Accounts-bloggen

Löneuttag vs aktieutdelning

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

En återkommande fråga från AB-ägare är om det är bättre att ta ut lön eller utdelning från bolaget. And you guessed it…det beror på! 🙂 Men vi kan väl titta på några typfall och tumregler.

Kort om beskattning av lön

När du tar ut lön skattar du mellan 30% och 55% (på marginalen) i inkomstskatt. Skatten varierar lite beroende på kommun, men vi håller det enkelt. Bolaget betalar dessutom 31,42% arbetsgivaravgifter för lönen. För unga och äldre är arbetsgivaravgifterna reducerade (EDIT 2016-06-23: reducering för unga upphörde nyligen), men om igen håller vi det enkelt. Total skatteavbränning ((Med ”skatteavbränning” menas hur stor del som totalt försvinner i skatt innan pengarna hamnar i din ficka)) blir mellan 47% och 66% (på marginalen).

Varför tjatar jag om ”marginalen”? Jo, en marginalskatt på 30% innebär att på nästa krona du tjänar är skatten 30%, medan din totala skatt på din inkomst oftast är en bit lägre tack vare grundavdrag och jobbskatteavdrag. För en årsinkomst på 100 000 kr kan din inkomstskatt vara 12% och skatteavbränningen 33%,  för 200 000 kr 18% respektive 38% osv.

Kort om beskattning av utdelning

Först betalar bolaget 22% skatt på sina vinster. Det som blir kvar är beskattade vinstmedel som kan delas ut som aktieutdelning. Hur utdelningen beskattas hanteras i fåmansbolagsreglerna och kan bli rätt komplext, men vi kan anta för exemplets skull att om du äger hela bolaget kan du varje år ta emot minst 150 000 kr som utdelning till 20% skatt. Sammanlagd skatteavbränning blir ca 38%.

Disclaimer, disclaimer

Typfallen nedan är  grova förenklingar, och att räkna på och optimera beskattning är en något mer komplicerad affär än dessa tumregler. Syftet är att ge en allmän förståelse för effekten av lön jämfört med utdelning, inte att koka ned skattekonsulting till ett blogginlägg. 🙂 Så om du har de minsta tveksamheter, konsultera din redovisningskonsult som har hela bilden och kan ge lite mer nyanserad rådgivning.

Case 1: Det riktigt lönsamma bolaget

Vi säger att du kör en lönsam konsultverksamhet med vinst innan lön på runt 1 000 000 kr per år. Vårt standardråd är då:

1. Ta ut lön till första brytpunkten (443 200 kr under 2016). Detta innebär en kostnad för bolaget på 443 200 * 1,3142 = 582 453 kr.

2. Resten av vinsten kan stanna i bolaget och beskattas med 22% bolagsskatt. Av det som blir kvar efter skatt kan du ta ut max utdelning till 20% skatt, vi säger att det är 150 000 kr.

3. Vill du ta ut mer pengar än så kommer det att beskattas som lön (vare sig du tar det som lön eller utdelning) och med minst 60% skatteavbränning – om du tycker det är värt det, go wild. Annars kan du låta pengarna stå kvar i bolaget.

Detta gäller alltså för bolag med tillräckligt stora inkomster för att du ska kunna ta lön till brytpunkten varje år. Och om igen, vi har förenklat siffrorna och i verkligheten skulle du förmodligen kunna ta ut något högre utdelning till 20% skatt.

Case 2: Det någorlunda lönsamma bolaget

Vi säger att ditt bolag tjänar sisådär 500 000 kr per år innan lönekostnader. Då blir det lite knivigare.

Om du tar ut allt som lön blir bruttolönen ca 380 000 kr och din inkomstskatt på det ca 22%, total skatteavbränning ca 41%. Du skulle alltså kunna dra ned din lön något och istället ta lite utdelning och få ned skatten en smula (skatteavbränning 38%, remember?). Men å andra sidan tjänar du in allmän pension på din lön och får upp din SGI hos Försäkringskassan. Hur mycket det är värt är ju rätt svårt att säga, så här får man köra lite på känsla. Vårt råd brukar i de här fallen vara att ändå hålla sig till lön, och spara utdelningen tills bolaget gör större vinster. Skillnaden i skatt är såpass liten, det är enklare med lön, du får allmän pension och högre SGI och det kan ju faktiskt hända att bolaget blir toklönsamt i framtiden och du kommer att behöva det där sparade utdelningsutrymmet bättre då.

Case 3: Det mindre lönsamma bolaget

Om ditt bolag har en lite blygsammare vinst på sisådär 100-150 000 kr innan lönekostnader – ska du ändå försöka ta ut lön? Mja, även här är det lite knivigt. För en årsinkomst på 100 000 kr kan din skatt vara så låg som 12% (skatteavbränning 33% med arbetsgivaravgifter) och det känns ju lite surt att inte kunna ”utnyttja” ett såpass lågbeskattat utrymme. Fast om bolaget inte har inkomsterna så har det inte inkomsterna. 🙁 Men om du vet att bolaget inte behöver sina vinster i framtiden för att täcka ev förluster, kan du väl gott ta ut dem som lön. Aktieutdelning är däremot inte aktuellt, tycker jag.

Case 4: Bolaget med förlustavdrag

Nu blir det specialfall. Säg ett bolag som gjort en massa förluster tidigare och nu vänt till vinst, men tack vare förlustavdrag från tidigare år inte betalar nån bolagsskatt ännu. Ska man då hellre ta utdelning än lön – utdelning blir ju relativt ”billigare” om man slipper bolagsskatten? Nja, varken utdelning eller lön skulle jag säga.

Om du gjort förluster tidigare år har du förmodligen antingen ett förbrukat aktiekapital som du vill återställa så fort det går. Då har du förmodligen också lånat in pengar i bolaget som du kan ta tillbaka så snart likviditeten finns. Eller så har du täckt upp kapitalbristen med aktieägartillskott (oftast villkorade), vilka du kan få tillbaka skattefritt så snart bolaget gjort vinster igen. Så även om det är lockande att få en liten löneinkomst och utnyttja den låga skatten på låga inkomster, mår förmodligen både bolagets balansräkning och cash flow bra av att du låter bolaget göra vinst och sedan i så fall ta tillbaka av aktieägartillskott eller inlånade medel.

Case 5: Sidoprojektet

Säg att du har ett heltidsjobb med en bra lön, kanske t o m uppe i brytpunkten för statlig skatt, och driver bolaget vid sidan om. När beskattningen av lönen räknas ut läggs ju alla dina löneinkomster ihop, så beroende på hur mycket du tjänar på ditt jobb kanske du inte ska ta så mycket lön (eller nån lön alls) från ditt bolag förrän du utnyttjat aktieutdelningen till fullo och ändå vill få ut mer pengar ur bolaget.

Slutsats

Oj oj, jag hade tänkt mig tre typfall och det slutade på fem…  🙂

Det blir alltid en massa ”beror på” i de här frågorna, men förhoppningsvis kan detta vara en liten vägledning. För en mer anpassad rådgivning bör du prata med en skattekunnig som har insyn i dina siffror.

Det finns alltid risk att man missar nån vinkling eller nåt specialfall, så om du tycker jag resonerat konstigt, gå loss i kommentarerna.

13 Kommentarer

  • Tack för bra information! Blir enkelt att förstå hur skatterna hänger ihop med de exemplen du ger.

  • Hej! Bästa beskrivning hittills och då har jag läst om detta på många ställen!
    Tur att det blev 5 punkter då allt du skrev var väl behövd.

    Jag har ett heltidsjobb där jag får en bra lön samt ett AB vid sidan om som börjar göra bra ifrån sig. Sidan om bolaget skulle kunna ge mig samma lön som jag har på min anställning per år. Nu är frågan om jag måste till brytpunkten (Höginkomstagare) innan jag kan göra utdelning från sidan om bolaget eller räcker det med en anständig lön som anställd på ett annat bolag? Kör lite öppet här.. Jag har en lön på 30.000kr/månad som anställd.

    Tacksam för svar

    • Hej Maitham!
      Nja, huruvida du kan ta utdelning har egentligen inte med din lön att göra. Om bolaget gör en vinst och betalar bolagsskatt på denna, blir det som är kvar utdelningsbara medel. Detta kan du alltid ta ut som utdelning.
      Frågan är däremot vad du bör göra, och det är ju ibland knepigare. 🙂
      Med 30 000 kr/månad i lön från din anställning ligger du på 360 000 kr per år. År 2015 har du då ca 83 000 kr kvar upp till brytpunkten. Så om det inte är några andra faktorer att ta hänsyn till (som andra förvärvsinkomster, äganden i andra bolag), är det förmodligen bra att först ta lite lön från ditt ”sidan om”-bolag så du kommer upp till brytpunkten, men lämna resten som vinst i bolaget och sedan ta ut utdelning därifrån. Exakt hur mycket utdelning du kan/bör ta beror på hur din K10 ser ut.
      Hänger du med på resonemanget? Optimal löneinkomst (när du lägger samman alla dina löneinkomster) är på brytpunkten för statlig skatt. Därutöver är det bättre att ta ut utdelning inom gränsbeloppet på din K10. Utöver det…är det sedan inte lika tydligt. Då beskattas nämligen utdelning som lön.
      Btw, vissa anser att man t o m ska ta ut lön upp till gränsen för pensionsgrundande inkomst, som ligger ca 25 000 kr högre än brytpunkten. Jag tycker personligen det beror lite på hur man värderar den allmänna pensionen.
      Och lite disclaimers: det är svårt att ge fullständiga råd utan att ha all information, så ta detta för vad det är – lite allmänna tumregler på en blogg, inte professionell rådgivning.

  • Hej. Tack för ett bra inlägg. Mitt bolag hör till kategorin mindre lönsamma företag och jag har haft lite dålig uppfattning om vad resultatet skulle landa på så har inte plockat ut någon lön under 2015. Nu har jag en vinst på ca 150′ som jag tänkte plocka ut som utdelning istället. Eller iaf delar av den. Men så blir jag lite tveksam när du skriver att du inte tycker att det är en bra idé i ditt inlägg. Kan du inte utveckla lite varför du inte tycker det är en bra idé? Jag har sparat utdelningsutrymme också och är lite orolig att reglerna kring att skjuta upp den del av vinsten som beskattas som utdelning och inte tjänst, ska ändras med nuvarande regering.
    Kanske borde ta hjälp av någon skattekonsult i framtiden. Har du några tips om någon i Stockholm som kan till en överkomlig summa hjälpa ett mindre företag?
    Mvh Linda

  • @Linda
    Finns nog inget 100% glasklart svar. Men om du inte har några andra löneinkomster 2015, kommer ju beskattningen bli rätt blygsam om du tar ut de 150 tkr som lön. Och du får dessutom upp din SGI (om det är av nytta för dig) och tjänar in allmän pension. Samtidigt sparar du ditt utdelningsutrymme till kommande, fetare år. Så det skulle väl spontant vara mitt råd.
    Om du redan har annan lön 2015 är det en annan sak. Då blir beskattningen förmodligen lägre om du tar ut vinsten som utdelning.
    Ja, vad som händer med utdelningsutrymmet framöver är det ju ingen som vet. De flesta tror att reglerna försämras för företagare, men om de vågar röra sparade utrymmen är svårt att säga. Skattekonsulterna manar till ”beredskap”, vad sjutton nu det ska betyda.
    Jag skulle rekommendera en mindre redovisningskonsult för detta. En ren skattekonsult blir alldeles för dyrt och är overkill. Fråga runt om nån i ditt nätverk har någon att rekommendera.

  • Hej, och tack för ett jätte bra inlägg! Mitt fall tillhör första kategorin, alltså vinst innan lön på 1 500 000 kr per år. Jag är den enda anställd (konsultverksamhet) så jag har en enkel fråga!:

    Vad är det mer fördelaktigt om jag vill ta ut hela vinsten i pengar? Alltså att ta lön över den första brytpunkten (och sannolikt den andra) eller att ta ut utdelning över det schablonbeloppet?

    mvh
    Harry

    • Hej Harry!

      Det är en mycket bra fråga.

      Taket för pensionsgrundande inkomst är på 478 551 kr (2016). Över det spelar det inkomstskattemässigt ingen roll om du tar lön eller utdelning. Båda beskattas som lön och du är redan över taket för pension, SGI hos Försäkringskassan och jobbskatteavdrag.

      Men det är ju skillnad på bolagsskatten innan utdelning och sociala avgifter på lön. Och 100 kr minus bolagsskatt blir 78 kr (100 * 0,78), medan 100 kr minus sociala avgifter blir ca 76 kr (100 / 1,3142). Fast för äldre personer är de sociala avgifterna lägre – 16,36% för födda 1938-1950 och 6,15% för födda 1937 och tidigare (båda 2016). Kvar efter sociala blir då 86% respektive 94%. Total skatteavbränning med 55% marginalskatt blir för utdelning 64,9%, för lön med normal soc 65,8%, för födda 1938-1950 61,3% och för födda 1937 och tidigare 57,6%.

      Men samtidigt ger ju högre lön ett högre utdelningsutrymme kommande år, i dagsläget 50% av bruttolönen. Och på varje krona i utdelningsutrymme skulle du tjäna ca 28% (66% skatteavbränning på hög lön vs 38% på utdelning inom utdelningsutrymmet), så 50% av det blir 14%. Kortfattat innebär det i ditt fall att för varje krona du tar i lön i år kan du ta ut en krona till 14 procentenheter lägre skatt kommande år. Dvs om du är född senare än 1950, för äldre blir skillnaden något lägre.

      Så summa summarum skulle jag säga att lön är det bästa alternativet, även med reducerade sociala avgifter. Men det var faktiskt första gången jag gjorde den här kalkylen, så jag kanske återkommer med justeringar när jag fått sova på det. 🙂

  • Lars Sundström

    Hej
    Det verkar fortfarande som om man behöver räkna baklänges för att i slutändan komma upp i fakturerat belopp (minus kostnader), eller hur?
    Antag att man har X kr fakturerat. Eget AB. Enda anställd. Nu ska man lista ut vad man ska ta ut i lön.
    478’551 kr – Är brytpunkten gällande pension.
    430’200 – går gränsen för statlig skatt på 20%, och nästa vid 625 800 (25%).
    348’900 – Gräns vid grundavdrag, ty sen maxar den vid 13’000

    Sen beror det också på om det är första året ditt AB finns eller ej – Huvudregeln eller förenklad. Ca 160’000 år 2016….

    Min fråga blir; Är jordgubbarna goda i år? 🙂

    Rättare sagt… jag måste ha en redovisningskonsult.

    • Ha ha, alla dessa frågor… 🙂

      En detalj bara – jag föredrar att använda brytpunkten 443 200 kr hellre än skiktgränsen 430 200 kr. Det första är innan grundavdrag, dvs din faktiska bruttolön, medan det andra är efter grundavdrag. Och grundavdraget varierar ju med inkomsten, som bekant. Motsvarande övre siffror är brytpunkt 638 800 kr mot skiktgräns 625 800 kr.

  • Bra beskrivning!

    En fråga dock ang. 50%
    Jag planerar starta ett AB för konsultverksamhet där min fru kommer jobba som Sjuksköterskaoch jag kommer att bedriva viss teknikkonsultation. Jag har ett heltidsjobb som jag kommer behålla med lön i nivå med övre brytpunkten och frun kommer endast ha inkomst av tjänst genom detta AB.

    Ett typiskt år skulle kunna vara att hennes timmar fakturerar ut 600’000 och mina timmar 200’000.

    Om man lyfter ut lön på henne upp till pensionsgränsen är alltså löneunderlaget 478’551. Kostnaden för bolaget för denna lön blir i kalkylen ca: 632’000 vilket ger vinst på 168’000, som efter skatt blir 131’000.

    Jag tolkar det som att 20% utdelningsbart gäller på detta belopp då. Men bara för att det understiger 50% av löneunderlaget på 458’551?

    Dvs. om min utdebitering skulle vara ca: 338’400 stället för 200’000 så skulle vinsten efter skatt i bolaget bli ca: 239’000 (50% av löneunderlaget) och detta skulle då bli brytgränsen för utdelning till 20% om endast frun tar ut lön enl. ovan?

    Är detta rätt uppfattat? 🙂

    • Hej David!

      Japp, du har förstått rätt. Siffrorna ungefärliga, förstås.

      Kom ihåg att löneuttaget påverkar utdelningsutrymmet året efter. Så löneuttaget 2016 ger ett gränsbelopp 2017 på drygt 50% av löneuttaget 2016.

      Så det gäller att ha koll på utdelningsutrymmet (gränsbeloppet) när man beslutar om utdelning. Men kan du inte ta ut all vinst som utdelning får du helt enkelt spara vinsten i bolaget till ett kommande år.

  • Hejsan!

    Min bokförare är på semester och undrar över följande, då jag vill veta hur jag bäst kan ta ut lön den här månaden.

    Aktiebolag, verksamt 4 år med ”sparat utrymme” på k10 med ca. 200 000 kr.

    Månadslön då och då med 32500kr brutto.

    Undrar om man kan ta ut 100 000 kr i aktieutdelning med 20% skatt, den här månaden (det sparade utrymmet)?

    Vid en normal månad så tar jag ut 25000kr netto, och betalar 40 000 kr skatter, arbetsgivar mm.

    Hur ser en skattedeklaration ut om jag inte tar en lön, utan 100 000 kr netto i aktieutdelning?

    Tacksam för alla svar, bra ställe att fråga sånahär grejer på 🙂

    • Hej Tobias!

      Nu ska vi se om jag förstod din fråga.

      Till att börja med brukar man inte ta upp utdelning alls i skattedeklaration. Normalt sett drar man inte skatt på aktieutdelning i fåmansföretag och deklarerar den inte i skattedeklaration. Istället får du själv hålla reda på att du har 20% skatt att betala på din utdelning, och ev fyllnadsinbetala om du vill.

      Fast man kan dra av skatt på utdelningen om man hemskt gärna vill. Om vi räknar med 100 tkr före skatt, blir det i SKD noll i rutorna 50, 81, 82 och 99, 100000 kr i ruta 85 och 20000 kr i ruta 86.

      Huruvida du kan ta ut utdelning beror på om det finns kvar vinstmedel sen förra bokslutet. Och de får ju inte ha delats ut eller förbrukats i ett negativt resultat sen bokslutet. Har du vinstmedel får du hålla en extrastämma för att ta ut utdelning.

      Besvarade jag frågan?

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *