Accounts-bloggen

Skatt i enskilda firmor

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

Den eviga frågan, hur mycket skatt betalar man egentligen i en enskild firma? Vi har ett rätt stort antal enskilda firmor bland våra kunder och det är alltid en utmaning att förklara (och veta) exakt hur mycket skatt företagaren ska betala.

Vi börjar här med en rätt ingående förklaring och på slutet kommer några tumregler. Om du vill veta exakt (mer eller mindre) hur det fungerar kan du läsa alltihop, annars kan du skumma lite tills du kommer till slutet.

Vi skriver på vissa ställen ”BÅ 2020” för att poängtera att belopp gäller för beskattningsåret 2020, vilket är samma sak som inkomståret 2020.

Krångligare än aktiebolag

Vi kan säga det på en gång: beskattningen i enskilda firmor är betydligt krångligare än i aktiebolag. Det finns andra anledningar att driva enskild firma (lägre skatt på vissa nivåer, mindre admin, färre regler), men en enkel skattesituation är det alltså inte.

Vad baseras skatten på?

Vi tar tag i en vanlig källa till förvirring direkt: skatten beräknas på ditt skattemässiga resultat i firman, varken mer eller mindre. Och ditt skattemässiga resultat är dina intäkter under året (allt du sålt) minus dina avdragsgilla kostnader under året (allt du köpt), plus/minus vissa skattemässiga justeringar. Och detta gäller allt som fakturerats under året, oavsett när det betalas. Alla belopp är normalt exkl moms, men om du bedriver momsfri verksamhet är det ingen moms på dina intäkter och du räknar med kostnader inkl moms istället.

Och här är en viktig punkt: det har ingen betydelse om du tar ut pengarna ur din firma eller inte. Absolut noll betydelse. Man kan alltså inte tänka som i ett aktiebolag, att man tar ut lön och skattar på det. Och innan någon säger något – ja, egna uttag påverkar underlag för räntefördelning och expansionsfond, vilket vi tittar lite kort på längre ned.

Ett litet exempel:

Fakturerat till kunder: 120 000 kr (exkl moms)
Div kostnader: 20 000 kr (exkl moms) (t ex telefon, internet, representation, kontorsmtrl mm)

Resultat/vinst: 100 000 kr

Det är denna siffra vi tar med oss till skatteberäkningen.

Skattemässiga justeringar

I deklarationen (blankett NE) gör man sedan en del skattemässiga justeringar. Man lägger t ex tillbaka ej avdragsgilla kostnader (t ex måltidsrepresentation, medlemsavgifter). Man kanske delar inkomsten med en make/maka. Och några diverse andra justeringar. Till slut har man årets överskott före avdrag för sociala avgifter. Eller underskott kan det ju också såklart vara.

Vilka skatter betalar man?

Det är framför allt två sorters skatt du betalar på dina inkomster: inkomstskatt och egenavgifter.

Inkomstskatt

Inkomstskatt är precis samma skatt som anställda betalar, dvs normalt mellan 29 och 35% kommunalskatt och på högre nivåer 20% extra statlig skatt.

Egenavgifter

Egenavgifter är enskilda firmans motsvarighet till arbetsgivaravgifterna som arbetsgivare betalar för anställda. Det är alltså sociala avgifter som går till t ex sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och den allmänna pensionen. Har man passiv näringsverksamhet betalar man istället särskild löneskatt.

Egenavgifterna är faktiskt en av sakerna som strular till skatteberäkningen för enskilda firmor, dels för att nivån är lite otydlig och dels för att beräkningen är lite komplicerad.

Egenavgifterna är normalt 28,97% för alla födda 1955 eller senare (BÅ 2020), dock med vissa undantag nedan. Men man får dessutom oftast en nedsättning med 7,5 procentenheter varje år (max 15 000 kr). Dessutom finns i vissa regioner regionala stöd som sänker egenavgifterna. Vidare kan man ändra sin karenstid för sjukdom hos Försäkringskassan från standard 7 dagar till något av 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar, vilket påverkar egenavgifterna. Sen finns tillfälliga ändringar, som t ex under 2020 då egenavgifterna sänktes till 10,21% för de första 100 000 kr i underlag, som en del av de statliga stöden pga Corona-pandemin.

Om man är född 1938-1954 (BÅ 2020) betalar man endast 10,21% i egenavgifter. Även personer födda 1955 och senare kan hamna i denna kategori, om man t ex fått sjukersättning, ålderspension mm (se länken till Skatteverket nedan). Om man är född 1937 eller tidigare betalar man inga egenavgifter alls.

Summa summarum är den vanligaste nivån 28,97%, men med 7,5% nedsättning upp till 15 000 kr.

Du kan läsa mer om egenavgifterna, olika nivåer, nedsättningar mm hos Skatteverket.

Hur beräknas egenavgifterna?

Här blir det då också lite komplicerat. Egenavgifterna baseras på överskottet efter avdrag för egenavgifter. Dvs:

Överskott före avdrag för egenavgifter
– egenavgifter
= Överskott efter avdrag för egenavgifter (som är underlag för egenavgifterna)

Här har vi då två val. Antingen använder vi ett skatteprogram för att räkna fram ett exakt avdrag som ger ett sådant underlag som i sin tur ger samma egenavgifter som avdraget – hängde du med?

Eller så får man göra ett något högre ”schablonavdrag” på 25% för att komma till överskott efter avdrag. Schablonavdraget varierar i sin tur om man har nedsatta egenavgifter av olika skäl, se Skatteverket. Det låter ju bra med ett högre avdrag, men efterföljande år måste man sedan lägga tillbaka schablonavdraget och istället dra av de faktiska egenavgifterna, så schablonavdraget är tyvärr ingen gratislunch.

Vi brukar föredra ett exakt avdrag för egenavgifter. Om man vill skjuta skatt på framtiden finns det andra, mer lätthanterliga sätt (t ex periodiseringsfonder, se nedan).

Det vi har efter avdraget för egenavgifter är alltså ”underlag för egenavgifter”. Detta är vad man menar när ”Coronastödet” gäller för ett underlag på upp till 100 000 kr. Och detta är vad de faktiska egenavgifterna beräknas på.

Hur beräknas inkomstskatten?

Vi går vidare i skatteberäkningen. Från underlaget ovan kan vi göra några ytterligare justeringar, t ex tillägg av sjukpenning som hör till näringsverksamheten eller avdrag mot inkomst av tjänst för nystartade verksamheter. Sedan hamnar vi på Nettointäkt eller Inkomst av näringsverksamhet.

Kuriosa: om du skickar in en preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket som underlag för din månatliga preliminärskatt, är det nettointäkten du ska uppge, inte vinsten före egenavgifter. Vanligt missförstånd, eftersom detta inte är supertydligt i Skatteverkets formulär. Skriver du in fel siffra här kan din deklarerade preliminära inkomst bli mycket högre än du tänkt dig.

Inkomst av näringsverksamhet läggs till din totala skatteberäkning och hamnar i samma hink som inkomst av tjänst (dvs lön, sjukpenning, föräldrapenning mm). Dessa utgör tillsammans din fastställda förvärvsinkomst.

Från detta dras ditt grundavdrag och vi hamnar då på beskattningsbar förvärvsinkomst. Och på detta belopp kan vi (äntligen) beräkna din inkomstskatt.

Det blir då kommunalskatt på hela beloppet och ytterligare 20% statlig skatt på inkomsten över skiktgränsen för statlig skatt. Skiktgränsen är 509 300 kr för BÅ 2020. Man pratar även om brytpunkten, som är samma sak fast innan grundavdraget och därför lite lättare att använda när man vill planera sin inkomst. Brytpunkten för BÅ 2020 är 523 200 kr. Båda dessa belopp är högre för personer fyllda 65 år vid årets ingång, pga högre grundavdrag. Du kan kolla upp olika belopp för olika år hos Skatteverket.

Jobbskatteavdraget då? Nja, det är faktiskt egentligen inte ett avdrag utan en skattereduktion. Och som alla skattereduktioner appliceras den på slutet av din skatteberäkning, förutsatt att det finns skatt kvar att reducera. Vi går inte in på reglerna för jobbskatteavdraget här.

När betalas skatten?

Skatten på enskilda firman ingår som sagt i skatten på dina privata inkomster och även i din slutliga kvarskatt eller skatteåterbäring. Har man företag är det sällan ”pengar till midsommar” som gäller utan man brukar få sitt slutskattebesked och förfallodag för kvarskatt nån gång under hösten. Men det varierar lite.

Ett tips: om du har betalat för mycket prelskatt under inkomståret och därför ska få skatteåterbäring, kan du istället retroaktivt justera ned din prelskatt för inkomståret till rätt nivå. Detta kan du göra fram till den 30 juni efter inkomståret. Och då får du tillbaka mellanskillnaden inom nån vecka eller två istället för att vänta till slutskattebeskedet.

Momsen då?

Momsen är en helt annan sak, deklareras (numera) helt separat i en momsdeklaration och betalas separat i samband med detta, så den tar vi inte upp här.

Räntefördelning, periodiseringsfonder, expansionsfond

Räntefördelning är en konstruktion som gör att man kan få lite ”ränta” på de pengar man satsat i sin enskilda firma. Enkelt uttryckt tittar man på firmans egna kapital (tillgångar minus skulder) i början av året. En viss procent av detta får man sedan (om man vill) dra av från vinsten i firman och istället skatta som inkomst av kapital, vilket är lägre skatt än på inkomst av näringsverksamhet.

Periodiseringsfonder innebär att man kan lägga åt sidan upp till 30% av årets vinst, inte skatta för det detta år utan istället ta fram och skatta för dem ett kommande år. Ett sätt att dels skjuta på skatten och dels att inkomstutjämna mellan åren. Enkelt uttryckt, pga den statliga skatten på höga inkomster är det ju bättre med en vinst på 500 tkr per år än 800 tkr år 1 och 200 tkr år 2.

Expansionsfond är ett sätt att ”härma” aktiebolag, som ju kan betala bolagsskatt 21,4% (2020) på vinst så länge pengarna står kvar i bolaget och sedan använda dem för expansion el dyl. På samma sätt kan en enskild firma lägga en del av vinsten åt sidan och endast betala motsvarande bolagsskatt på vinsten, så länge en viss mängd pengar står kvar i firman (dvs inte tas ut). För att bestämma den här nivån gör man en liknande beräkning som räntefördelning (se ovan), fast i slutet av inkomståret. När hela eller delar av expansionsfonden i framtiden löses upp, får man tillbaka expansionsfondsskatten och betalar istället ”normal” skatt på beloppet.

Vi går inte in närmare på dessa konstruktioner här. Du kan dock läsa mer om p-fonder på Så funkar det: periodiseringsfonder.

Så hur mycket blir då faktiskt skatten?

Om du läst eller skummat texten ovan så förstår du att det är komplicerat och det går inte att säga exakt hur hög skatten är, ens för en viss person. Men man kan använda lite tumregler.

Nu gav jag mig själv en kommunalskatt (inkl begravningsavgift och ev kyrka) på 32% och stoppade in allt i ett skatteprogram för 2019 (2020 är stökigt pga ”Coronanedsättningar”). Vi antar att all vinst skattas fram (inga p-fonder mm) och att vi gör exakt avdrag för egenavgifterna (ej schablonavdrag). Skattesiffrorna nedan inkluderar rubbet, dvs efter jobbskatteavdrag, public service-avgifter mm. Och då får vi följande exempelsiffror:

Vinst före egenavgifter: 250 000 kr
Total skatt inkl egenavgifter: 84 232 kr (33,7%)

Vinst före egenavgifter: 500 000 kr
Total skatt inkl egenavgifter: 195 236 kr (39%)

Vinst före egenavgifter: 750 000 kr
Total skatt inkl egenavgifter: 331 149 kr (44,2%)

Vinst före egenavgifter: 1 000 000 kr
Total skatt inkl egenavgifter: 497 056 kr (49,7%)

Vinst före egenavgifter: 1 500 000 kr
Total skatt inkl egenavgifter: 841 929 kr (56,1%)

En vanlig siffra som redovisningskonsulter använder som tumregel är 45%, eller ibland t o m 50% för att ha hängslen och svångrem. Och vi ser att man ska upp på hyfsat höga inkomster för att ens betala så mycket som 45% i skatt.

Sammanfattning

Vare sig du läste den detaljerade förklaringen eller skummade lite och fokuserade på exempelsiffrorna i slutet, hoppas jag att du fått en bra förståelse för beskattningen i enskilda firmor. Kommentera gärna nedan om du har något att tillägga eller något du undrar över.

 

1 Kommentar

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *