Accounts-bloggen

Holdingbolag

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

TLDR;

Ett holdingbolag är ett bolag som har som främsta uppgift att äga andra bolag. Huruvida det är en bra idé att använda ett holdingbolag eller inte varierar såklart från fall till fall. Men det finns sällan några jättestora nackdelar med holdingbolag, utom att du får ytterligare ett bolag att administrera. Och ibland kan det finnas vissa fördelar med att äga privat och inte genom holdingbolag.

Och såklart den vanliga disclaimern: detta är en blogg, inte kvalificerad skatterådgivning. När det är större pengar involverade måste du själv ha koll eller hitta någon med koll som tittar på ditt specifika fall. Här vill jag bara ge en förståelse för begreppen och skillnaderna.

Vad är ett holdingbolag?

Ett holdingbolag är ingen formell term utan en beskrivning av ett bolag som har som främsta syfte att äga andra bolag. Oftast används ett helt vanligt aktiebolag som holdingbolag – jag vet faktiskt inte vilken annan bolagsform man skulle använda och i vilken situation det skulle vara aktuellt.

Holdingverksamhet är inte momspliktig så ett bolag med endast holdingverksamhet är normalt inte momsregistrerat och får inte lyfta ingående moms.

Nedan kallar vi ett bolag där du driver verksamhet för ”driftsbolag” och ett holdingbolag för…”holdingbolag”.

Vad händer med K10:an?

K10 är den blankett man lämnar i sin deklaration om man äger aktier i fåmansbolag, läs mer på Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna.

K10:an avser de aktier du äger privat, så om du lägger in ett driftsbolag i ett holdingbolag, slutar du lämna K10 i driftsbolaget och börjar lämna K10 i holdingbolaget. Om du har sparade gränsbelopp i driftsbolagets K10 försvinner dessa då du säljer aktierna till holdingbolaget.

Det kan alltså vara idé att titta lite extra på ”hur” du gör övergången för att utnyttja ev sparade gränsbelopp. Om du äger hela driftsbolaget och vill lägga in det i ett holdingbolag men har ett stort sparat gränsbelopp, kanske du istället ska göra om ditt driftsbolag till holdingbolag och starta ett dotterbolag där du lägger driften.

Fördelar med holdingbolag

Skatteregler för ägande i onoterade bolag (näringsbetingade andelar)

Aktier som ägs av ett aktiebolag delas upp i näringsbetingade och ej näringsbetingade andelar. Alla onoterade (dvs inte börsnoterade) aktier utgör näringsbetingade andelar. Även noterade andelar kan vara näringsbetingade, om bolaget äger mer än 10% av rösterna eller om ägandet är ”betingat av rörelsen”. För ett holdingbolag spelar det ingen roll om det ägda bolaget är ett fåmansbolag eller inte.

Aktieutdelningar från näringsbetingade andelar är skattefria till ett aktiebolag. Även reavinster på försäljning av näringsbetingade andelar är skattefria, medan reaförluster är ej avdragsgilla.

Återinvestera vinster utan beskattning

Om ett holdingbolag gör flera investeringar efter varandra, kan man tjäna pengar på investeringar och återinvestera dessa vinster utan att först skatta för dem. De går alltså obeskattade från investering till investering. Jämför det med att, varje gång man får utdelningar eller gör en reavinst, först skatta 20,6% på vinsten och sedan återinvestera det som är kvar.

Göra din ”exit” i ett holdingbolag

Säg att du startat nästa Facebook (nåja) och nu ska göra en exit på ett antal miljoner. Du har förmodligen inte utrymme i din K10 för att kunna ta en större reavinst till vettig skatt. Eller så kanske du ser framför dig en karriär som affärsängel och vill inte ens skatta de 20% som K10:an i bästa fall tillåter innan du kan återinvestera pengarna. I vilket fall kan du då lägga in ditt aktieinnehav i ett holdingbolag innan din exit, reavinsten och pengarna hamnar i holdingbolaget, och du kan sedan ta ut och skatta fram dem i din egen takt och/eller återinvestera dem.

Förtydliga och förenkla

Om du har flera verksamheter och innehav kan en holdingbolagsstruktur göra situationen lite tydligare och mer ”ordning och reda”. Du slipper dessutom hantera flera olika K10:or, utan allt slussas upp till holdingbolaget och sedan bestämmer du vad som händer mellan dig och holdingbolaget.

Underlätta partnerskap

När flera ägare har ett lönsamt bolag ihop (med privat ägande) kan det ofta hända att man har olika möjligheter att ta emot aktieutdelning till vettig skatt. Om alla använder löneunderlag i K10:an räcker det med en föräldraledighet för att ”halka efter” i sin K10. Då får antingen den med sämst K10 begränsa hur mycket utdelning man tar, alternativt får den med sämst K10 skatta betydligt mer på delar av sin utdelning.

Äger man istället genom bolag kan varje ägarbolag ta emot aktieutdelning skattefritt och sedan bestämmer varje ägare i vilket takt utdelning ”skickas vidare”. Använder man schablonbeloppet i sin K10 får man ju dessutom ett fullt gränsbelopp i sitt holdingbolag, istället för ett lägre (proportionerligt mot ägandet) i verksamhetsbolaget.

Men här finns det fall då privat ägande kan vara bättre – då ägarna regelbundet har stora löneunderlag i sina K10:or. Se mer nedan under Fördelar med privat ägande.

Undvika flera K10:or

På senare år har reglerna kontinuerligt gjort det svårare att få vettiga K10:or i flera parallella privatägda fåmansbolag. Förslaget inför 2018 (som nu drogs tillbaka) hade gjort det ännu sämre. Det verkar som att lagstiftarna inte tycker att man ska kunna ha bra K10:or i flera bolag samtidigt, så om du har flera engagemang skulle detta tala för att samla dem i ett holdingbolag.

Koncernbidrag

Koncernbidrag är ett sätt att resultatutjämna mellan bolag i samma koncern. Vi ska inte gå in på detaljerna här, men två viktiga förutsättningar är att moderbolaget äger mer än 90% av aktierna i dotterbolaget och har gjort det under båda bolagens hela räkenskapsår. Det finns även andra krav, så läs på om koncernbidrag om du vill använda det.

Om koncernbidrag kan lämnas kan då det ena bolaget (mottagaren) i sitt bokslut ta upp en intäkt och det andra (givaren) ta upp motsvarande kostnad. På så sätt kan man inom en koncern resultatutjämna och undvika att ett bolag har stora vinster som beskattas medan ett annat har förluster och kanske t o m hamnar på obestånd.

Riskbegränsning

Om du driver flera olika verksamheter, alternativt driver en verksamhet och dessutom har ägande i andra bolag, kan det vara en idé att separera riskerna. Säg t ex att du har en verksamhet där det faktiskt finns en risk att det går åt pipan – att verksamheten går i konkurs pga dåliga affärer, en stämning el dyl. Då kan bolagets övriga tillgångar utmätas för att betala fordringsägare. Och om bolagets övriga tillgångar består av innehav i andra bolag…ja, du förstår.

Det finns alltså en idé att lägga riskfyllda verksamheter i separata dotterbolag för att isolera risken och inte riskera övriga tillgångar.

En annan poäng är att lönsamma bolag inte ska behöva sitta på för mycket vinstmedel, som kan vara ett frestande mål för någon som tycker sig ha skäl att stämma bolaget. Om man istället kontinuerligt kan slussa upp vinstmedel i holdingbolaget kan man på så sätt skydda vinstmedlen.

Fördelar med att äga privat

Skatteregler för privat ägande i fåmansbolag

Ett fåmansbolag är enkelt uttryckt ett bolag där de fyra största ägarna (eller färre) tillsammans äger mer än 50% av rösterna. Det finns som vanligt lite fler specialfall, men detta är huvuddefinitionen.

I ett fåmansbolag lämnar varje fysisk ägare (dvs privatperson) en blankett K10 där man räknar ut sitt gränsbelopp. Detta är det belopp man kan ta emot som utdelning (eller reavinst) och skatta endast 20%. Belopp utöver gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst (dvs typ som lön).

K10:an och gränsbelopp blir ofta en flaskhals för hur mycket utdelning ägarna i lönsamma bolag kan eller vill ta ut. Läs mer på Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna.

Bättre gränsbelopp med löneunderlag

Gränsbeloppet kan räknas ut på olika sätt: med ett schablonbelopp på i dagsläget 187 550 kr per bolag och år (2022), eller med en lite mer komplicerad regel som tar med din investering i bolaget samt bolagets lönesumma i beräkningen. Om man har flera anställda i bolaget och själv tar ut en bra lön, kan man genom det s k löneunderlaget får rejält mycket högre gränsbelopp än med schablonbeloppet.

Om du äger genom holdingbolag får du använda lönesumman i driftsbolag i din holdingbolags-K10:a om holdingbolaget äger mer än 50% av driftsbolaget.

Jag vet, nu blev det lite komplicerat. Men enkelt uttryckt: om du är delägare i ett lönsamt driftsbolag med flera anställda och där du själv tar ut en bra lön, får du som privat ägare en betydligt bättre K10 än med schablonbeloppet. Om du däremot äger via holdingbolag får du en bättre K10 endast om ditt holdingbolag äger mer än 50% av driftsbolaget, annars får du endast schablonbeloppet i din K10.

Mindre administration

Även om ett holdingbolag brukar ha ganska enkel admin, är det ju trots allt ytterligare ett bolag som ska administreras, bokföras, göras bokslut i och deklareras. Om du inte gör allt detta själv, har du istället en kostnad för en redovisningsbyrå. Och du får dessutom förmodligen inte tillbaka momsen på dessa kostnader.

Lite beroende på innehaven brukar det ändå ofta löna sig med holdingbolag. Men starta alltså inte en massa bolag i onödan om du har en årlig kostnad för admin och bokslut.

Lättare att skapa än att lösa upp en holdingbolagsstruktur

Inte direkt en fördel för privat ägande, men du kan alltid lätt skapa en holdingbolagsstruktur vid behov. Att lösa upp den kan däremot vara lite knepigare, se nedan. Så om du velar, fundera en och två gånger och om du fortfarande inte är säker kanske du ska avvakta.

Holdingbolag för marknadsnoterade aktier?

Är det även en bra idé att starta ett holdingbolag för att investera på börsen, t ex i aktier, optioner och andra marknadsnoterade instrument? Nja, vi ser inte riktigt samma fördelar här med holdingbolag. Avkastning på marknadsnoterade andelar och andra finansiella instrument beskattas ju i ett aktiebolag med 20,6% bolagsskatt, precis som övriga vinster i bolaget.

Om du har medel i ett bolag som du inte kan eller vill plocka ut som utdelning, och vill investera dem på börsen så länge – gör det för all del. Men om du har privata medel som du ska investera på börsen, ser vi ingen direkt poäng med att först stoppa in dem i ett bolag och sedan investera dem därifrån.

Om du tänker dig ett regelrätt investmentbolag, dvs där du har som heltidsverksamhet att göra investeringar, kanske tar in externt kapital och t o m har anställda – ja, då är det en helt annan sak.

Hur skapar jag en holdingbolagsstruktur?

Detta är i grunden rätt enkelt, men kan göras på olika sätt. Du kan starta ett nytt bolag som blir holdingbolaget och sedan sälja in dina aktier till holdingbolaget. Om du har ett helägt driftsbolag kan du även välja att göra detta till holdingbolag, starta ett dotterbolag och lägga driften där. Det beror lite på situationen.

Man kan även lägga köpeskillingen på de aktier man säljer in på lite olika nivåer beroende på situationen. Du kan i princip sälja aktierna för hur låg köpeskilling du vill till ditt holdingbolag. Däremot kan du inte ta mer betalt än marknadsvärdet utan att bli förmånsbeskattad.

Om du sätter upp holdingbolagsstrukturen från början, behöver du inte ens privat skaka fram två st aktiekapital à 25 000 kr. Du kan istället använda holdingbolagets aktiekapital för att starta dotterbolaget.

Hur löser jag upp en holdingbolagsstruktur?

Det här kan vara lite knepigare. Ofta handlar det om att du vill få ut aktier som ligger i ett holdingbolag för att istället äga dem privat. Men när du köper något av ditt bolag måste du betala minst marknadsvärde för att inte blir förmånsbeskattad. Och vi har dels det praktiska problemet att fastställa marknadsvärdet. Men framför allt kan marknadsvärdet i ett lönsamt bolag bli så högt att det blir för dyrt för dig att köpa ut aktierna.

Sedan kanske du har ett holdingbolag du inte längre behöver. Om det inte kan återanvändas för något annat, har du en kostnad och lite jobb med att likvidera det. Att likvidera ett bolag tar antingen uppemot 5-6 månader och kostar några tusen, eller kostar från ca 10 000 kr och uppåt för snabblikvidation.

Sammanfattning

Om du driver flera verksamheter och/eller har flera innehav i andra bolag, kan holdingbolag ofta vara en bra idé. Men alla situationer är unika och du måste alltid utvärdera just din situation och vid behov ta det via en rådgivare.

 

Se även

Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna

56 Kommentarer

  • Tydligt, enkelt och bra. Typiskt Account Factory 🙂

  • Hej. Ett etablerat AB vill starta ett dotterbolag tillsammans med mig där aktiviteten blir en del i koncernen. Ägaren tänker sig äga 50% av det bolag vi startar tillsammans (som juridisk person) där jag då äger resterande 50% och arbetar aktivt i bolaget. Min fundering är hur vi på bästa sätt gör en fördelning av överskott i slutet av året? Jag vill i framtiden äga hyresfastigheter och skulle därmed vilja ackumulera överskottet i bolagsform istället för att skatta ut det privat. Skulle det vara en bra struktur för mig ha ett holdingbolag som äger det andra bolaget där jag är aktiv? Har du andra tankar eller råd angående den procentuella ägarandelen?

    • Hej Tomas!

      Japp, om du vill ackumulera överskottet i ett bolag istället för att skatta fram det privat, är det ett ägarbolag/holdingbolag du behöver.

      Angående vinstfördelningen: Det finns inte så många sätt att fördela överskott i ett aktiebolag – till fysiska delägare får man använda lön (som kan få oönskade skattemässiga konsekvenser) medan ägarbolag får fakturera till verksamhetsbolaget (vilket inte alltid är supertydligt vilka regler som gäller och hur OK det är). Aktieutdelning sker ju alltid proportionellt efter ägande, så där kan man ju liksom bara fördela på ett sätt.

      En annan variant är den s k ”Helsingborgsmodellen”, där verksamheten drivs i ett handelsbolag/kommanditbolag och varje ägare äger sin andel genom ett aktiebolag. Då kan man fördela överskottet i verksamhetsbolaget previs som man vill, och det beskattas i ägarbolagen. En nackdel är såklart att delägarna får fullt ansvar för verksamheten, dvs man kan inte isolera risk till dotterbolaget.

      Disclaimer: Det kan finnas många fler aspekter att beakta, så dra gärna detta via en rådgivare eller gör ordentlig research innan ni spikar strukturen.

  • Hej
    Jag har haft ett AB i va ett halvår. Jag bedriver konsultverksamhet och går med hyfsad vinst. Jag vill så småningom börja investera i att äga fastigheter i mitt bolag. Jag tänker mig att skapa ett holdingbolag som dels äger min konsultfirma men även äger ett eller flera fastighetsbolag.
    Hur skapar jag bäst ett holdingbolag. Bör jag skapa ett nytt AB som köper min befintliga konsultfirma. Eller bör jag låta mitt nuvarande AB bli mitt nya holdinbolag?

    • Hej Tomas!

      Korta svaret är att båda funkar. Vad som är bäst beror väldigt mycket på situationen. Jag ska inte ge mig på att här på bloggen försöka säga vilken du ska välja, där behöver du antingen sätta dig med någon som kollar närmare på ditt case eller själv sätta dig in i alla faktorer. Men här är några saker att ta hänsyn till:

      Du kanske har ett upparbetat gränsbelopp i din K10 för konsultbolaget (dvs sparat utdelningsutrymme)? Om du skapar ett nytt holdingbolag som köper ditt konsultbolag, försvinner det sparade utdelningsutrymmet och du får ”börja om” i K10:an för holdingbolaget. Finns det inget sparat utrymme spelar detta mindre roll.

      Om du har både holdingbolag och konsultverksamhet i samma bolag ”sparar” du så att säga ett bolag, dvs ett mindre bolag att administrera. Dessutom blir bolaget momspliktigt tack vare konsultverksamheten, åtminstone till största delen. En nedsida kan vara att om det finns risk i din konsultverksamhet (ekonomisk risk, risk för att bli stämd etc) utsätts ju övriga innehav i konsult/holdingbolaget för risk. Att ha konsultverksamheten i ett dotterbolag är ju ett sätt att ”isolera” den risken.

      Du kanske har kontrakt, abonnemang, pension, BG-nummer mm i konsultverksamheten. Om du skulle göra konsultbolaget till holdingbolag och skapa ett nytt dotterbolag för konsultverksamheten, skulle du ju behöva föra över allt dit. Ingen ekonomiskt nackdel, bara lite bökigt.

      Huruvida det finns vinster i konsultverksamheten du vill använda dig av för investeringar i holdingbolaget spelar mindre roll. Du kan relativt lätt föra över dem till holdingbolaget om du skulle lägga konsultbolaget under holdingbolaget.

      Det finns också de som har bolagen separata, dvs äger både holdingbolaget och konsultbolaget privat. Och då finns det en speciell manöver för att föra över vinster från konsultbolaget till det nya holdingbolaget – ”separering” tror jag vissa kallar den. Jag vet faktiskt inte på rak arm vad fördelarna med separata bolag är, förutom att man (om inte reglerna ändras) kan få gränsbelopp i båda K10:or förutsatt att du tar ut tillräcklig lön i konsultbolaget för att använda löneunderlaget.

      Hoppas det hjälpte något.

  • ”Om du har sparade gränsbelopp i driftsbolagets K10 försvinner dessa då du säljer aktierna till holdingbolaget.” Är du säker på detta? Talade med PwC om just detta och de sa att om jag som fysisk person har utrymme kvar som jag inte utnyttjat och startar ett holdingbolag som äger mina aktier istället för jag som fysisk person så kan man skapa en ”revers” (skuld), eftersom detta har ett värde. Kika igenom gärna detta en gång till.

    • Hej Erik!

      Nja, helt säker kan man ju aldrig vara. 🙂

      Men jag förstår inte riktigt hur du menar. Skulle man kunna flytta över utdelningsutrymmet i K10:an för driftsbolaget till K10:an i holdingbolaget? I så fall är det mer än jag visste. Och hur skulle en revers (dvs skuldebrev) se ut?

  • Hej!

    Jag äger 25 % av ett holdingbolag som i sin tur äger 100 % av ett flertal andra bolag. För närvarande är holdingbolaget värt ungefär 25 MSEK, vilket förhoppningsvis kommer öka med en hel del innan vi bestämmer oss för att sälja verksamheten. Då till min fråga: Hur går jag till väga för att minimera skatten vid kommande försäljning? Att lägga aktierna i träda i ytterligare ett privat bolag är som jag förstått det en möjlighet, såväl som att återinvestera pengarna skattefritt. Men hur ser det ut om jag skulle vilja ta ut pengarna direkt efter exit; Vilken skattesats hamnar jag på då?

    • Hej Simon!

      Oj, det vågar jag inte svara på såhär på bloggen. Det beror på så många olika faktorer att risken bara skulle vara att det är någon bit jag inte vet om och ger dig fel svar.

      Men förutsatt att dina aktier i holdingbolaget är kvalificerade, beror det ju på ditt gränsbelopp i din K10 hur beskattningen sker vid utdelningar – hur mycket som beskattas med 20% och hur mycket som beskattas som inkomst av tjänst.

      Framför allt när det gäller såpass mycket pengar skulle du behöva bolla detta med en skatterådgivare, om du inte känner att du själv kan läsa in dig på reglerna.

  • Hej Mikael,

    Jag har ett holdingbolag AB som äger ett dotterbolag AB till 100%. När jag startade dotterbolaget så satte jag in 1 miljon som investering och de ligger fortfarande i bolaget. Jag och en kompajon har kommit överens att jag ska sälja 50% av dotterbolaget till honom och han har bara 200.000 kr för investering. Kan jag flytta tillbaka pengar från dotterbolaget till holdingbolaget för att minska aktiekapital? I tillägg hur ska vinsten/utdelning fördelas för nuvarande år när jag ensamt har upparbetat den?

    • Hej Peter!

      Svaret på första frågan beror helt på vad du menar med ”som investering” – har du (ditt holdingbolag gissar jag) lånat in 1 mkr, är det som aktieägartillskott eller är aktiekapitalet 1 mkr?

      Om pengarna är inlånade är det bara att betala tillbaka dem. Men de påverkar å andra sidan inte värdet på bolaget, så du kan även låta dem stå kvar om du vill.

      Om det är ett aktieägartillskott kan bolagsstämman besluta att återbetala dem, så länge du inte gjort förluster som knaprat på tillskottet. Dvs så länge bolaget har tillräckligt med fritt eget kapital kan de återbetalas.

      Om du däremot har ett aktiekapital på 1 mkr i bolaget är det också fullt möjligt men lite bökigare. I så fall måste du göra en nedsättning av aktiekapitalet, vilket är en lite mer omständig process. Jag går inte igenom alla steg här utan det finns ganska bra att läsa på Bolagsverket.

      Svaret på andra frågan är däremot rätt enkelt. Om man äger 50% av ett aktiebolag äger man 50% av bolaget och alla vinster, punkt. Spelar ingen roll hur ägandet såg ut då bolagets vinster tjänades in eller investerades. Och om stämman tar beslut om utdelning är det ägarbilden på stämmodatumet som bestämmer hur utdelningen fördelas. OK, man kan ibland ha ett annat avstämningsdatum men det är nog ovanligt i små bolag.

      Så när man tar in nya ägare är det bra att vid behov ”justera” värdet på bolaget först, precis som du är inne på.

  • Hej Mikael,

    Jag och min man äger (privat) 50 % var i ett bolag. Vi tänkte sälja 25 % var till en person om något år och undrar om det är bäst att äga privat vid försäljningen eller om det är bättre att vi överlåter våra andelar till ett bolag vi äger tillsammans och säljer våra 25 % var via bolaget?

    • Hej Camilla!

      Oj, den är nog omöjlig att svara på utan att veta mer detaljer.

      Enkelt uttryckt är ju argumentet för att lägga in i holdingbolag som störst när du kommer att göra en vinst vid försäljningen som är så stor att du kommer att få skatta rätt dyrt på den. Oftast för att ditt gränsbelopp i K10:an är lågt och stor del av vinsten blir beskattad som inkomst av tjänst. Genom att först lägga in aktierna i ett holdingbolag hamnar istället vinsten skattefritt i holdingbolaget och kan återinvesteras därifrån eller tas ut i din egen (skatteoptimerade) takt.

      Vissa skulle kanske lägga in i holdingbolag även om de hade kunna få ut vinsten till vettig skatt privat. Man kanske ser framför sig att investera i andra bolag och vill få in vinsten helt obeskattad i ett holdingbolag, istället för att skatta 20% privat i K10:an.

      Om ni tänkte sälja till anskaffningsvärde, dvs utan vinst, ser jag däremot inga poänger med att lägga in dem i holdingbolag först. Samma sak om ni tänkte sälja med förlust.

      Men detta är ganska förenklat och generella principer. Man måste titta på varje enskilt fall för att säga något säkert.

  • Hej Mikael,

    jag är egenkonsult och driver min verksamhet i ett aktiebolag där jag äger 10% av aktierna privat. Jag har haft det några år och plockat ut lönebaserad aktieutdelning varje år. Jag har inget sparat utdelningsutrymme för tidigare år (dvs år innan 2018).

    I slutet av 2017 startade jag ett holdingbolag och tanken är att jag ska sälja mitt driftsbolag till mitt holdingbolag.

    Min fråga är hur jag går tillväga utan att förlora mitt upparbetade utdelningsutrymme i driftsbolaget för verksamhetsår 2018 samtidigt som mitt holdingbolag får rätt till upparbetat utdelningsutrymme för verksamhetsår 2019?

    Säljer jag driftsbolaget till holdingbolaget innan årsskiftet så har jag inte rätt till upparbetat utdelningsutrymmet för 2018 då jag inte ägt driftsbolaget hela året.

    Säljer jag driftsbolaget till holdingbolaget efter årsskiftet så har holdingbolaget inte rätt till upparbetat lönebaserat utdelningsutrymme för 2019 då holdingbolaget ej ägt driftsbolaget hela året.

    Tack på förhand!

    • Hej Daniel!

      Förlåt sent svar – har varit lite körigt inför momsdeklarationerna. 🙂

      Ofta försöker man göra såna ”bolagiseringar” så tidigt som möjligt under året, av just de orsaker du nämner. Som du förmodligen vet delas gränsbeloppet för inkomståret ut till den som äger bolaget den 1 januari. Om du t ex gör överlåtelsen innan första lönen 2019 blir det såhär:

      • I driftsbolaget får du ett gränsbelopp för 2019 baserat på löneunderlaget i bolaget 2018. För 2020 får du såklart inget gränsbelopp.
      • I holdingbolaget får du ett gränsbelopp för 2019 enligt schablonregeln. För 2020 får du ett gränsbelopp baserat på löneunderlaget i koncernen 2019.

      Så om du bara kan utnyttja ditt gränsbelopp 2019 i driftsbolaget så funkar väl det? T ex om du kan ta en utdelning på 2019 innan du gör överlåtelsen, eller sätta köpeskillingen så att du gör en reavinst och utnyttjar gränsbeloppet.

      Hoppas det var ett bra svar på frågan.

    • Rättelse, jag äger 100% av aktierna.

  • Hej,
    Jag har två AB som just nu är helt separerade (AB1 och AB2).

    AB1
    Jag äger privat 100% av aktierna
    K10 enligt schablonregel i tio år.
    Ingen aktiv verksamhet

    AB2
    Jag äger privat 90% av aktierna (övriga 10% ägs av annat AB)
    K10 enligt huvudregel (lönebaserad) i fem år.
    Aktiv verksamhet med två anställda (jag o min sambo)

    Eftersom mitt sparade utdelningsutrymme i min K10 för AB2 begränsas av att jag bara äger 90% så funderar jag nu på att omorganisera. Därför tänker jag överlåta mitt innehav i AB2 till AB1 mot revers.

    Mina frågor är:

    1. Bör jag göra full utdelning i AB2 enligt K10 innan överlåtelsen? Eller är det klokare att låta det ingå i reversen?

    2. Kan jag efter överlåtelsen deklarera K10 i AB1 på hela löneutrymmet i AB2 (inte bara 90%)? Om inte.. Är det bättre att flytta lönehanteringen till AB1? Kan jag då nyttja 100% av löneunderlaget?

    3. Kan jag direkt efter överlåtelsen göra en utdelning i AB1 enligt dess K10?

    Stort tack för en grym blogg!
    Ser fram mot ditt svar…

    • Hej Jocke,

      Det är svårt att ge generella råd såhär på bloggen, eftersom man inte känner till hela situationen, men jag ska göra mitt bästa för att svara på dina frågor.

      Först och främst, det låter ju som att du får ett hyfsat utdelningsutrymme i båda bolag, tack vare att du kan använda löneunderlaget i AB2. Så det låter ju som en rätt bra situation, även om du bara får 90% av utdelningsutrymmet i AB2. Men det var bara en tanke – huruvida du bör lägga in AB2 i AB1 kan jag tyvärr inte svara på. Där måste man sätta sig in i hela situationen.

      1. Svårt att svara på generellt. Beror ju på vilka summor vi pratar om, ditt behov av pengar privat, bolagets behov av pengar, hur du tror att utdelningsutrymme och vinster ser ut i framtiden osv. Men notera att om du säljer in AB2 in i AB1 så försvinner ditt ackumulerade utdelningsutrymme i AB2. Så vill man utnyttja det bör man först ta en utdelning. Och/eller om marknadsvärdet på AB2 är sånt att man kan sälja bolaget med vinst till AB1. Men om igen, svårt att svara på generellt.

      2. Om AB1 äger 90% av AB2 så får du ta med 90% av lönerna i AB2 och bara under den del av året AB1 ägt aktierna. Så bra att göra överlåtelsen t ex i början av januari, så AB1 kan använda hela det årets löner.

      Och ja, AB1 kan använda 100% av de löner som betalas ut i AB1. Huruvida du kan flytta lönehanteringen till AB1 utan problem kan jag dock inte svara på.

      3. Absolut, huruvida AB1 kan göra utdelningar påverkas inte av att de har köpt AB2. K10:an i AB1 förblir ju intakt, liksom vinstmedlen i AB1.

      • Så blev det fel i alla fall 🙂 Fråga 1 ska vara:

        1. Kan jag låta det sparade utdelningsutrymmet i !_AB2_! ingå som en del av inköpsvärdet på AB2? Detta för att slippa göra en utdelning och skatta bort vinsten och istället ta ut en ränta på reversen på överlåtelsepriset.

      • Hej,
        Stort tack för ett utförligt svar!

        Insåg att fråga 1 och 3 var lite dåligt formulerade. Därför ställer jag några följdfrågor 🙂

        1. Kan jag låta det sparade utdelningsutrymmet i AB1 ingå som en del av inköpsvärdet på AB2? Detta för att slippa göra en utdelning och skatta bort vinsten och istället ta ut en ränta på reversen på överlåtelsepriset.
        3. Om AB2 gör en utdelning (samma år som AB1 köpt AB2). Kan AB1 då göra utdelning på den överförda utdelningen från AB2 under samma år?

        Mvh
        Jocke

      • Hej Jocke,

        1. Inte helt säker på hur du menar. Det går inte att föra över ett sparat utdelningutrymme till din K10 i AB1, om det var frågan. Utan eventuellt sparat utdelningsutrymme i AB2 försvinner när du har sålt aktierna.

        3. Jo, det går faktiskt i vissa fall. Det är något som kallas ”anteciperad utdelning”. Det funkar så att om AB1 gör ett bokslut där man äger mer än 50% av AB2 (och därför har ett bestämmande inflytande över AB2), och man redan vet att AB2 kommer att lämna en utdelning till AB1 efter bokslutet, så kan man ta upp denna intäkt i AB1 redan i bokslutet. Därmed kan man ”skicka vidare” utdelningen till AB1:s ägare i princip samtidigt som den går från AB2 till AB1. Huvudsaken är att utdelningen från AB2 till AB1 kan anses vara ”säker”. Man bör nog sätta datum på årsredovisningar, stämmor osv så att årsredovisning i AB1 dateras tidigast samma dag som stämman i AB2.

        Som exempel: AB1 äger mer än 50% av AB2, båda gör bokslut 2019-12-31. AB2 beslutar på stämman 2020-03-15 att lämna utdelning till AB1. AB1 tar upp denna intäkt som anteciperad i bokslutet 2019-12-31 och den ingår då alltså i AB1:s vinstmedel som kan delas ut. Årsredovisningen i AB1 dateras t ex 2020-03-16 och på stämman t ex 2019-03-20 kan då utdelning ske.

  • Hej,
    Jag har en fråga angående aktiekapitalet i ett holdingbolag.
    Om jag har aktiekapitalet på 25.000:- i ett holdingbolag som kommer att ha ett ägande på nån/några miljoner, kommer det bolaget (mitt) att ses som ett svagt bolag av andra investerare/ägare då pga det låga aktiekapitalet av någon anledning?

    • Hej Johan,

      Ledsen för sent svar, har varit stökiga dagar senaste veckan.

      Jag kan tyvärr inte helt och hållet svara på din fråga. Dels sysslar vi inte med kreditbedömning, och dels är det svårt att veta vad andra tycker – man får nog fråga investerarna/ägarna om den saken. Och det varierar nog från fall till fall också.

      Men generellt har jag svårt att tro att just aktiekapitalet påverkar omdömet om företaget så mycket. Däremot kan egna kapitalet, dvs aktiekapitalet + ev aktieägartillskott + vinster, spela stor roll. Soliditeten (eget kapital dividerat med tillgångarna) är t ex ett vanligt mått på hur ”stabilt” ett företag är.

      Ett lågt aktiekapital innebär ju också att det är inte så långt ned till gränsen för kontrollbalansräkning – i ditt fall räcker det med en upparbetad förlust på 12 500 kr för att du ska ha förbrukat egna kapitalet. Så om det är en verksamhet som inte visar vinst från första början, kan man vilja höja det egna kapitalet – antingen med högre aktiekapital men kanske vanligare med aktieägartillskott. Såvida man inte tar in externa ägare i en nyemission såklart.

  • Jag har ett AB som ”moderbolag” äger 3 andra AB. Jag har i princip ingen verksamhet i moderbolaget förutom något arvode som jag fakturerat då och då. Nu har moderbolaget sålt ett av dotterbolagen (AB) där moderbolaget ägde 100% av aktierna. Köpeskillingen var 5MKR. Jag försöker läsa på och om jag förstått saken helt rätt så är dessa pengar helt skattefria nu så länge de ligger i bolaget? Är det verkligen så? I så fall är det ju toppen! Jag äger i min tur 100% av aktierna i moderbolaget om det spelar någon roll. Tacksam för svar för det blir ju en väldig skillnad på att ha 5MKR i moderbolaget att leka med och om man skulle vara tvungen att skatta 21,4% på 5MKR vilket skulle vara 1,07MKR ”i sjön” så att säga.

    • Hej Martin,

      Precis, reavinsten är skattefri i ditt moderbolag. Lite detaljerat så kommer du göra en reavinst på skillnaden mellan köpeskillingen 5 mkr och det bokförda värdet på aktierna. Men reavinsten är alltså skattefri i moderbolaget.

      Detta gäller för alla näringsbetingade aktieinnehav. Näringsbetingade innehav är enkelt uttryckt när ett aktiebolag äger onoterade aktier, samt även när aktierna är noterade på en marknad men bolaget äger minst 10% av rösterna. Eftersom du ägde 100% så var det ju definitivt näringsbetingat.

      Så grattis! 🙂

  • Hej, jag avser investera privat/bolag i ett Holdingbolag (AB med ca 100 st ägare) som äger ca 1/4 av min Arbetsgivare AB.
    Ambitionen är att kunna ackumulera utdelningar över tid och återinvestera i annat, så som noterade aktier, ytterligare onoterat och liknande. Min fråga, vad är mest effektivt, att investera ca 1 MSEK privat direkt i Holdingbolaget AB eller starta ett eget HoldCo AB och investera genom detta i Holdingbolaget AB?

    • Hej Karl,

      Jag skulle säga att det är främst en skattefråga – hur mycket utdelningar vi talar om från det gemensamma holdingbolag och hur de skulle beskattas hos dig. Du kommer inte att kunna använda löneunderlaget i din K10, eftersom dels du förmodligen kommer att äga mindre än 4% och dels att holdingbolaget äger mindre än 50% av Arbetsgivaren. Så det blir ett utdelningsutrymme på ca 10% av din investering som du kan utnyttja varje år. Om utdelningarna kommer att understiga detta, får du ju faktiskt ut utdelningarna till vettig beskattning.

      Men när du säger ”ackumulera utdelningar över tid” – om du menar att ackumulera dem obeskattade och reinvestera dem, då behöver du ju ett eget holdingbolag som äger dina aktier i det gemensamma holdingbolaget.

      Detsamma om utdelningarna från det gemensamma holdingbolaget kommer att överstiga ditt utdelningsutrymme såpass mycket att du inte vill få dem och skatta för dem privat – då behöver du ju även ett eget holdingbolag.

      Det är väl de generella frågeställningarna jag skulle kolla på, men man bör ju titta i detalj på ditt enskilda fall.

  • Hej,

    Jag har haft AB från 2013, 2018 sålde jag det, jag har av detta bolag sparat utdelningsutrymme X antal KR.
    2019 startade jag nytt AB, kan jag nyttja dessa sparade utdelningsutrymme på mitt nya bolag och ta ut utdelning?

  • Hej Mikael!
    Kanske off topic men du kanske har svaret ändå.

    Har blivit erbjuden att köpa in mig i två bolag där jag äger 9%. Mina två kollegor äger 45,5 var av aktierna. Tanken var från början att jag skulle gå in som delägare på 10% men det skulle inte gynna oss och att det hade med skatter att göra. Kan det stämma? För ett par månader sedan köpte jag in mig till slut och äger idag 9% i dom två bolagen.

    Nu har mina kompanjoner startat ett holdingbolagbolag och äger 50% var ab com bologna jag äger. Mitt namn finns inte med på holdingbolaget.

    Hur låter detta i dina öron?

    Sorry om jag är otydlig, är ganska ny i branschen 🙂

    • Hej Måns,

      Jag tror autocorrect var och stökade lite med din text, så jag får gissa lite angående slutet av frågan. 🙂 Stämmer det att dina kompanjoners holdingbolag äger 91% av bolaget och du 9%?

      Varför skulle det inte gynna er skattemässigt om du ägde 10%? Det enda jag kan tänka mig är att man vill utnyttja koncernbidrag mellan dottern och modern, vilket bara går om modern äger mer än 90%.

      Det är svårt att säga generellt huruvida en lösning är bra eller dålig. Man måste se hela situationen, höra lite om era planer, era prioriteringar och sånt. Det jag spontant kommer på är att om du äger aktier i dotterbolaget och resterande aktier ägs av ett holdingbolag, finns det ju inga skattemässiga faktorer som begränsar hur stora utdelningar dina kollegor kan besluta om. Dvs det kan potentiellt ske rätt stora utdelningar från dotterbolaget, vilket potentiellt kan beskattas rätt hårt hos dig.

      Men om igen, jag spekulerar lite nu och det är väldigt svårt att uttala sig utan att känna till situationen utan och innan. Vill du verkligen ha feedback på er situation behöver du nog prata med någon som kan sätta sig in i det hela.

  • Hej,
    Jag har under hösten sålt privat ägda aktier i ett onoterat bolag till ett (av mig helägt holdingbolag). Därefter har dessa aktier sålts till en tredje part. Min tanke är att sätta bolaget i träda under fem år för att sedan likvidera det till 20% beakattning. Vad innebär träda dvs vilka steg behöver jag ta för att bolaget ska betraktas som i träda.

    • Hej Calle,

      Förlåt lite sent svar, julen kom emellan. 🙂

      Träda innebär att du själv (och alla ev närstående ägare) inte är verksam i betydande omfattning i bolaget. Det har alltså egentligen mer med dig att göra än med bolaget, dvs bara för att bolaget har verksamhet behöver inte du vara verksam i bolaget. Men i ett enmansbolag blir det ju automatiskt samma sak, dvs bolaget kan i praktiken inte ha någon verksamhet under trädan.

      Man har gått så långt som att säga om att bolaget t ex har investeringar där det sker några som helst omplaceringar, är det säkrast att du lejer ut förvaltningen på s k ”diskretionär förvaltning” för att vara säker på att inte anses som verksam i bolaget.

      Det finns inget annat speciellt med bolaget du behöver göra. Däremot bör man nog avregistrera bolaget för moms (om det är momsregistrerat). Ett bolag utan verksamhet kan ju inte rimligen ha momspliktig verksamhet. 🙂

      Om det trots allt pågår någon slags verksamhet i bolaget och du tror att du ligger nära nån slags gräns för att vara verksam, blir det en enskild bedömning av din situation som är svår att göra såhär på en blogg.

  • Hej!
    Jag och min far har en affärsidé som vi planerar genomföra genom ett nyttAB.

    Vi driver idag varsitt AB med konsultverksamhet. Mitt AB är ca 5 månader medan min far har drivit sitt 30år+.

    Jag funderar på vad som är smart i detta läge, kan vi bilda ett nytt gemensamt bolag där respektive AB äger 50% av det nya (Dotterbolaget?)?

    Alternativt vi bildar ett holdingbolag med 50% ägande var privat som sedan bildar ett drivande AB som dotterbolag där driften sker?

    Eller bör jag bilda ett dotterbolag (mittt konsult AB blir då även ett holdingbolag) och sedan sälja 50% av dotterbolaget till min fars AB?

    Något rörigt, hoppas du förstår, tack på förhand!

    • Hej Staffan,

      Svårt att säga vad du bör göra, eftersom det beror på såpass många faktorer. Men vi kan väl lyfta några av faktorerna man bör tänka på.

      I varje bolag man äger privat har man ju en K10 där man räknar ut sitt utdelningsutrymme. Om ni gör sådana vinster att utdelningsutrymmet är en bristvara för er (dvs ni vill gärna maxa det om möjligt) är det bra att fundera på den aspekten. I varje K10 får man använda löneunderlaget baserat på utbetalda löner i bolaget samt ev dotterbolag. Och dotterbolag är här bolag som ägs med mer än 50% (alltså inte exakt 50%). Dvs om det nya bolaget kommer att ha höga lönebelopp som ni vill använda i era K10:or bör bolaget inte ägas av ägarbolag 50/50, för då får ju inte lönerna användas nånstans. Utan hellre då helägas av ett bolag eller ägas privat.

      Om ni är hänvisade till schablonbelopp i K10 kan man dubbla sitt utrymme genom att äga genom var sitt helägt holdingbolag jämfört med att äga privat 50/50.

      Tänk på att schablonbeloppet endast får användas i ett bolag varje år, ifall ni överväger att äga flera bolag privat.

      Är det någon verksamhet som kan vara riskfylld, dvs risk att verksamheten kan gå i konkurs i värsta fall? I så fall bör det bolaget inte även fungera som holdingbolag, dvs det bör antingen ägas privat eller ligga i ”botten” av en bolagsstruktur. Detta för att andra verksamheter ”dras med” i en ev konkurs.

      Hur löser ni bokföring mm? Fler bolag innebär ju mer arbete och/eller kostnader med administration. Sköter ni allt själva och inte tycker att det är betungande kanske det inte är någon viktig faktor. Lejer ni ut allt innebär ju fler bolag även mer arbete och högre kostnader.

      Kan det vara aktuellt med flera delägare? Detta kan påverka hur ni bör bygga strukturen.

      Kommer ni att behöva låna pengar mellan bolagen eller tillföra medel som aktieägartillskott? Man kan utan problem låna pengar mellan bolag i samma grupp, däremot oftast inte mellan två bolag som man båda äger privat.

      Det var några faktorer jag kom att tänka på sådär på rak arm. Men som sagt, många rörliga delar så svårt att ge ett rakt svar.

  • Hej,

    Bra artikel!
    Min fråga avser stycket nedan. Gäller dessa återinvesteringar även utdelningar från börsnoterade företag? Kan jag återinvestera utdelningarna från dessa utan att betala bolagsskatt det året? Eller gäller principen bara utdelningar från näringsbetingade dotterbolag?

    Ӂterinvestera vinster utan beskattning
    Om ett holdingbolag gör flera investeringar efter varandra, kan man tjäna pengar på investeringar och återinvestera dessa vinster utan att först skatta för dem. De går alltså obeskattade från investering till investering. Jämför det med att, varje gång man får utdelningar eller gör en reavinst, först skatta 22% på vinsten och sedan återinvestera det som är kvar.”

    Tack på förhand!

    • Hej L,

      Nja, om du läser lite längre ned under rubriken ”Holdingbolag för marknadsnoterade aktier?” så är det normalt sett inte samma sak för noterade företag.

      Skattefriheten för utdelningar och reavinster gäller näringsbetingade andelar, vilket enkelt uttryckt är alla onoterade andelar samt noterade bolag där ditt bolag äger minst 10% eller där innehavet är ”betingat av rörelsen”. Det sista är nog en en bedömningsfråga, men bör vara ganska ovanligt vid börsnoterade bolag.

      Så i de allra flesta fall är dina börsnoterade innehav inte näringsbetingade, och då skattar ditt bolag på vinster och utdelningar med bolagsskatt. Och då tappar man alltså möjligheten att återvinstera överskotten obeskattat. Sen är ju i och för sig bolagsskatten lite lägre än den privata skatten på kapital.

  • Hej,

    Tack för en grym blogpost och bra kommenterar på frågor.

    Jag har ett nystartat AB (Bolag 1) där jag äger 100% av aktierna.

    Jag vill nu med detta nya bolag (Bolag 1) gå in som 20% ägare i ett annat bolag (Bolag 2 som också är nystartat) samt investera säg 100.000 sek i detta bolag (Bolag 2).
    I bolag 1 finns idag endast de 25.000 sek för att starta bolaget. Privat har jag det kapital som behövs för investeringen på 100.000 sek.

    Hur hade du gått tillväga?

    Tack på förhand!

    • Hej Ruben,

      Jag hade nog helt enkelt lånat in dina 100 000 SEK till Bolag 1 och använda dessa till investeringen.

      Om du av nån anledning senare behöver stärka upp egna kapitalet i Bolag 1 – t ex om du behöver skriva ned värdet på aktierna i Bolag 2 och detta urholkar egna kapitalet i Bolag 1 – kan du omvandla hela eller delar av lånet till ett aktieägartillskott.

  • Hej,

    Jag äger aktier som privatperson i ett företag som jag arbetar för.

    För att byta till näringsbetingade aktier som jag innehar startar jag ett Holdingbolag. Hur hanteras kapitalvinst eller utdelning på aktier? Hur göra man deklaration vid utdelning eller försäljningsaktier? vilka blankett lämnas till SKV?

    • Hej Mia,

      När aktierna ägs av ett holdingbolag och andelarna (aktierna) är ”näringsbetingade” så är utdelningar och kapitalvinster skattefria i holdingbolaget. Och reaförluster därför ej avdragsgilla. Andelar som ägs av ett aktiebolag är näringsbetingade om de är onoterade (dvs inte noterade på en marknadsplats), eller i vissa fall även om de är noterade men du äger tillräckligt stor del av bolaget.

      Om bolaget är börsnoterat är andelarna förmodligen inte näringsbetingade och då är reavinster och utdelningar skattepliktiga i holdingbolaget. Reaförluster är avdragsgilla, men endast mot reavinster på aktier. Har man inga vinster att dra av mot får man spara avdraget till kommande år i den s k ”aktiefållan”.

      En utdelning till ett holdingbolag bokförs helt enkelt som en finansiell intäkt, oftast på konto 8010/8110/8210 (beroende på hur mycket du äger av bolaget). En reavinst likaså fast på konto 8X20. De ingår därmed i bolagets redovisade resultat. För näringsbetingade andelar får man sedan i bolagets inkomstdeklaration lägga tillbaka intäkten på bilaga INK2S eftersom den är skattefri. Bolaget lämnar alltså ingen separat deklarationsblankett för utdelning eller reavinster, till skillnad från privatpersoner som lämnar K4 och K10.

      Du menade hur kapitalvinst och utdelning hanteras efter att holdingbolaget tagit över aktierna, eller hur? Själva transaktionen där du säljer dina aktier till holdingbolaget är ju en annan sak – där deklarerar du försäljningen på en K10 (för fåmansbolag) eller K4 (ej fåmansbolag).

  • Hej Mikael,

    Tack för ett tydligt blogg- inlägg. Det är en djungel att förstå fördelar och nackdelar utifrån bolagsformer och ägarstruktur. Nu till min fråga, men först bakgrunden.

    Vi är tre medgrundare som skall starta ett AB där var varje delägare innehar 33.33% av aktierna. Initialt kommer endast vi tre delägare att vara anställda, med respektive lön om 45.000:-/månaden. På sikt är målet att anställa 5-10 personer.

    FRÅGA 1
    Vilket utdelningsutrymme har respektive delägare om bolaget efter våra löner (45.000 x 12 x 3) har ett resultat före skatt på 1MSEK.

    FRÅGA 2
    Låt säga att vi äger våra andelar i det gemensamma AB:et (verksamhetsbolaget) via separata Holdingbolag istället, vad blir skillnaden gällande utdelningsutrymme?

    FRÅGA 3
    För att ta del av ett Holdingbolags fördelar, krävs det att samtliga delägare i AB:et (verksamhetsbolaget) äger sina andelar via ett Holdingbolag. Förtydligande, vad händer om två av delägarna äger aktierna i AB:et (verksamhetsbolaget) privat och den ena äger sina andelar via ett Holdingbolag. Får den som äger aktierna via Holdingbolaget ”fullt” utdelningsutrymme?

    Tack på förhand och tack för en bra blogg.

    Allt gott,
    David

    • Hej David,

      Oj, det var många frågor. Försöker svara nedan.

      1. Det kommer ju att variera lite från år till år och beror även på hur mycket ni investerat i bolaget. Men om vi leker med tanken att ni bildade bolaget i början av 2021 med 25002 kr i aktiekapital. Och ni tar sedan 45 tkr/månad i lön under hela 2021. Då skulle ert utdelningsutrymme för inkomståret 2022 (för utdelning under 2022) för alla delägare tillsammans bli 25002 * 9% + 45000 * 12 * 3 * 50% = 812 250 kr. Och varje delägare får då en tredjedel av det, dvs 270 750 kr. Notera att de 9% är en uppskattning, då statslåneräntan för 2022 inte är känd ännu.

      2. I så fall får ni istället beräkna utdelningsutrymme i era respektive holdingbolag. Om inga löner tas i holdingbolaget blir det i så fall förenklingsregeln och ett schablonbelopp varje år. Schablonbeloppet 2021 är 183 700 kr och 2022 är det 187 550 kr. Detta är förutsatt att varje ägare inte äger andra fåmansföretag och använder förenklingsregeln där.

      Holdingbolagen får alltså inte räkna med löneunderlag från driftsbolaget, eftersom de inte äger mer än 50% av detta.

      Den stora skillnaden blir ju när ni börjar anställa fler och löneunderlaget i fråga 1 tar fart medan schablonbeloppet i fråga 2 förblir detsamma. Å andra sidan kan ni ta utdelning utan begränsningar till holdingbolagen, även om ni sedan måste ta ut pengarna från holdingbolagen till er privat i lägre takt om ni vill hålla er inom utdelningsutrymmet.

      3. Det spelar ingen roll om delägarna gör olika, varje delägare har sin egen situation som inte påverkas av de andra. Så en delägare som äger privat kan få utdelningsutrymme enligt löneunderlaget i fråga 1 medan de övriga två får schablonbeloppet i sina respektive holdingbolag i fråga 2.

      Det som ibland kan ske om delägare äger på olika sätt är att den som äger privat blir den som begränsar hur mycket utdelning ni kan/vill/bör ta ut. Lek t ex med tanken att delägare 1 äger privat och får ett utdelningsutrymme på 270 tkr. Men bolaget skulle kunna dela ut 500 tkr per delägare, och de två delägarna med holdingbolag vill gärna dela ut allt detta. Fast då blir det en skattesmäll för delägare 1, så antingen blir delägare 1 en ”flaskhals” som begränsar mängden utdelning eller får hen vika sig för majoriteten och acceptera hög utdelning över utdelningsutrymmet och därmed en dyrare beskattning.

  • Man äger ett holdingbolag på försäljning av näringsbetingade andelar. Vinstmedel är 10 mkr efter försäljning av andelar. För att minska skatten uppgår till 25% vid uttag 10 miljon efter 5 år lägger man det bolaget i träda (5:25bolag). Under varje enskilt år lyfter man schablonutdelning.

    Jag undrar om man kan använda utdelningsutrymme att ta ut pengar beskattas med 20% varje år.
    Efter fem år likviderar man bolaget. De resta utdelning (10 mkr minskas utdelning på 5 gångar) beskattas med 25%.

    • Hej Mia,

      Ja, du får ett utdelningsutrymme och kan ta ut utdelning till 20% skatt varje år under trädaperioden. Din K10 fungerar alltså precis som vanligt under trädan.

      Och ja, när aktierna blivit okvalificerade efter trädan kan du likvidera bolaget och skatta 25% på de pengar du får ut.

  • Hej Mikael

    Tack för ditt svar. Jag undrar om bolaget kan köpa värdepapper eller kapitalförsäkning inom 5 år och skattas utdelningen efter de 5 åren till 25% skatt.

    • Hej Mia,

      Om jag förstår din fråga rätt, undrar du om bolaget kan göra investeringar i värdepapper eller kapitalförsäkring under trädatiden utan att man anses vara verksam i bolaget och ”bryta trädan”.

      Det finns inget som hindrar att bolaget har investerat sitt kapital även om det är ett trädabolag. Egentligen är det ju du som ägare som är i träda och inte bolaget, även om det ofta går hand i hand. Det finns nog en gräns där du är såpass aktiv i bolagets kapitalförvaltning att du kan anses vara verksam i betydande omfattning, vilket skulla bryta trädan. Men det är svårt att säga exakt var den gränsen går.

      Här är lite information från Skatteverket om begreppet Verksam i betydande omfattning, samt ett utlåtande från Skatterättsnämnden där man inte ansåg att ägaren var verksam i betydande omfattning trots att han skötte kapitalförvaltning i bolaget.

  • Hej Mikael,

    Jag är delägare i ett aktiebolag och äger upp till 30 procent i dagsläget. Vi har fått ett bud av ett större företag som vill köpa upp oss och våran plan har varit att göra en exit från första början.

    Min fråga är att företaget som ska köpa upp oss kommer dela upp kostnaden 30% kontant resterande i aktier i deras börsnoterade företag.

    Hur fungerar transaktionerna i de fallet kan företaget som ska köpa upp oss skicka deras börsnoterade aktier direkt till holdingbolaget som ja har tänkt starta upp själv och låta dem vara där utan att de blir beskattade genom transaktionen?

    Samt hur fungerar det med k10, hur blir det med aktierna i holdbolaget om man skulle sälja en del av dem aktierna som är börsnoterade räknas det som kapitalskatt eller ISK skatt som när privatpersoner säljer aktier på stockholmsbörsen?

    • Hej Alex,

      OK, vi antar att du äger aktier i Bolaget AB, startar Holding AB och säljer in dina aktier i Bolaget AB till Holding AB. Sedan blir Bolaget AB uppköpt av Uppköparen AB och det är Holding AB som står som säljare av dina aktier i Bolaget AB.

      I så fall kommer Holding AB att ta emot köpeskillingen, oavsett om den består av kontanter eller aktier. Huruvida reavinsten beskattas beror på om aktierna i Bolaget AB är näringsbetingade. Jag gissar att de är onoterade och då blir de även näringsbetingade och reavinsten beskattas inte i Holding AB.

      Om aktierna i Uppköparen AB är noterade och Holding AB säljer aktierna, beskattas reavinsten i bolaget med bolagsskatt, precis som om du hade köpt andra aktier på Börsen och sålt med vinst. Men detta sker inne i Holding AB och påverkar inte dig som privatperson. Din K10 i Holding AB kommer till användning när Holding AB betalar ut en utdelning till dig, eller om du säljer aktier i Holding AB.

  • Hej Mikael!
    Jag har ett konsult-AB idag som fungerar som bisyssla för mig, då jag redan är heltidsanställd hos en vanlig arbetsgivare. Nu är tanken att min fru också skall börja kvälls/helgs-konsulta och då funderar jag på hur man bäst löser det.
    Eftersom vi båda redan jobbar heltid så är det inte så intressant för oss att få mer lön än vi redan har, utan vi siktar på lågbeskattad utdelning istället.
    Det jag vill uppnå är att bolaget vi fakturerar ifrån (mitt nuvarande bolag) kan fördela vinsten mellan min fru och mig på ett smidigt sätt, beroende på vem som har dragit in pengarna.

    Om vi startar varsitt helägt holdingbolag som vardera får äga 50% av det befintliga bolaget, så borde vi väl kunna pytsa över valfri mängd vinst (ej samma summa) till respektive holdingbolag, beroende på hur mycket som dragits in, och därifrån sedan kunna välja hur mycket vi individuellt vill plocka ut som utdelning från våra holdingbolag?

    Det som eftersöks är ju givetvis att vi båda skall få fullt individuellt utdelningsutrymme enligt schablonregeln varje år, men utan att behöva ha olika driftsbolag.

    • Hej Joakim,

      Jag kan nog tyvärr inte säga exakt hur ni ska göra, eftersom den typen av rådgivning är svår att göra på en blogg. Men vi kan gå igenom några olika principer och effekter. Jag antar att du och din fru inte har ”gemensam ekonomi”, dvs att ni faktiskt håller reda på vems pengar som är vems, annars hade det ju inte varit något problem.

      Det naturliga sättet att fördela vinst efter arbete är ju lön, men den är ju inte aktuell i det här fallet.

      Sen har vi utdelning, men utdelning sker ju alltid baserat på ägande, oavsett arbetsinsats. Eller, det är faktiskt möjligt att ”differentiera” utdelning, dvs dela ut vinst med en annan fördelning än ägandet, men det får inte vara baserat på arbetsinsats, så den går tyvärr också bort.

      Så då återstår väl var sitt bolag, vilket också har fördelen att ni får ett helt schablonbelopp var, istället för att dela på ett schablonbelopp om ni äger ett bolag tillsammans.

      Och jag gissar att tanken är att varje holdingbolag fakturerar sin del av vinsten från driftsbolaget, eftersom man inte får differentiera utdelning baserat på arbetsinsats? Man kan fakturera på det viset som en slags vinstdelningsmetod, även om det inte är ett reellt kund-leverantörsförhållande. Däremot utgör det förmodligen inte momspliktig omsättning, dvs holdingbolagen kan nog inte momsregistreras baserat på den här faktureringen och därmed inte heller lyfta moms på kostnader.

      En fråga som dyker upp är ju varför ni inte bara kör var sitt driftsbolag, om ni nu vill hålla vinster och sånt separat? Det blir ju två istället för tre bolag att rådda med. Om ni å andra sidan har större kostnader i verksamheten (t ex lokal el dyl) är det kanske enklare att ha ett gemensamt driftsbolag.

  • Hej,
    Jag, tillsammans med ett par vänner, funderar på att köpa en eller flera tomter sedan uppföra hus på dessa till försäljning. Jag ska bygga åt mig själv och jobbar som min egen byggledare. Jag ska också importera några material från utland så måste jag naturligtvis köpa en tomt och betala för material och arbetskraft. Såg någonstans att man kunde undvika beskattning genom att sälja fastighet via bolagspaketering till dotterbolag. Om försäljning en av aktierna i dotterbolag är skattefri enligt reglerna om näringsbetingade andelar.
    Hur skapar jag bäst en fastighetsförvaltande koncern. År det rätt att jag bör skapa ett dotterbolag finns endast till för att säljas vidare och bör därmed vara tomt på tillgångar? Och ska jag skapa också ett moderbolag som bedriver fastighetsförmedling, byggande av bostadshus och import av varor? Bör jag skapa ett dotterbolag som endast bedriver byggande av bostadshus?

    • Hej Mia,

      Det stämmer att ett aktiebolag som säljer aktier i ett annat onoterat aktiebolag inte betalar någon bolagsskatt på eventuell reavinst på försäljningen. Som du säger är det reglerna om näringsbetingade aktier som avses. Och det stämmer också att många fastighetsbolag ”paketerar” fastigheter i aktiebolag av bland annat den anledningen, även om det förmodligen finns andra anledningar också. En ytterligare fördel är att om man säljer bolaget snarare än fastigheten blir det ju inget ägarbyte av fastigheten och man slipper betala lagfartsavgift och stämpelskatt, som kan blir ganska mycket pengar.

      Hur du bäst skapar en fastighetsförvaltande koncern är däremot en lite för stor fråga att besvara på en blogg, är jag rädd.

  • Hej,

    Om jag och min bror äger 50% var av ett aktiebolag där allt kapital ligger och sedan äger vi 40% vardera och vår tredje syster ett annat AB med 40% (jag) 40% (min bror) och 30% (vår tredje syster) ägande där vi även nyttjar löneunderlaget. Nu vill vi nyttja allt kapital som ligger i kapitalbolaget och undrar hur vi kan föra över kapital från kapitalbolaget till löndeunderlagsbolaget? Ska man då starta ett Holdingbolag som äger dessa driftsbolag för att kunna nyttja löneunderlaget och försvinner då det sparade utdelningsutrymmet om holdingbolaget köper våra andra bolag? Några tips? Eller vad är det bästa sättet. Vi tänkte att genom att skapa ett Holdingbolag finns det en koncernbidragsrätt som gör det möjligt eller är det fel?

    • Hej Nina,

      Din fråga är tyvärr inget man enkelt kan svara på såhär på en blogg. Jag skulle rekommendera dig att prata med någon med insyn i hela er situation för att lotsa er rätt där.

      Det jag kan svara på är att så fort du säljer dina aktier så försvinner ev sparat utdelningsutrymme på de aktierna. Dvs om man lägger in sina bolag under ett holdingbolag så tappar man ev sparat utdelningsutrymme i de bolagen och får så att säga börja om från noll med utdelningsutrymme i holdingbolaget (om holdingbolaget är ett nytt bolag alltså).

  • erik (Din kommentar inväntar granskning.)

    Holdingbolag, skatteplanering osv. Detta är väl inget för ett hållbart, mänskligt samhälle? Olika konstformer för att slippa undan skatt och gynna sig själv eller andra ”investerare”.
    Alla behöver inse detta och förstå att vi måste arbeta för att alla skall få må bra och känna tillfredsställelse med livet.
    Vi kan inte fortsätta att acceptera dessa ojämlikheter – att en glassar runt i en yacht och en annan ligger på gatan och fryser under en bit kartong… detta är skamligt…
    En styggelse som måste få ett slut om vi vill ha ett hållbart samhälle utan korruption, brott och utslagna människor i misär.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *