Över/underavskrivningar är ett rätt speciellt ämne. I korthet är det skillnaden mellan de planenliga och de skattemässiga avskrivningarna. Grejen är alltså att det finns två olika regelverk som reglerar avskrivningar. Här kommer en liten snabbkurs för den som vill förkovra sig.

Civilrättsliga regler – planenliga avskrivningar

De civilrättsliga reglerna reglerar planenliga avskrivningar. Det är den typen av avskrivningar som ”makes most sense” för oss dödliga. Man gör en plan över avskrivningarna som ska reflektera användningen och värdeminskningen på en tillgång. Vanligast och enklast är 20% per år i fem år, men det finns mängder av olika varianter, t ex större i början och mindre mot slutet eller tvärtom, andra livslängder, etc. Framför allt ska man tänka på att inte skriva av för sakta – försiktighetsprincipen säger att vi ska vara försiktiga när vi värderar en tillgång för att inte få bolaget att se bättre ut än det är.

Skatterättsliga regler – skattemässiga avskrivningar

De skatterättsliga reglerna är ett helt annat djur. Skattereglernas huvudfokus är att se till att du inte gör för stora avdrag, dvs skriver av en tillgång för snabbt. Här finns det två olika regeluppsättningar: räkenskapsenliga och restvärdesavskrivningar.

Restvärdesavskrivning är en förenklingsregel för de minsta företagen, som säger att du något förenklat kan skriva av 25% av värdet vid året ingång. Inventarien blir alltså aldrig helt avskriven. Denna regel tenderar att göra många bokförare lite nervösa – vi gillar fasta avskrivningsplaner med anläggningsregister och ordning & reda.

Räkenskapsenliga avskrivningar är det ”riktiga” regelverket och här har vi också (surprise, surprise) två ”subregler” med de deskriptiva smeknamnen 30-regeln och 20-regeln. Varje år får du välja en av dessa regler att applicera på årets skattemässiga avskrivningar. 30-regeln innebär något förenklat samma som restvärdesavskrivningen ovan, fast med 30% istället för 25%. 20-regeln innebär att du får skriva av till ett värde som motsvarar 20% av anskaffningsvärdet per år sedan början (hängde ni med?).

Det är lite mer smådetaljer att hålla koll på vad gäller de olika reglerna, men vi håller oss till de övergripande principerna här.

Exempel

OK, så ett exempel på den vanligaste setup:en. Om man inte har något behov av överavskrivningar, rekommenderar jag att skriva av inventarier över fem år med 20% år, både planenligt och skattemässigt. Keep it simple – ingen skillnad mellan planenliga och skattemässiga avskrivningar och alltså inga överavkrivningar.

Vill man maximera avdragstakten för en 5-årsinventarie använder man typiskt 30-regeln de första tre åren och 20-regeln de sista två. För en inventarie på 100 tkr blir då avskrivningarna:

Ser ni hur den skattemässigt skrivs av snabbare i början, medan de planenliga i slutet ”kommer ikapp”?

Underavskrivningar

Om något skrivs av snabbare än över fem år uppkommer underavskrivningar, dvs att den skattemässigt skrivs av långsammare än planenligt. Skattemässigt kan en inventarie nämligen aldrig skrivas av snabbare än fem år.

What to do?

I små bolag finns det sällan speciellt mycket att tjäna på överavskrivningar så länge avskrivningsplanen är på fem år, så det är lika bra att undvika dem om de inte verkligen behövs. I lite större bolag kan de vara ett användbart verktyg för att resultatjustera mellan åren.

Frågor eller synpunkter? Gå loss i kommentarerna!

Kategori: Kunskap
1 kommentar »