Så funkar det: periodiseringsfonder

Minns ni de där böckerna man hade som liten: Så funkar det? De kanske finns fortfarande, jag vet inte. Men här på bloggen tänkte vi köra vår egen lilla Så funkar det-serie. Först ut är periodiseringsfonden.

Vad är periodiseringsfonder?

Periodiseringsfonden är ett verktyg som företagaren kan använda för att skjuta upp beskattningen på sina vinster och/eller resultatutjämna mellan åren. Det är en ren bokförings- och deklarationsmanöver och det flyttas aldrig några faktiska pengar nånstans. Det är alltså inte en fond i bemärkelsen aktiefond – något som ibland gett upphov till missförstånd.

Hur fungerar periodiseringsfonder?

Enkelt uttryckt kan ett företag dra av en viss del (25% för AB och 30% för EF/HB) av sitt resultat och lägga den i en p-fond. Detta sänker det beskattningsbara resultatet det året och minskar alltså skattekostnaden. När p-fonden ett senare år plockas fram igen, ökar det årets beskattningsbara resultat och skattekostnad i motsvarande mån.

Ett företag kan ha upp till sex olika p-fonder, som var och en tillhör var sitt år. En p-fond kan finnas upp till sex år och måste sedan upplösas, men samma år kan ju en ny p-fond bildas. Man kan alltså ständigt rulla upp till sex års p-fonder framför sig. Man kan även välja att lösa upp delar av eller en hel p-fond innan sex år har gått, för att t ex kvittas mot ett underskott eller (för EF/HB) skattas fram ett år då man råkar ha låg marginalskatt.

För HB kan det nämnas att alla avsättningar görs på delägarnivå – resultatet i bolaget delas upp mellan delägarna och var och en kan sedan göra de avsättningar de vill innan resultatet beskattas.

Kan vara lönsamt i EF/HB

Ett lönsamt användningsområde är just resultatutjämning för EF/HB. Ta t ex ett år då 100 tkr av en enskild firmas resultat kommer att beskattas med en marginalskatt på 50% (dvs ca 63% med sociala avgifter). Säg att vi istället sätter av till p-fond så att resultatet hamnar på brytpunkten för statlig skatt. Idealt sett får vi senare ett år då vi av olika anledningar har ett resultat som ligger såpass långt under brytpunkten att vi kan plocka fram hela p-fonden igen till en betydligt trevligare beskattning om ca 43% (inkl soc). Det blir en rätt bra besparing. Om det visar sig att vi aldrig får ett ”låginkomstår” igen, har vi inte fått någon direkt skattevinst utan bara en skattekredit.

Användningsområden i aktiebolag

I ett litet aktiebolag kan man under bra vinstår göra avsättningar till p-fonder, medan om man i framtiden tar ett sabbatsår eller helt enkelt har låga intäkter, kan man då ändå fortsätta ta ut göra löneuttag och ta fram p-fonderna för att kvitta mot kostnaderna.

Om man driver sitt aktiebolag och börjar närma sig pensionen finns möjligheten att maxa p-fonderna för att sedan kunna trappa ned verksamheten men ändå fortsätta ta ut lön. Över en viss ålder får man dessutom reducerade arbetsgivaravgifter, förhöjt grundavdrag och dubbla jobbskatteavdrag.

Kostnader för periodiseringsfonder

För EF/HB är avsättningen ”gratis”, medan aktiebolag blir årligen belagda med en skattepliktig schablonintäkt på p-fonder vid årets ingång motsvarande statslåneräntan (dock alltid minst 0,5%), vilket höjer bolagets skatt. SLR för 2022 var då för detta syfte 0,5% och för 2023 1,94%. Den kan jämföras med bolagets normala upplåningskostnad för att avgöra om p-fonderna är en vettig finansieringsform. Notera dock att eftersom man betalar för p-fonderna med skatt så blir den kostnaden inte avdragsgill till skillnad från bankränta.

Missförstånd om periodiseringsfonder

En källa till missförstånd är just ordet ”fond” i namnet, som för tankarna till aktie- och räntefonder (dvs sparande). I själva verket är det ju nästan raka motsatsen – obeskattade vinstmedel som alltså består av en del skatteskuld och en del eget kapital. Dessutom är det i EF/HB svårt att beräkna exakt hur stor den skatteskulden är – det beror ju på skattesatsen det år p-fonden plockas fram. Men det är alltså inga faktiska pengar som flyttas utan bara en bokförings- och deklarationsmanöver.

Hålla reda på periodiseringsfonder

I ett aktiebolag bokförs alltid p-fonderna. Men i EF/HB existerar de endast på deklarationsblanketten, vilket ibland kan göra det svårt att hålla koll på p-fondsavsättningar om man inte har bra dokumentation av sina deklarationer. Skatteverket inkluderar information om avsättningar och återföringar i de förtryckta specifikationerna till den privata inkomstdeklarationen, men de är dels inte speciellt pedagogiska och dels kan man tyvärr enligt vår erfarenhet inte alltid lita på uppgifterna.