Egenavgifter är sociala avgifter som betalas av enskilda näringsidkare (enskilda firmor). Andra typer av sociala avgifter är arbetsgivaravgifter (betalas av arbetsgivare för anställda) och särskild löneskatt (betalas bl a på avsättningar till pensionslösningar mm).

Beräkning av egenavgifter

Beräkningen av egenavgifter för enskilda firmor kan vara lite knepig. Vi tar en tumregeln först och den detaljerade beräkningen sedan.

Tumregel

Ta enskilda firmans resultat, dra av 25% – då har du din nettointäkt. På denna ska du betala inkomstskatt (brukar vara ca 30%) och egenavgifter ca 29%. De exakta procentsatserna varierar med inkomsten, p g a grundavdrag, jobbskatteavdrag, statlig inkomstskatt mm. Som tumregel kan man säga att totala skatter blir max 40%, vilket gäller åtminstone på ett årsresultat upp till 500 tkr.

Detaljerad beräkning

Vi börjar med att titta på hur en arbetsgivare betalar sina arbetsgivaravgifter. Om en anställd har en bruttolön på 10 000 kr, brukar arbetsgivaren dra skatt på detta – vi kan säga 30% – och till den anställde utbetalas 7 000 kr. Dessutom betalar arbetsgivaren 3 142 kr (31,42% av bruttolönen) i arbetsgivaravgifter till Skatteverket. Total kostnad för arbetsgivaren är alltså 13 142 kr och av det försvinner 6 142 kr i skatt (3 000 kr inkomstskatt och 3 142 kr soc). Man utgår ifrån bruttolönen när man räknar, men vi kan också ställa upp det så här:

Så långt tror jag alla hänger med. För en enskild firma fungerar det ungefär likadant, men det kallas alltså egenavgifter och de betalas på enskilda firmans hela inkomst. De ligger dessutom på 28,97% istället för 31,42%. Dessutom utgår man ifrån firmans resultat och ”räknar baklänges”. Vi säger att firman har ett resultat på 13 142 kr. På det dras ett schablonavdrag på 25% som ungefär motsvarar egenavgifterna, för att komma till inkomst av näringsverksamhet eller nettointäkt. Denna motsvarar bruttolönen för en anställd och på denna betalas inkomstskatt på samma sätt som lön – vi kan säga 30%. Uppställt:

Men vänta nu, där rök ju mer i skatt än för en anställd – var inte egenavgifterna lägre? OK, nu blir det lite komplicerat. Istället för att ”räkna baklänges” och dividera 13 142 kr med 1,2897 (soc beräknas ju på bruttolön/inkomst av näringsverksamhet/nettointäkt), används alltså en förenkling med schablonavdrag på 25%. På nettointäkten beräknas sedan egenavgifter med 28,97%, i detta fall blir de 2 855 kr. Så när din slutskattsedel kommer, är det 2 855 kr (egenavg) + 3 000 kr (inkomstskatt) du betalar. Schablon­avdraget används bara på deklarationsblanketten för att komma till nettointäkten.

Bonus: fr o m 2010 har enskilda firmor dessutom en rabatt på egenavgifterna med 5 procentenheter upp till totalt 10 000 kr, förutsatt att nettointäkten är minst 40 000 kr. På nettointäkter mellan 40 och 200 tkr är alltså egenavgifterna 23,97%.

När betalas egenavgifter

Egenavgifter betalas på samma sätt som i princip all övrig skatt för en enskild näringsidkare. I deklarationen räknar man ihop årsresultatet och på detta beräknas inkomstskatt och egenavgifter. Dessa slås ihop med ev årsmoms, fastighetsskatt samt alla andra privata skatter och hamnar på slutskattebeskedet i nov/dec deklarationsåret. Det som inte betalats som prelskatt (eller skatteavdrag från banker/arbetsgivare) under inkomståret blir istället kvarskatt.

Kategori: Kunskap
2 kommentarer »

Det händer i alla fall litegrann på arkiveringsfronten. Från den 1 januari 2011 ändrades bokföringslagen så att arkiveringstiden för bokföringsmaterial sänktes från tio till sju år. När sju år har gått från bokslutsdatum kan alltså det årets bokföringsunderlag kastas. Detta gäller räkenskapsinformationen, i korthet alla bokföringsunderlag, avtal, protokoll och allt annat material som är underlag för bokföringen eller behövs för att följa och förstå bokföringen.

Är det bara att rensa då? Nja, dels kan andra regler kräva att du behåller underlagen längre än sju år. Dels är det ibland en bra idé att spara vissa underlag. Exempel kan vara köpebrev för fastigheter, värdepapper och andra större tillgångar.

Papperslöst då?

Hur är det med digitala underlag då? Som tidigare måste alltid räkenskaps­informationen sparas i sin originalform. Får man den på papper ska den sparas på papper och får man den digitalt ska den sparas digitalt. Nytt är att om man gör t ex en digital kopia av ett underlag, får man efter tre år kasta originalet. Med digital bokföring har då den fysiska lagringstiden hastigt reducerats till tre år!

Läs mer hos PwC.

Kategori: Nyheter
Inga kommentarer »