 4% eller mindre, kan få en bättre situation med nya reglerna då både kravet på löneuttag och 4%-spärren tas bort.

Åtgärder

Så är det något man kan göra för att optimera sin situation, förutsatt att förslaget om nya regler går igenom? Här är några exempel.

Bilda holdingbolag

I bolaget med flera ägare som får en sämre situation än tidigare, kan man ibland vilja lägga sitt ägande i ett holdingbolag (men inte säkert). Speciellt om ägaren med nya reglerna får ett mycket litet eller inget löneunderlag alls. Med ett holdingbolag får ägaren då ett helt grundbelopp istället för sin ägarandel av ett grundbelopp.

Det finns några detaljer att tänka på om du ska bilda en holdingbolagsstruktur, så gör din research eller ta hjälp av en rådgivare.

Avveckla holdingbolag

En ägare som är anställd i bolaget och idag äger genom holdingbolag för att man äger max 4% och inte får använda löneunderlaget, kan med de nya reglerna vilja växla till att äga sina aktier privat. Eftersom 4%-spärren tas bort får ägaren använda löneunderlaget i bolaget, vilket kan ge ett bättre utdelningsutrymme.

Även här är det några detaljer att ha koll på, så ta gärna hjälp av en rådgivare eller åtminstone läs på rejält själv.

Kom ihåg att varje gång du köper något av ditt eget bolag (t ex aktier) måste du betala minst marknadsvärde för att slippa förmånsbeskattning. Det kan alltså i värsta fall bli ganska dyrt att avveckla sin holdingbolagsstruktur.

Slutsats

En del förändringar och en del förenklingar. Många får bättre utdelningsutrymmen, många får ungefär samma och en del får tyvärr sämre utdelningsutrymmen.

Men som sagt, exakt hur de nya reglerna ser ut vet vi först när de klubbas.